Här är en bolagsanalys från Thomas efter att Q4-resultatet klarnat
Huvuddragen i Tulikivis Q4-rapport var redan kända i och med den vinstvarning som lämnades i februari. Vi har sänkt våra tillväxtprognoser för de närmaste åren något till följd av det svaga orderflödet i Q4, även om vi identifierar de senaste tidernas stigande konsumentenergipriser som en potentiell efterfrågedriver för eldstäder. Enligt vår mening prissätter aktien en alltför stark resultatvändning, vilket gör att vi upprepar vår säljrekommendation och riktkursen på 0,38 euro.
Citat från rapporten:
De finansiella målen uppdaterades till år 2030
Tulikivi uppdaterade sina finansiella mål i samband med Q4-rapporten. Bolaget siktar fortfarande på en omsättning på 50 MEUR och en rörelsemarginal på över 12 %, men målet flyttades fram från 2027 till 2030. Bolagets tillväxtmål vilar tungt på den nya eldstadskollektionen Jero och produktgruppen bastu, där man siktar på en total omsättning på cirka 15 MEUR. Under de senaste åren har bolaget lagt ner ett betydande arbete på att främja sin export, vilket än så länge inte syns i siffrorna på grund av effekterna av tidigarelagd efterfrågan. Bolagets mål är att öka det totala antalet återförsäljarställen för eldstadsexport från nivån vid utgången av 2023 (330 försäljningsställen) till 500 försäljningsställen vid utgången av 2026. Vid utgången av 2025 var antalet försäljningsställen redan cirka 460, vilket innebär att målet nästan har nåtts. Vi blickar mot omgivn
Här är Thomas förhandsanalys inför Tulikivis resultatrapport på fredag
Vi förväntar oss att bolagets omsättning förblev på samma nivå som under jämförelseperioden, men att den säsongsbetonade förlusten har fördjupats något till följd av försäljningsstrukturen och kostnadsinflationen. Enligt vår bedömning förblev efterfrågan på Tulikivis produkter dämpad under den säsongsmässigt svaga rapportperioden, vilket understryks av en mindre orderstock vid årsskiftet jämfört med året innan. På rapportdagen kommer vi särskilt att fokusera på ledningens kommentarer om efterfrågeutsikterna och utvecklingen av orderflödet i det utmanande marknadsläget.
Man kan anta att den inhemska försäljningen har tagit åtminstone en liten smäll till följd av nyhetsrapporteringen kring Rysslandsverksamheten.
Enligt min uppfattning är de myndighetsgodkännanden som krävs för elaggregat i USA och Japan fortfarande inte klara, så därifrån kommer ingen hjälp till omsättningen under Q1. Förhoppningsvis fås tillstånden så snart som möjligt (asap).
Det vore bra att få höra från bolaget hur arbetet med att utöka försäljningskanalerna för bastuaggregat i Europa fortskrider, samt få mer detaljerad information om omsättningen och dess utveckling.
När det gäller talkprojektet är läget spännande och tillståndsmyndighetens beslut är säkerligen fattat före hösten. Huruvida någon kommer att överklaga återstår att se. Det sannolika utnyttjandet av magnesit kommer att avsevärt förbättra gruvans lönsamhet, om man ska lita på AI.
Här är en bolagsanalys från Thomas efter Tulikivis Q1-rapport
Tulikivis omsättning överträffade våra förväntningar, drivet av att exportomsättningen återgått till tillväxt. Trots återhämtningen i exporten minskade orderingången jämfört med föregående år, vilket lämnar en del att ta igen för att nå guidningen. Aktiens värderingsbild framstår enligt vår mening som utmanande i och med den pressade resultatförmågan, och lämnar betydande förväntningar på en spekulativ utlösning av värdet i täljstensprojektet. Vi upprepar rekommendationen sälj, men höjer riktkursen till 0,40 euro (tidigare 0,38 euro) drivet av prognosändringar.
Citat från rapporten:
Balansräkningen har blivit ansträngd till följd av den försvagade resultatförmågan
Vid utgången av Q1’26 uppgick Tulikivis nettoskuld till 12,3 MEUR, och skuldsättningsgraden var 77 %. Relaterat till de senaste 12 månadernas EBITDA var nettoskulden på en mycket hög nivå om 6,7x, vilket begränsar bolagets investeringsförmåga och understryker pressen att stärka resultatförmågan samt balansräkningen. Trots det svaga resultatet i början av året landade det operativa nettoflödet på -0,6 MEUR (Q1’25: -0,8 MEUR), vilket var något bättre än jämförelseperioden tack vare frigjort rörelsekapital.
Här är Tulikivis 2020-tal efter pandemin väl sammanfattat:
“Värderingsbilden för aktien framstår i vårt tycke som utmanande i och med den pressade resultatorubriken, och lämnar betydande förväntningar på en spekulativ realisering av täljstensprojektets värde”
På ren svenska och i enkla ordalag:
Basverksamheten och dess produkter går helt enkelt inte att få upp i tillräcklig tillväxt och marginal för att maten ska räcka till på bordet i stugan. Lugnet och tron på ekonomisk trygghet vilar enbart på planerna att sälja av skogen på bakgården. Vad är det för en bonde och husbonde egentligen? Det undrar jag bara.
Jag tror personligen inte på en betydande tillväxt (över 20 %) för eldstadsverksamheten under de kommande 3 åren.
Däremot finns det en anmärkningsvärd tillväxtpotential i bastuverksamheten, vilket dock kräver arbete och tid. Produkterna är bra och utomlands finns en köpstark kundkrets för bastuaggregat som är dyrare än genomsnittet. Godkännanden för Japan och USA har ännu inte erhållits.
Täljstensverksamheten (Nordic Talc) handlar inte om att sälja ut “skogen på baksidan”, eftersom det mest troliga scenariot är att Tulikivi förblir en betydande ägare i Nordic Talc Oy. Enligt nuvarande uppfattning är magnesit inte bara en sidoström, utan det kommer att bli den andra huvudprodukten. I så fall är nyttjandegraden av den brutna malmen, när gråberg inte räknas med, 75–80 %.
Idag är den sista dagen för kungörelsen av tillståndsansökan. Min uppfattning är att frågan inte så mycket handlar om huruvida tillstånd beviljas, utan om hur stränga tillståndsvillkoren blir. I bästa fall är tillståndsbeslutet fattat senast i slutet av juni och innehåller ett tillstånd att påbörja förberedande åtgärder trots eventuella besvär. Om man går vidare enligt dessa steg kommer bolaget att informera om projektets finansiering innan höstfärgerna strålar i Suomussalmi.
Själv har jag svårt att kalla detta för att “hugga ner skogen på baksidan”, men var och en gör sina egna bedömningar, och det ovan anförda är inte en investeringsrekommendation.
Det rör sig om bulkförsäljning av en långsamt förnybar eller icke-förnybar råvara. Det är inte fråga om innovativt värdeskapande, något som bolaget inte effektivt har kunnat åstadkomma.
Var är förresten Tulikivi-spammaren som brukar hänga på nätet?
Miljötillståndsprocessen för talkprojektet i Suomussalmi har framskridit väl. Kungörelsetiden för ansökan om miljö- och vattenhushållningstillstånd har löpt ut, och totalt lämnades sju utlåtanden och fyra anmärkningar samt en expertpromemoria avseende ansökan. Tillstånds- och tillsynsverket (LVV) har överlämnat dessa till sökanden för upprättande av bemötande.
I utlåtandena och anmärkningarna lyftes främst aspekter relaterade till buller, damm och påverkan på vattendrag fram. I sökandens skriftliga förklaring kommer man att svara på de specifika krav och andra frågor som tagits upp i utlåtandena och anmärkningarna, samt komplettera ansökan på det sätt som myndigheten begärt.
LVV begär komplettering av ansökan bland annat med en utredning av effekterna av det kompensationsvatten som leds till Haaposenpuro på bäckens kemiska och biologiska status och därtill kopplade naturtyper, samt att en uppföljningsplan för konsekvensbedömningen presenteras.
Bolaget ansöker om tillstånd enligt miljöskyddslagen för utvinning av talkreserver, anrikningsverk för talkmalm, malning av talk, etablering av nya gråbergsområden i anslutning till det nuvarande gråbergsområdet, deponering av anrikningssand samt leverans av anrikningssand för vidareförädling. Tillstånd enligt vattenlagen söks för pumpning av grundvatten (länshållning av dagbrottet), minskning av Haaponens avrinningsområde samt vattentäkt från Saarijärvi.
Syftet med projektet är att möjliggöra en modern anläggning som producerar koldioxidneutral och spårbar talk på det nuvarande fabriksområdet för täljstensbrottet och -fabriken i Suomussalmi.
Thomas har skrivit en intressant och omfattande artikel om den finska marknaden för eldstäder
Jag skrev i september 2023 om den starka efterfrågan på eldstadstillverkare och den därpå följande återhämtningen i lönsamhetsnivåerna för inhemska aktörer. Den försvagade köpkraften hos konsumenterna syntes ännu inte i eldstadstillverkarnas siffror hösten 2023, eftersom energikrisen i Europa höll uppe efterfrågan och branschen åtnjöt en annan cykel än andra konsumentproduktföretag. De år som följt har dock varit mycket utmanande för hela den europeiska eldstadskategorin, men förutsättningarna för något bättre börjar nu ta form.
Vår analysgrupp består av fem inhemska aktörer (Tulikivi, NunnaUuni, Valmistuli, Warma-Uunit och Linnatuli) samt internationella NIBE och Jotul. Vissa av de inhemska aktörerna har ännu inte publicerat sina siffror för 2025, vilket delvis begränsar översiktens omfattning. Tulikivi är klart störst bland de inhemska aktörerna med en omsättning på 30 MEUR (varav hemmamarknadens andel var 13 MEUR), medan de övriga inhemska aktörernas omsättningar stannade på 1–6 MEUR. De mer internationella aktörerna i jämförelse med de inhemska, NIBEs segment Stoves och Jotul, är dock i en helt egen storleksklass med omsättningar för 2025 på cirka 316 MEUR respektive 89 MEUR.
Här är Thomass förhandsanalys inför Tulikivis Q2-rapport på fredag
Vi förväntar oss att bolagets omsättning och resultat har ökat från den svaga jämförelseperioden, trots att orderstocken var på en låg nivå vid kvartalets början. Med tanke på Tulikivis höga operativa hävstång bedömer vi att volymtillväxt och en försäljningsmix som drivs av export stöder lönsamheten. På rapportdagen kommer vi särskilt att följa utvecklingen av orderinflödet, vilket spelar en kritisk roll för helårsguidningen.
Resultatet var uselt, men aktien vägrar att sjunka! Här verkar många ägare bara hålla kvar och se förbi den där lanseringen av bastukategorin i USA och potentialen i talkgruvan.
Aktien befinner sig sannerligen i ett psykologiskt dödläge à la Suomussalmi-talk. Företaget ger precis så mycket information en gång i kvartalet att historien hålls vid liv. Först var det åratal av feasibility-studier och nu har det varit åratal av velande kring miljötillstånd.
Nästa år firar vi ”projektets” 10-årsjubileum. Nuff said.
Det lär kännas tomt om hela den där grejen efter ett decennium visar sig vara en kommersiellt tom lott.
Det hade varit märkligt om kursen hade sjunkit, även om försäljningen av eldstäder inte går som den ska.
Kursen baseras trots allt på en nivå över 0,35–0,4 euro enbart på talk så länge verksamheten inom stenindustrin inte visar på någon betydande omsättning.
Eftersom den nuvarande (över)kursen baseras på Nordic Talcs “dolda” värde, var Q2-rapporten positiv eftersom: a) Nordic Talc har lämnat in begärda kompletterande uppgifter till LVV inom 2–3 veckor (3 juli), vilket man kan anta betyder att de begärda uppgifterna inte var särskilt “besvärliga”. Dessutom fördröjdes tillståndsprocessen inte av denna “remissrunda”, utan gick snabbare än vad jag åtminstone hade antagit, och b) Enligt Vauhkosens meddelande återstår nu endast en syneförrättning i terrängen, och därefter fattar myndigheten sitt tillståndsbeslut.
Det förvånar mig inte att inte särskilt många vill hoppa av tåget i det här skedet.
Med hjälp av AI kan var och en göra sina egna lönsamhetskalkyler och utifrån dem dra slutsatser om vad Tulikivis andel av det årliga positiva kassaflödet kan tänkas bli, förutsatt att den initiala investeringen ligger kring 20 miljoner euro, där en del täcks av investerare och en del tas som lån. Jag rekommenderar det.
Här är en ny företagsanalys om Tulikivi från Thomas, baserad på Q2-resultatet
Tulikivis lönsamhet under Q2 blev lägre än våra förväntningar på grund av en svagare omsättning än väntat. Baserat på det minskade orderinflödet låter återhämtningen i efterfrågan, som krävs för att nå prognosen, vänta på sig, vilket ökar riskerna kring guidningen och vår omsättningsprognos för innevarande år ligger nu under bolagets egen guidning. Värderingen av aktien framstår i våra ögon som utmanande i ljuset av det pressade resultatet, och lämnar betydande förväntningar på en spekulativ realisering av värdet i talkprojektet. Vi upprepar rekommendationen sälj, men justerar vårt målpris till 0,38 euro (tidigare 0,40 euro) till följd av ändrade prognoser.
Jag blev själv investerare i Tulikivi för ungefär två år sedan, enbart på grund av talkprojektet. Jag har förundrats över skriverierna kring miljötillståndet, där det påstås att processen har pågått i flera år. Ansökan lämnades ju in först förra året och kompletterades i slutet av året, så enligt min mening har den framskridit utmärkt.
Analytikern ser inget mervärde i talkprojektet, trots att förekomsten är en av Europas största och av mycket hög kvalitet. Jag tror själv att de största ägare som kommit med under de senaste åren har gjort det just på grund av talkprojektet och ser potentialen i det.
Analytikern tog upp att Tulikivis balansräkning eventuellt skulle kunna bromsa talkprojektet, men under den tid jag varit med har verkställande direktören alltid sagt att man för investeringsfasen i detta projekt söker en industriell partner eller liknande, och att Tulikivi inte har haft för avsikt att ta detta till produktion på egen hand.
Var och en gör sina investeringar baserat på egna bedömningar, och jag tror själv att när miljötillståndet är klart kommer Tulikivi att sälja hela Nordic Talc till någon stor aktör i branschen.
Jag förundras också över mångas mycket negativa inställning till projektet. Det antyds att bolaget avsiktligt skulle upprätthålla en obefogad hajp bland investerare kring projektet.
Själv blev jag ägare 2020. Under hela denna tid har bolagets kommunikationspolicy varit mycket pragmatisk och bolaget har aldrig lyft fram några eurobelopp eller avkastningsnivåer för att driva upp bolagets aktiekurs. Tvärtom har bolaget kommunicerat saker som de är, och jag hade önskat att bolaget i högre grad hade informerat om projektets uppskattade ekonomiska påverkan eller om de tekniska förutsättningarna och de ekonomiska effekterna av att utnyttja magnesit.
Tvärtom innebär bolagets återhållsamma kommunikationspolicy att vi inte känner till de lönsamhetskalkyler för Nordic Talc som Tulikivi har låtit utföra. Jag har stor förståelse för detta, eftersom beviljade myndighetstillstånd är grunden för allt, och det är helt meningslöst att basunera ut några siffror innan tillståndet har vunnit laga kraft.
På gott och ont, beroende på hur man ser det, kommer allt detta att klarna genom ett eller två pressmeddelanden. I väntan på den dagen.
Själv hoppas jag att Tulikivi förblir en långsiktig ägare i Nordic Talc.
Jag svarar på mitt eget meddelande angående sandbatterier. Polar Night Energy bygger nu ett dubbelt så stort (250 MWh) batteri i Lahtis, och det kommer möjligen återigen att innehålla täljstenskross från Tulikivi. Skulle man kunna fråga vd:n i framtiden om vilken typ av inkomstkälla han ser i detta?
