Jag funderade först på om man kan skapa en sådan här tråd och skriva sådana här inlägg på ett investeringsforum. Men å andra sidan är detta vad våra barn möter i skolan, så kanske det är bra att vi föräldrar också tål att läsa detta i textform? Vi har trots allt inte “skin in the game” på samma sätt som den unge har.
Att koppla ämnet till investeringar torde inte vara en utmaning för någon, så det skriver jag inte nödvändigtvis om, åtminstone inte genast.
Jag strävar efter att utifrån mina egna erfarenheter beskriva tillståndet i den finska grundskolan (en uppfattning främst från Södra Finland, men från en skola i ett bra område) plus naturligtvis det man hör från kollegor runt om i landet. Syftet är inte att undervärdera någon, sopa problem under mattan eller att skrämmas. Detta är dock de realiteter som man kämpar med nu, och helt säkert även i framtiden. Interventioner borde göras nu, inte senare.
Jag försöker skriva om varje ämnesområde lite som ett eget inlägg, så att tanken hålls klar och texterna inte blir för långa.
I dessa översikter strävar jag efter att ta läsaren tillbaka till skolbänken och få dem att tänka på situationen ur sitt eget perspektiv. Detta gäller naturligtvis inte alla ungdomar, men jag hävdar att under skolgången exponeras alla för dessa bieffekter på ett eller annat sätt.
Säkerhet i grundskolan
Allmänt sett är grundskolorna fortfarande säkra även idag. Den största förändringen i trygghetskänslan är att ungdomar är väldigt rädda för att bli lynchade på sociala medier. Vi vuxna förstår inte ens det mentala tryck som detta orsakar. Vare sig det handlar om att dela en “ful bild” med andra, eller att göra en hånfull video. Du kan i praktiken inte vara dig själv (om du känner dig annorlunda), eftersom du när som helst kan hamna på nätet och som bekant kommer man ju inte bort därifrån.
Det fysiska våldet går alltmer i en riktning där “gentlemannaregler” kan glömmas bort. På skolgården mäter man inte längre sina krafter man mot man, utan när man slår, så ger man ärligt talat ordentligt med stryk i grupp. Många har säkert stött på dessa videor på bland annat Twitter (X). I dessa situationer riktas våldet med tillräckligt stor grupp och kraft, och offret har knappt några chanser. Till detta kopplas ofta också olika former av förnedring.
En del av säkerhetsaspekten är att det är ganska vanligt att bära med sig knivar och eggverktyg. Ni skulle bli förvånade om ni visste hur många sådana som finns i ryggsäckarna. Jag uppmanar varje förälder att då och då genomsöka sitt eget barns skolväska, dels på grund av droger och nu dessa knivar (detta gäller absolut alla socioekonomiska klasser). De viftas det naturligtvis inte med dagligen i skolan, utan de “bärs för den egna säkerhetens skull”, eller om man vet att man kommit överens om någon sorts “ansiktssvullnar-tillställning” på vägen hem från skolan, så kan man försvara sig lite.
Till en början såg det patetiskt ut, men att göra “gang signs”, det vill säga handtecken som förknippas med gäng-lajvande (larppaaminen), har blivit dramatiskt vanligare. Dessa är ju ofarliga, men tydligt redan en del av denna större helhet där 10–15-åriga snorungar inbillar sig att de är maffia. En del ungdomar upplever detta som skrämmande – och jag förvånas inte. Jag betonar att både elever med invandrarbakgrund och infödda finländska elever gör sig skyldiga till detta.
Till vår egen skola har försäljning av gräs, för att inte tala om piller, lyckligtvis inte anlänt i större utsträckning än. Försäljningen är främst inriktad på vapes och deras vätskor. Verksamheten är redan så pass organiserad att man kan placera ut vakter nära bytesplatserna, så att dessa “gängens” senaste rekryter kan ge ifrån sig en ljudsignal när “kamelen” (läraren) kommer på inspektionsrunda.
Dessa guldklimpar vet också mycket väl att, ack, det blir inga konsekvenser om man åker fast. Det straffrättsliga ansvaret börjar vid 15 års ålder, och detta utnyttjas på ett tråkigt sätt. Till detta hör allt jag skrivit ovan, samt många andra bieffekter som rån och stölder. Ett av de senaste fallen var när en elev stal produkter från ett välkänt elektronikmärke ur andras fickor och sålde dem vidare, vilket gav en 11-åring en rejäl förtjänst på bara några dagar.