{“content”:“Nu när mitt intresse för investeringar har vaknat, måste jag som nybörjare fråga forumets guruer om råd så att jag inte går vilse direkt:\n\nI början av året sålde jag S-bankens fonder med god vinst och flyttade över till Nordnet för att investera på grund av lägre avgifter. Till en början köpte jag bara superfonden och månadssparade i ETF:er. Eftersom köp/sälj av dessa superfondar är kostnadsfritt, bortsett från valutaomvandlingar, tycker ni att det är förnuftigt att nu sälja av rejält när jag ligger på -30% minus och sedan köpa tillbaka med den summa som försäljningen ger när den går igenom, för att få ett avdragsgillt realisationsförlust för i år från tidigare realisationsvinster? Så vitt jag förstår är detta åtminstone inte skatteflykt, eftersom det tar flera dagar att sälja och köpa fonder, eller har jag fel?”,“target_locale”:“sv”}
Jag fick en förifylld skattedeklaration med posten och en fråga dök upp.
Förra året deltog jag i en aktieemission från ett svenskt bolag. Priset för en aktie var 4 kronor och med varje aktie fick jag en teckningsoption (TO1). Jag har nu sålt både aktierna och teckningsoptionerna. Skatteverket frågar efter anskaffningspriset för dessa TO1-teckningsoptioner, så ska jag ange 4 kronor och behöver det omvandlas till euro och med vilken kurs? Eller ska jag bara använda schablonmässigt avdrag (hankintameno-olettama)?
På Skatteverkets (Verottaja) webbplats står det så här:
- Anskaffningsvärde anses vara det pris som överlåtaren har betalat för teckningsoptionen och eventuella kostnader som har tagits ut av honom. Kostnader i samband med försäljningen kan dras av som kostnader för att skaffa vinsten.
- Alternativt kan schablonmässigt avdrag dras av om det är förmånligare för skattebetalaren.
Hur annars markerar ni transaktionskostnaderna för aktiehandel i den förifyllda skattedeklarationen? I Nordnets rapport är de ju inkluderade i det totala transaktionsbeloppet. Måste man nu bara ta pennan i hand och räkna ut dem transaktion för transaktion. Som exempel, jag har köpt aktier för 1000 euro + transaktionskostnader 5 euro, alltså 1005 euro, och sålt dem för 1250 euro - transaktionskostnader 5 euro, alltså 1245 euro. Jag har inte ens tänkt på detta tidigare år, eftersom handeln har varit ganska liten och dessutom är att korrigera skatteförslaget en extremt motbjudande syssla för mig åtminstone 
Jag är heller ingen anhängare av skatteoptimering, så jag ägnar mig knappast åt skatteförsäljningar i slutet av året.
Det behöver inte specificeras, det räcker att det ingår i antingen köp- eller försäljningspriset. 
Det gör samma sak.
I teorin, om det fanns många affärer med ±0, skulle man kunna försöka få avdrag från dem genom att öppna upp kostnadsstrukturen.
Japp, tack för svaren. Jag var tvungen att fundera lite på den här logiken en stund
Länka också till den här tråden, om någon undrar hur man beräknar/deklarerar affärer som gjorts via Degiro i skattedeklarationen.
Har någon erfarenhet av att dra av IT-utrustning i deklarationen gällande investeringar?
Med vilken typ av underlag/byte kan man dra av t.ex. en laptop/stor skärm från kapitalinkomsten?
{“content”:“Det verkar som om en dator på max 1000€ kan dras av på en gång och dyrare i omgångar. Avdraget sker på samma sätt som för arbetsrum, det vill säga om det finns annan användning så 50%. Om den helt används för börshandel och "det finns bevis för att betydande extrainkomster har genererats", så kan man dra av 100%. Nätverkskostnader kan också dras av.\n\nDet krävs väl ingen betydande handel i princip för att du ska kunna dra av om du bara kan motivera användningsändamålet.\n\n.snfufjdkdb → det obligatoriska ändringen som forumet kräver eftersom jag först postade samma text och det inte går att lägga upp den igen utan ändringar 
”,“target_locale”:“sv”}
Någon som har erfarenhet av beskattning av belgiska utdelningar?
Har någon information om var man ska ange källskatt som dragits från utländska utdelningar i Omavero-tjänsten? Nordnet hade tagit ut källskatt på svenska aktier, men den informationen syns inte i Omavero trots att bruttobeloppet för utdelningen automatiskt har kommit dit. För inhemska utdelningar finns källskatten färdigt.
{“content”:“Fråga om beskattning av överlåtelsevinst på värdepapper och rätten att dra av förluster, samt om jag tolkar anvisningen om små överlåtelser i punkt 3.2 Arvopaperien luovutusten verotus - vero.fi korrekt.\n\nDet är alltså klart att om försäljningspriserna för all egendom som överlåtits under skatteåret är sammanlagt högst 1 000 euro, är överlåtelsevinsten skattefri. Det är också klart att överlåtelseförlusten är icke-avdragsgill om de sammanlagda anskaffningsutgifterna för all egendom som överlåtits under skatteåret är högst 1 000 euro.\n\nMen hur är det i en situation där försäljningspriserna är högst 1 000 euro, men anskaffningsutgifterna är över 1 000 euro? En sådan situation kan uppstå om man säljer både aktier som har stigit mycket i värde och aktier som har sjunkit mycket i värde.\n\nPåhittat exempel:\nAktie A: Anskaffningspris 300, Försäljningspris 600, Försäljningsvinst 300 euro\nAktie B: Anskaffningspris 100, Försäljningspris 250, Försäljningsvinst 150 euro\nAktie Y: Anskaffningspris 400, Försäljningspris 50, Försäljningsförlust 350 euro\nAktie Ö: Anskaffningspris 300, Försäljningspris 50, Försäljningsförlust 250 euro\n\nSammanlagda försäljningspriser: 950 euro < 1 000 euro,\nvilket gör att försäljningsvinsten från aktierna A och B, totalt +450 euro, är helt skattefri.\nSammanlagda anskaffningspriser: 1 100 euro > 1 000 euro,\nvilket gör att försäljningsförlusten från aktierna Y och Ö, totalt -600 euro, kan dras av i beskattningen under följande år?\n\nKan man alltså då utifrån anvisningen dra slutsatsen att alla överlåtelsevinster under det skatteåret är skattefria i en sådan situation (eftersom försäljningarna är under 1 000 euro), men å andra sidan får överlåtelseförlusterna för de aktier som sålts med förlust dras av under följande år (eftersom de sammanlagda anskaffningspriserna för de sålda aktierna har varit över 1 000 euro under skatteåret)? Och i så fall, skulle man få dra av hela -600 euro eller påverkar överlåtelsevinsterna det (även om de är skattefria), så att man bara får dra av -150 euro?”,“target_locale”:“sv”}
Ganska dåligt. Jag själv skulle göra så att jag bara sålde A+B år 1 och år 2 skulle jag sälja Y och Ö så att all försäljning det året garanterat är över 1000 €.
Hur behandlar beskattningen utländska kapitalinkomster kontra inhemska kapitalinkomster?
För mig handlar det om svenska kapitalinkomster.
Kan man kvitta dessa förluster och vinster mot varandra, eller är de egna typer av kapitalinkomster och kvittas separat för Finland-Finland och utlandet-utlandet?
Hej, det går på ett ut om det inte handlar om utdelningar där beskattningen varierar mellan länder,
Om en småinvesterare köper en bärbar dator för till exempel 500 euro som de delvis använder för investeringar, skulle skattemyndigheterna godkänna en avdrag på 50 %, alltså 250 euro? Hur övervakar skattemyndigheterna detta i praktiken? Är det bara att spara kvittot?
Minskningar fungerar nuförtiden systematiskt så att kvitton och egna anteckningar måste sparas i, var det 5 år, och annars en kort förklaring om avdragen till skatt.fi. Antingen duger det som det är, eller så kan Skatteverket teoretiskt sett i 5 år komma och fråga om det finns dokumentation för dessa.
Precis som @Jarnis sa, spara kvittot. Det är antagligen en vattendelare när en avdragning av en viss storlek accepteras, men jag tror att 50 % är en allmän procentsats som accepteras om det finns några bevis för investeringsverksamhet.
Jag hittade ett exempel som passade min fråga i de fördjupade skatteanvisningarna. Enligt det skulle min situation uppenbarligen vara möjlig (särskilt sista stycket i exemplet).
Dagens fråga: Om jag köper Altria-aktier noterade i Tyskland (hemvist USA), kommer utdelningsskatten att gå enligt Tysklands eller USA:s skatteavtal?
