Investerarkommunikation och dess reglering

I den här tråden diskuteras (börs)bolagens investerarkommunikation och relaterad reglering såsom lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och -anvisningar samt branschens egna praxis.

Missförhållanden relaterade till kommunikation och reglering är lämpliga ämnen för denna tråd.

Det är också intressant att höra varför ett visst företag har lyckats särskilt väl med sin investerarkommunikation.

Utvecklingsförslag kan lämnas här och vi hoppas på aktivt deltagande från företagens IR-personer i diskussionen.

@Mikael_Rautanen @Petri_Kairinen @Emmi_Berlin1 @Ville_Tolvanen @Mirko_Sampo_IR @Harri_Sieppi @Mikaeli @Markus_Myllymaki @Tomi_Pienimaki @Sanna_Rasanen1 @Pasi_Hiedanpaa @Paavo_Koivisto @Kari_Vyhtinen @LarseNi @Timo_Laaksonen @Yrjo_Trog_Norrhydro @Santeri_Korpinen @Timur_Karki @KaroliinaLoikkanen @Metsamika @Kati_Kaksonen @Mikko_Tahkola @Juha_Varelius @Olli_Nokso_Koivisto @Aspo_CEO @tatu_paavilainen @Mika_Saarinen_Raisio @Erkka_Salonen @Hanna @Jari_Pirinen_Pohjanm @Paivi_Juolahti_Harvi @Kristian_Tammela @Siri_Markula_Taaleri @tomi.lindell @Minna_Sillanpaa @Juho_Pakkanen_Heeros @Pauliina_Tennila @Otto_Pukk @Mikko_Karvinen_Nexst @Petri_Roininen @Ville_Himberg @Kiira @Laura_Pulkkinen @Karoliina_Malmi @Rosskopf @Anne_Kuokkanen @Tommi_Manninen @Jan-Erik_Lindfors @Alpo_Luostarinen @Teemu.Pynnonen @Jussi_Majamaa @Pekka_Kuusniemi @Sanna_Rasanen @Ben_Selby @Antti_Ollikainen @Ville_Ranta @atteh @ilari_koskelo @Laura_Stromberg @Satu_Mehtala @Nordec_Group @Mari4 @EsaHarju @Paula3 @Elisa_IR @Elisa_Forsman

35 gillningar

(46) Tyst period | Inderes: Aktieanalyser, modellportfölj, aktiejämförelse & morgonrapport

Grundar sig denna tysta period på någon lag, förordning eller föreskrift utfärdad av en myndighet?

10 gillningar

Tack @MoneyWalker! Det här kan mycket väl bli ett användbart forum för både företag och investerare :slight_smile:

21 gillningar

Nu när alla forumets bolagsrepresentanter är med här, så lägger vi upp resultatet av den här omröstningen här så att det syns, ifall den har råkat gå förbi någon.

Ps. Omröstningen är förresten fortfarande öppen och man kan delta i den här

13 gillningar

Hej, jag försöker i det här svaret reflektera över saken på ett allmänt plan utifrån min erfarenhet.

Principen för den tysta perioden är faktiskt att man då som utgångspunkt inte för diskussioner med analytiker, investerare eller media. Ännu viktigare är att man under denna tidsperiod inte kommenterar frågor som rör just resultatet eller framtidsutsikterna. Ibland kan ett bolag bli tvunget att offentliggöra insidarinformation under den tysta perioden, och då kommenteras vanligtvis detta (och endast detta) ämne. Likaså kan en intervjuförfrågan som inte rör resultatet eller utsikterna, och som inte kan skjutas upp och som det ligger i bolagets intresse att besvara, infalla under den tysta perioden. Dessa beslut föregås dock av ett mycket noggrant övervägande från bolagets sida, och det är ingenting man gör lättvindigt.

En bra grundprincip är, och i regel även tydligare för alla parter, att diskussioner på ett investeringsfokuserat forum sker när man genuint kan föra en dialog med investerarna. Å andra sidan, om bolaget offentliggör insidarinformation under den tysta perioden som ändå kommenteras i till exempel ekonomimedia, skulle bolaget i princip kunna föra en relaterad diskussion även på ett investerarforum i jämlikhetens namn.

Den tysta perioden baseras, såvitt jag förstår, inte på AML/MAR-reglering utan är en praxis som antagits i Finland utan krav i regleringen. I USA verkar detta vara en del av SEC-kraven och har sedan kopierats även hit som en del av informationspraxis. Därmed finns det skäl att reflektera över och utmana även denna praxis och tillhörande tillvägagångssätt då och då, i takt med att världen förändras :slightly_smiling_face:

23 gillningar

Detta var ett bra diskussionsinitiativ, tack.

13 gillningar

Fint initiativ @MoneyWalker :+1:

I Finland blir en 30 dagars tyst period en del av informationspolicyn för nästan varje bolag nästan automatiskt, men jag anser att denna praxis borde granskas på nytt. Nu försöker bolagen ofta bygga upp ett slags rapportspektakel, där man minimerar investerarkommunikationen före delårsrapporten och sedan försöker maximera uppmärksamheten under rapporttillfället, som alltför ofta arrangeras på en torsdagsmorgon. Detta skapar en betydande diskontinuitet i aktiekursens effektiva prisbildning och orsakar mycket kursfluktuationer vid tidpunkten för rapportsläppet. Ökad kursvolatilitet höjer i sin tur aktiens risknivå och sänker därmed tyvärr även aktiens kursnivå, eftersom den ökade volatiliteten måste prissättas i bolagets aktiekurs.

Jag förstår naturligtvis att det finns motsatta perspektiv. Ledningen kan uppleva det som påfrestande när företaget ständigt befinner sig under lupp, och en lång tyst period ger naturligtvis också arbetsro för den operativa verksamheten. Dessutom minimerar en lång tyst period risken för att det skulle uppstå en eventuell skandal kring att information från delårsrapporten läckt ut till någon part i förväg. För investerare och aktiekursen är dock en mer aktiv och öppen investerarkommunikation mer positivt än negativt.

Här är några förslag till de ansvariga för investerarrelationer om hur upplevelsen av investerarkommunikationen skulle kunna förbättras:

  1. Förkortning av den tysta perioden från 30 dagar till 14 dagar. Nyhetscyklernas hastighet och världens hektiska tempo har ökat sedan tidigare år, och en månad börjar numera vara en alldeles för lång tid att inte bedriva investerarkommunikation. Genom att sänka längden på den tysta perioden till två veckor får man ytterligare hela två månader av investerarkommunikationsdagar per år!

  2. Publicering av preliminära kvartalsuppgifter före delårsrapporten. Det finns inget tvång att hålla inne med information om verksamheten som bolaget besitter fram till delårsrapporten, utan preliminära uppgifter kan publiceras innan rapporten. På så sätt minskar man kursfluktuationerna på rapportdagen och den risk som är inprisad i aktien.

  3. Publicering av månadsrapporter. Om verksamhetens processer bara tillåter det på något sätt, vore den absolut bästa lösningen för investerarna att gå över till månadsrapporter, varvid mängden oväntade överraskningar i verksamheten och därmed även aktiekursens fluktuationer kan minimeras. Man kan ta modell av till exempel Gofore, som på ett mycket fint sätt publicerar sin månadsomsättning och antalet anställda på sin webbplats: https://gofore.com/sijoita/taloustieto/kuukausikatsaus/

20 gillningar

Ännu om betydelsen av investerarkommunikation och rapportering.

Jag slängde ur mig en sådan här lättvindig kommentar i en bolagstråd nyligen.

Övergripande rapportering skapar transparens, transparens skapar förtroende och förtroende ger högre värderingsmultiplar.

Lättvindig för att det bara var min egen åsikt och jag har egentligen inga bevis för det. Jag tror dock starkt på att det stämmer.

Det slog mig, månne det har gjorts akademisk forskning i ämnet? Eftersom det finns experter på området i den här tråden, vore det intressant att veta om ni har stött på några artiklar.

Jag taggar även @Marianne_Palmu, då jag förstått det som att du har forskat kring sådana här kommunikationsfrågor. Dock, såvitt jag förstår, mer inom centralbankssektorn.

Jag googlade lite själv nu på morgonkvisten och hittade till exempel detta.

Taffler.pdf (73,2 Kt)

In summary, we find firms nominated for IR awards, which proxies for effective IR strategies, have higher market values. We conclude that, consistent with information and agency cost theories, effective IR has clear market impact. We believe this is the first study in the literature to have demonstrated this.

Dessutom dök det upp en mer lättsam text som handlade mer om företagets interna kommunikation.

How to Qualify and Quantify the Value of Corporate Communication

Jag bifogar dock detta citat med källhänvisning därifrån:
"Furthermore, quality external communication can entice potential investors, leading to more equity (Zerfass & Volk, 2018). "

Generellt anser jag att investerarkommunikationen på den finländska börsen är på en helt exklusiv och överlägsen nivå. Rapporterna är enligt min mening neutralt skrivna, strategierna realistiska (edit. efteråt kom jag förstås på många misslyckade strategier också) och IR-närvaron på ett forum som detta är säkert unik även med internationella mått mätt. Tack för det! :folded_hands:

Värderingarna på Helsingforsbörsen stampar dock på stället och de utländska investerarna har flytt (edit. ett ganska tillspetsat uttryck), så något borde göras. Åtminstone efter att jag först har tankat min belånade portfölj full med finska bolag.

13 gillningar

Här är nu ett exempel på fullständigt misslyckad investerarkommunikation:

F-Secure Abp | Insiderinformation | 08.09.2023 kl. 21:15:00 EEST

Insiderinformation, vinstvarning: F-Secure sänker sina utsikter för 2023 gällande omsättning och justerad EBITA

En vinstvarning bör ges omedelbart och utan onödigt dröjsmål när man inser att man inte kommer att nå sin prognos. Det är helt lönlöst att försöka förklara att man suttit där på baren på fredagskvällen och vridit och vänt på Excel och insett att omsättningen och EBITA kommer att hamna under tidigare prognos. Visst är det till viss del förståeligt att det inom kommunikation finns en frestelse från den mörka sidan att tajma negativa nyheter till fredagskvällen, så att de får så lite medieuppmärksamhet som möjligt medan marknadsaktörerna tar helg. Detta slår dock alltid tillbaka, eftersom ett sådant fegt agerande alltid signalerar lågt självförtroende från bolagsledningens sida, samt brist på respekt gentemot ägarna.

12 gillningar

Å andra sidan är väl det här aningen bättre än vinstvarningar som ges klockan 18:20. Nu har alla chansen att smälta detta under helgen och rättvist slakta aktien på måndag?:sweat_smile: Suck, som ägare satte detta verkligen guldkant på helgen…

10 gillningar

Nog blev väl åtminstone analytikernas helg förstörd av det där.

7 gillningar

Det borde verkligen finnas ett tydligt och enhetligt tidsfönster för att lämna vinstvarningar, eftersom vissa bolag uppenbarligen struntar i den nuvarande tidpunkten kallad ”omedelbart” precis hur som helst.

Själv skulle jag kunna förespråka ett system där varningar meddelas antingen t.ex. vardagsmorgnar kl. 09:00 eller vardagskvällar kl. 19:00, men alltid i nästa möjliga fönster. Grundidén vore att pressmeddelanden inte publiceras under pågående handel, såvida det inte är absolut nödvändigt.

Förändringen skulle inte nödvändigtvis garantera att bolaget informerar om ändringar i guidningen omedelbart, men det skulle åtminstone förhindra att man ”gör en Kamux” (pressmeddelande kl. 18:20, för helvete grabbar) eller döljer en negis genom att publicera den likt F-Secure någon gång runt lördag natt. Men vilken modell i världen vore perfekt…

10 gillningar

Den här IR-regleringen känns visserligen ganska oklar. Det verkar finnas olika sorters “regler” som cirkulerar som tyst kunskap, men (åtminstone i investerarkretsar) vet man inte riktigt vad de grundar sig på.

Säg att jag nu börjar som IR-chef på något stort företag, vilka är då de centrala lagarna, förordningarna och IR-regelverken (t.ex. Finansinspektionens) som jag bör kunna utan och innan? I vilka dokument hittar man konkret information eller vägledning om till exempel vad som utgör insiderinformation? Eller hur framtidsutsikter definieras (t.ex. dessa bedrövliga floskler om att “omsättningen ökar avsevärt”)?

Jag tvivlar inte på att lagen, förordningarna och anvisningarna som baseras på dem möjliggör ganska godtyckliga tolkningar, men det måste väl finnas en hel del befintlig god praxis, misslyckade exempel (och kanske anmärkningar eller rättsliga prejudikat utifrån dem) samt rekommenderade tillvägagångssätt från myndigheterna?

Och om det inte finns någon playbook eller vägledning, vore det inte snart en rejäl marknadslucka för någon form av grundläggande och investerarvänlig IR-lagstiftningskonsultation?

Skulle till exempel någon IR-expert kunna belysa sina egna favoritdokument eller vilken logik man vanligtvis använder för att lösa dessa frågor? Vem i Finland vänder man sig till för hjälp om den egna kompetensen inte räcker till?

10 gillningar

Jag är ingen IR-expert, men CG är bekant i sig.

Määräys- ja ohjekokoelma - Sääntely - www.finanssivalvonta.fi (föreskrifterna är bindande enligt Finansinspektionens syn)

Jag skulle säga att en bra utgångspunkt för ett börsbolag även är noteringshandboken, som går igenom de allmänna aspekterna gällande god förvaltningssed och börskalendern.

Börsbolag har ofta både interna och externa jurister. Man kan vid behov få tag på dessa paragrafryttare via telefon för att få förklarat hur saker och ting ligger till. Som man snabbt kan se genom att bläddra på Finansinspektionens regleringssida är mängden reglering mycket omfattande. Därför har stora advokatbyråer egna “capital markets”-team, vars jurister även behärskar dessa krångligheter.

Värdepappersmarknadslagen är åtminstone bra att kunna, och tyvärr bör man i viss mån behärska det regleringspaket från Finansinspektionen som jag länkade till. Sektorikohtainen sääntely - Sääntely - www.finanssivalvonta.fi där hittar man sedan sektorspecifik reglering.

Vissa bolag berättar för övrigt själva vad t.ex. en betydande ökning eller minskning innebär som ett procentintervall i deras kommunikation. Annars finns det nog inget hugget i sten. När det gäller diffusa adjektiv i regleringen fastställs det ekonomiska innehållet ofta genom rättspraxis.

När det gäller insiderinformation och andra missbruk är marknadsmissbruksförordningen (MAR) ganska tung. Juridiskt fackspråk förstås, men det är där även insiderinformation definieras:

  • information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör en eller flera emittenter eller ett eller flera finansiella instrument och som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa finansiella instrument eller på priset på relaterade finansiella derivatinstrument. (MAR artikel 7.1 a)

Visst preciseras saken ytterligare en del där, men det finns – föga förvånande – ganska mycket reglering.

8 gillningar

Jag kommenterar här eftersom det finns proffs på investerarkommunikation här.

Ännu bättre vore det om dessa var öppna för alla redan från början. En lösning finns redan:

https://www.inderes.fi/fi/tiedotteet/inderesin-uusi-ratkaisu-mahdollistaa-kaikille-avoimet-analyytikkopuhelut

Tack förresten @Hoyhoy för dina tidigare kommentarer.

Jag tror att möjligheterna finns.

Jag tvivlar dock lite på hur mycket högkvalitativ juridisk expertis som finns på till exempel mycket små företags egna lönelistor, eller hur mycket pengar man lägger eller vill lägga på sådan outsourcing. När det gäller de större bolagen är jag inte lika orolig, då resurserna är stora, processerna redan är slipade och den interna kontrollen fungerar.

Så är det ju, även om jag tycker att det här är en väldigt märklig katt-och-råtta-lek med investerarna. Verbal guidning är liksom ett slags hjärngympa som man kan lösa först när ett visst antal siffror eller ändringar i guidningen har kommit ut.

Till exempel var Revenio Groups senaste VD-intervju ett riktigt pinsamt slingrande när analytikern frågade lite om guidningen: “Analytiker och investerare kan sedan själva fundera på vad den där guidningen egentligen betyder.”

Juha gav helt välförtjänt en replik i stil med “Nå, det var mycket snack men inget innehåll” och jag tror att de flesta investerare håller med.

Jag tycker att Incap gjorde en rakryggad grej när de i sina webcasts började tala direkt i siffror om vad den verbala guidningen innebär, så att ingen längre behöver gissa. Nästa år skulle de kunna gå över helt till sifferguidning, även om jag befarar att någon reglering förmodligen hindrar ett sådant stort numeriskt guidningsintervall, eftersom de inte används oftare.

Visst är en så kryptisk guidning som möjligt en utmärkt konkurrensfördel för en investerare som sätter sig in djupt i saken, men något annat bra med det finns det inte.

17 gillningar

Här är @Antti_Jarvenpaa:s tweettråd om investerarkommunikation.

Jag citerar en del av tråden som är viktig för mig:
Alla behärskar inte engelska flytande, och även om man gör det, är åtminstone min egen erfarenhet att det är lättare att ta till sig information på sitt modersmål.
Jag kan knappt någon engelska och investeringsfrågor är tillräckligt svåra för mig även på finska. Jag använder översättningsprogram väldigt mycket, men det är inte samma sak som att få informationen på sitt eget modersmål. Jag har låtit bli att undersöka bolag om det inte funnits tillräckligt med information tillgänglig på finska. :slight_smile:

Jag missar nästan allt om jag måste lyssna på investerings- och ekonomiengelska. :frowning:

https://twitter.com/antti9arvenpaa/status/1716816260070314180

4 gillningar

Mål vs. prognos (guidance)

Den här tråden är, såvitt jag förstår, främst riktad till företrädare för bolag, men jag bestämde mig för att frångå mönstret och rikta texten även till investerare, då jag inte kom på någon bättre plats för mina tankar.

I dessa tider av sjunkande kurser och resultat tenderar många investerare att kritisera bolag för de prognoser och mål de har satt upp. Kritik bär på utvecklingens frö, det medger jag, men ofta känns det som att investerare glömmer bort skillnaden mellan ett mål och en prognos.

Om man googlar definieras mål (tavoite) så här:
“Ett mål beskriver det tillstånd eller den förändring man vill uppnå genom sin verksamhet, snarare än själva verksamheten.”

Själv fastnar jag här vid “vill uppnå”. Jag närmar mig saken med en anekdot:

Här i Luxemburg fick ishockeylandslaget en amerikansk coach (som senare även verkade i Finland), som skrev rubriken “Olympics 2026 and how we´re gonna get there” i sin plan som skulle presenteras för förbundet. Som dåvarande lagledare för landslaget rekommenderade jag honom att torka sig i häcken med det där pappret, men som en jovialisk person påminde jag honom ändå om att det kunde vara klokt att först dra ut huvudet ur samma ställe. Hur som helst tyckte jag att hans poäng med att sätta upp ett absurt mål och börja skapa en strategi för det hade ett syfte. Även om ishockeyn i Luxemburg bara skulle nå 1 % av det målet, skulle det vara ett framsteg. Slutligen tyckte jag det var fint att bara vara en del av olympiarörelsen och anordna kval på hemmaplan, där Kirgizistan snöpligt snuvade oss på avancemanget. Det var dock fullsatt på varje match, tv var på plats och killarna i laget var otroligt engagerade.

Nåväl, nog om det.

Hur detta hänger ihop med investeringar är att ett mål är ett mål. Som @Harri_Sieppi berättade, vill de som bolag sätta höga mål och inte fega. Som ett publikt bolag måste man då fundera på vad som är ett bra offentligt mål och vad som är ett internt. Jag återgår till ishockeyn. Jag påstår att det i ishockey-VM finns ca 4–6 lag som varje år sätter världsmästerskap som sitt mål. Jag tycker det är absurt att påstå att 3–5 av dem misslyckas varje år. För det finska landslaget vore det inte vettigt att sätta målet “placering 2–3”, även om det är mer sannolikt. Likaså, om det finska landslaget vinner VM till exempel två gånger under en fyraårsperiod, kan man enligt min mening inte säga att de har misslyckats med sina mål.

Jag halkade in på ishockey igen. Jag ska försöka återgå till investeringar.

Vi drar namnet “Norppa” ur hatten för ett tillväxtvilligt bolag. Norppa sätter som mål en omsättningstillväxt på 20–30 % för de kommande åren. Betyder det att bolaget kommer att nå detta mål varje år? Enligt min mening, nej. Betyder det att bolaget kommer att nå en tillväxt på 20–30 % efter n antal år? Enligt min mening, nej. Bolaget har satt ett mål, på sätt och vis ett drömscenario. Samma drömscenario skulle inträffa om Finlands hockeylandslag vann VM varje år.

Det är alltså viktigt att komma ihåg att ett mål inte är en prognos (guidance), och ett investeringsbeslut bör inte fattas enbart baserat på ett mål.

Prognos (Guidance): “Finlands ishockeylandslags prognos för år 2024: Laget kommer att nå placeringarna 1–4 i VM som spelas i Tjeckien. Prognosen kan komma att revideras beroende på antalet och kvaliteten på spelare tillgängliga från NHL. Även matcherna i gruppspelet och framgången i dessa kan påverka prognosens precision.”

Mål: “Finlands ishockeylandslag siktar på världsmästerskap i de ishockey-VM som spelas under åren 2024–2027.”

Som slutnotering kan nämnas att det för aktiebolag inte alltid är önskvärt att överträffa målen. Som exempel en kommentar från verkställande direktör @Mikael_Rautanen. Jag minns att han nämnde att en alltför kraftig tillväxt inte längre skulle vara hanterbar och skulle kunna försämra kvaliteten när organisationen inte hinner med.

23 gillningar

Bra inlägg! Som ett exempel på ett bolag som kommunicerar sina mål dåligt till investerare kan man ta Harvia, vars mål länge har varit en årlig omsättningstillväxt på över fem procent :grinning:

När man speglar det målet mot dessa faktiska siffror för omsättningstillväxt, är det svårt att förstå vem det här målet tjänar och varför det finns :confused:

14 gillningar

Bra text och bra poäng!

Dessutom är det, ur ett bolagsperspektiv, bra att komma ihåg att en prognos inte är ett löfte, och ett mål är det i ännu mindre utsträckning. I den här rollen har jag ibland fått feedback om att ”eftersom de där löftena har getts”… användningen av det ordet i samband med affärsprognoser får mina nackhår att resa sig. Om man betraktar en prognos eller ett företags målsättning som ett löfte bör man inte investera i ett enda företag.

Att sätta mål är sedan en intressant uppgift, eftersom det för ett börsnoterat bolag innebär så mycket olika extern och intern dynamik.

21 gillningar

Harvias omsättning har vuxit med drygt 16 % per år sedan 2018. Där har man sannerligen med råge överträffat bolagets “mål”, men samtidigt har de där två tillväxtåren under undantagsåren (47,3 % och 64,2 %) tydligt legat över det genomsnittet, och på grund av dem har den genomsnittliga tillväxten under de senaste åren blivit en aning missvisande. Enligt min mening är Harvias sätt att uttrycka sina mål/själva målet snarare mycket lyckat, tydligt och framför allt realistiskt. Om investerare under coronaåren hade förstått att luta sig mot bolagets egna tillväxtmål och tro på den “förtida efterfrågan” som bolaget nämnde, hade vi knappast sett en så massiv överreaktion i extrapoleringen av tillväxten långt in i framtiden som vi nu gjorde. Harvias mål baseras dock på realistiska förväntningar där bastumarknadens tillväxt har tagits i beaktande, så man borde kanske “respektera” det lite mer.

Och på samma sätt borde varje bolag ta hänsyn till realism när de definierar sina finansiella mål. Därför fungerar kanske inte användningen av ishockey som jämförelse helt fullt ut, även om det är ett bra exempel.

Självklart måste det finnas ambition och man måste definiera det där slutmålet kring vilket man bygger strategin. Admicom har definierat en vision för sig själva: “Förstavalet som partner i det europeiska ekosystemet för byggprogramvara.” Där finns ambition, där finns ett stänk av realism, och det är fint att börja bygga framtiden kring det, men som vision förstår säkert varje investerare att det inte rör sig om ett löfte. Ledningen bör knappast slösa alltför mycket tid på omöjliga saker.

5 gillningar