Jag tänkte starta en tråd om beskattning. Om man här kunde samla frågor och svar om beskattning.
Jag skulle ha frågor om beskattning gällande gåvoskatt för fastigheter. Hur bildas gåvoskatten för en fastighet som erhållits som gåva i praktiken? Ok. Gåvan har gjorts och mottagits, gåvobrevet har upprättats, det gängse värdet har markerats (sannolikt överlåtelsepris).
Om vi nu tänker att fastighetens värde är 700t och detta har markerats som gängse värde och på basis av detta betalas gåvoskatt, så om fastighetens värde i marknadsturbulensen till exempel har sjunkit till 500t, kan man då ansöka om rättelse hos skattemyndigheten för de betalda gåvoskatterna baserat på fastighetens faktiska försäljningspris, eller är det bara att acceptera det..?
T.ex. från vissa platser/lägen där det inte finns mycket statistik över försäljningspriser är det svårt att uppskatta det verkliga framtida värdet på en fastighet som ska säljas. Å andra sidan vill man inte undervärdera fastigheten, men inte heller övervärdera den. Om man nu till exempel har betalat 200t i extra gåvoskatt, kan man då på något sätt utnyttja eller korrigera detta längre?
Det är tyvärr “tufft läge” om innehavens gängse värde sjunker. Däremot kan en realiserad försäljningsförlust i regel dras av i beskattningen, så länge man är beredd att bevisa att det ursprungligen var fråga om gängse värde och inte ett uppskruvat gåvoskattevärde.
Om det däremot hade skett ett uppenbart fel vid fastställandet av det gängse värdet från början (i stil med: “man glömde beakta en skuld som belastar fastigheten”), kan det finnas goda möjligheter att få en rättelse av det ursprungliga gåvoskattebeslutet genom ett omprövningsyrkande.
Det handlar snarare om att ränteuppgången och världsläget kan påverka priserna och som jag skrev tidigare är det på vissa ställen väldigt svårt att uppskatta objektets försäljningspris.
Jag tycker det är ett lite märkligt system att gåvoskatten inte betalas baserat på det faktiska försäljningspriset, utan köpeskillingen måste gissas mer än ett år i förväg. Naturligtvis kan man uppskatta det lägre och betala kapitalvinstskatt på den överstigande delen, men jag anser att gåvoskatten lämpar sig ganska dåligt för vissa fastigheter just på grund av den där prissättningen.. Det är ju rätt surt att betala gåvoskatt “i onödan” på till exempel 200 t euro. Särskilt om man inte kan utnyttja det på något sätt.. Man kan ju inte sälja en fastighetsgåva förrän ett år har gått, annars måste man betala kapitalvinstskatt utöver gåvoskatten.
Varför skulle någon vilja pumpa upp gåvoskattevärdet för högt? Är inte målet att uppskatta det rätt?
Jag tänker dock som så, att skattemyndigheten inte samtidigt kan anse att gåvoskattevärdet är korrekt fastställt till gängse värde (ingen rättelse av gåvoskatten), och att gåvoskattevärdet är högre än gängse värde (ingen avdragsgill överlåtelseförlust).
I ditt exempel, om du tillhör gåvoskatteklass I, betalar du mindre än 15 % i gåvoskatt på de ”extra” 200 k, eller hur? Och om du sedan realiserar (mer än ett år senare) en förlust på 200 k, får du nästan 34 % i skatteavdrag för förlusterna.
Jag tänkte inte ens på att man kunde utnyttja det på det sättet, utan snarare att förlusten skulle kunna utnyttjas utifrån den betalda gåvoskatteprocenten.. Det är ju det som är den verkliga ”förlusten”.
Det är mer begripligt att om man får pengar så betalar man konkret för den summa man får, men i sådana här fall är det ett rent lotteri vad värdet på en fastighet man fått i gåva är om ett år och om den ens går att sälja då.. Tja, enligt mitt sätt att se på det är detta ett missförhållande.
Värdeförändringar på investeringar (läs: tillgångar) beskattas dock genom kapitalvinstbeskattning. Tanken är i sig enkel och motsvarar den för börsaktier: gåvans värde vid överlåtelsetidpunkten är vad det är, och om dess värde stiger eller sjunker är det gåvotagarens skattepliktiga kapitalvinst eller -förlust. Med vissa begränsningar.
Edit: Jag håller med om att situationen är besvärlig för tillgångar där det är svårt att fastställa marknadsvärdet och där likviditeten är låg.
Man får se vad det faktiska priset blir. Det har inte riktigt gått att uppskatta när inte ens fastighetsmäklarna har statistik, utan bara vilda gissningar. Eller så får man låta bli att sälja gåvan och vänta på en värdeökning
Det vore faktiskt lättare att motivera ett felaktigt gåvoskattevärde om fastigheten hade varit ute till försäljning offentligt ända sedan man tog emot gåvan och inte blivit såld. Då vore det kanske lättare att visa för Skatteverket att det har skett ett fel i gåvobeskattningsvärdet.
Jag antog dock att du har väntat det där året från gåvotillfället så att man överhuvudtaget får använda gåvoskattevärdet som anskaffningsutgift. Då är det svårt att visa att det skulle handla om något annat än just en värdeminskning under innehavstiden.
Själv skulle jag fråga om Skatteverkets ståndpunkt i frågan. Men man ska väl inte vara rädd för förluster! Det där är ju rena skattemannat om man får dra av de förlusterna .
Det är ju så.. Det är dock svårt att tänka sig att man skulle få dra av förluster. En viss prisuppskattning har dock inhämtats från en fastighetsmäklare (före fastställandet av gängse värde) som inte skiljer sig särskilt mycket från det gängse värdet (beloppet som markerats som gåva). Om man fick dra av förluster på det sätt du beskriver skulle ju alla gladeligen betala extra gåvoskatt för att kunna tjäna på det.
Och fastigheten får inte säljas inom ett år, annars tillkommer skattesanktioner gällande gåvan.. Man får väl alltid gissa vad det faktiska försäljningspriset och marknadsläget blir, och till vilket värde man ska värdera gåvan. Om man värderar för lågt blir det kapitalvinstskatt på det överskjutande beloppet, och om man värderar för högt går gåvoskatten till spillo.
Enligt min erfarenhet övervakar skattemyndigheten dock dessa förluster som uppstår baserat på gåvobrev eller bouppteckningar ganska noggrant, vilket gör att det inte är möjligt att tjäna pengar på det sättet.
I den här typen av situationer har jag själv strävat efter att använda minst en utomstående värderingsman. Utan ett officiellt värderingsutlåtande hamnar man lätt under skattemyndighetens prövningsrätt.
Något jag funderade på, vilket förstås inte hjälper i din situation längre, är att om tanken redan vid gåvotillfället är försäljning, så vore det åtminstone ur gåvoskatteperspektiv naturligt att givaren själv genomför försäljningen och skänker kontanter när försäljningssumman har klarnat. Säkert en mångfacetterad fråga
Det lönar sig inte i det här fallet, eftersom givaren annars blir tvungen att betala kapitalvinstskatt på fastigheten. Att ge gåvan direkt är förnuftigare i det här fallet. Det är alltså inte fråga om en stadigvarande bostad/ett hem, då försäljningen skulle vara skattefri.
Min fråga gäller egentligen inte skatter, utan pensionsavgifter, men jag skriver den här i alla fall;
Jag har arbetat som lättföretagare som ett sidoyrke vid sidan av mitt dagsarbete och mina studier. Nu fick jag ett mejl om att jag borde teckna en pensionsförsäkring för företagare (FöPL), eftersom månadsinkomsterna har överskridit en viss gräns (ca 650 e/mån eller liknande).
Nåväl, jag tänkte att jag skaffar en sådan då. Men sedan kollade jag på priset: över 2000 e. Detta alltså utöver skatterna. Och naturligtvis har jag redan betalat pensionsavgifter med mera separat från mitt dagsarbete.
Jag har uppskattat att årsinkomsterna från det här sidojobbet kan ligga på omkring 9 000–10 000 e per år. Uppenbarligen är någon FöPL-gräns på årsnivå 8 575,45 euro, vilket låter helt löjligt lågt.
Finns det någon lösning på detta? Visst kan jag dra ner på arbetet så att summan hamnar under den gränsen, men är det i någons intresse? Jag vill betona att jag inte är företagare på heltid och inte heller kommer att bli det.
Om en person i början av år 2023 köper utrustning till sitt arbetsrum, såsom ett skrivbord, en arbetsstol och en dator, där styckepriset för varje föremål understiger den gräns på 1 200 euro som Skatteförvaltningen fastställt för direktavskrivning, kan hen dra av dessa kostnader i beskattningen för år 2022 eller i beskattningen för år 2023?
Om avdraget endast är giltigt i beskattningen för år 2023, hur realiseras den aktuella förmånen? Som en lägre skatteprocent för år 2023? Som skatteåterbäring i beskattningsbeslutet för år 2023?
Genom att anmäla anskaffningar i skatteförslaget beaktas de i den totala beskattningen för år 2023. Den del som överstiger självrisken minskar eventuell kvarskatt eller ökar skatteåterbäringen beroende på helhetssituationen.
Hej, om man har gjort en försäljningsförlust på aktier under 2022, men inte hade några kapitalinkomster under 2022, kan jag då i beskattningen för 2023 och de 4 följande åren dra av betalda dividendsskatter och källskatten på ett tidsbundet konto.
Stämmer det?
@Fiksaaja Från de kommande 5 årens eventuella försäljningsvinster dras uppkomna
försäljningsförluster automatiskt av, det syns i den förifyllda skattedeklarationen. Åtminstone för mig har det fungerat så.
Jo, om det är fråga om ett värdeandelskonto är det precis så det borde gå. Det vill säga att förlusten fastställs i beskattningsbeslutet och dras av tjänsteivägen under 2023–2028, i första hand från skattepliktiga överlåtelsevinster och, om det återstår förlust, därefter från övriga kapitalinkomster såsom skattepliktiga dividendinkomster och nettohyresinkomster.
Som ett specialfall lönar det sig att komma ihåg @Fiksaaja, att om du har sålt egendom för totalt under 1 000 euro under året, är förlusternas avdragsgillhet begränsad och någon sådan avdragbar förlust uppstår inte. Där hittar du kortfattat mer detaljerad information om situationen. Länken går till Skatteförvaltningens webbplats vero.fi.
När det gäller räntan på ett tidsbundet konto vill jag också nämna att om det är en inhemsk bank, rör det sig vanligtvis om ränteinkomst som omfattas av källskatt. I dessa fall innehåller banken källskatten (30 % upp till 30 000 euro) redan i samband med utbetalningen och du får räntan netto på ditt konto. Källskatten är en slutlig skatt och prestationen syns inte längre separat i beskattningsbeslutet, och överlåtelseförluster från tidigare år kan inte dras av från källskatten på räntor. Banken kan säkert berätta mer om huruvida de har innehållit källskatt enligt ifrågavarande lag (Lagen om källskatt på ränteinkomst).
För utländska inkomster och aktiesparkonton gäller särskilda regler.
.