Angående ämnet: Metsä Group rakentaa uuden sellutehtaan, Kemissä iloitaan jätti-investoinnista – Katri Heiskanen: "Työpaikkoja tarvitaan" | Yle
7 gillningar
Bra vägledning för Q1 från styrelsen
Metsä Boards Q4-siffror var i stort sett i linje med förväntningarna. Vägledningen för Q1 var sannolikt god, särskilt drivet av den stärkta cellulosamarknaden och säsongsmässigt god efterfrågan på kartong. Utdelningen ökade, men med en lägre koefficient än våra prognoser.
Dessutom bekräftades Metsä Fibres investering i cellulosafabriken i Kemi. Metsä Board inleder också ett något komplext investeringsprogram i Kemi (inklusive flaskhalsinvesteringar i linerkartongmaskinen och köp av en produktionslinje för oblekt massa från Metsä Fibre).
Aktiekursen verkar ha stigit till ett litet plus efter en initial tvekan.
8 gillningar
Personligen ogillar jag de arroganta affärsmetoderna hos vissa inhemska skogsbolag, vare sig det handlar om personalpolitik, miljöfrågor eller rättvis handel. På grund av detta kommer dessa företag att tas bort från min portfölj, med undantag för Metsä Board, som främst behålls eftersom jag ärvde dess grunder från min far.
Som skogsägare har jag hittills gjort alla mina virkesaffärer med sågverk, även om priset för virket inte alltid har varit det bästa. Om jag vill investera i skogssektorn på något sätt, kommer Ponsse, förutom Kemira som redan finns i min portfölj, att vara målet.
EDIT: Korrekturläsning
13 gillningar
OP - Metsä Boards Q4-resultat 2021-02-11
Igår tillkännagavs ett intressant företagsköp, särskilt ur Metsä Boards och även Stora Ensos perspektiv, när Mayr-Melnhof köper IP:s Kwidzyn-fabrik i Polen. IP tillverkar falskartong, finpapper, kraftpapper och marknadsmassa i Kwidzyn med totalt 4 maskiner och en kapacitet på 760 000 ton (troligtvis mestadels integrerad med en 400 000 ton massafabrik). Fabriken skulle avskiljas från IP till ett spinnat (fin)pappersföretag i slutet av året, där den skulle ha varit en del utanför kärnverksamheten. IP sålde ju sin amerikanska konsumentkartongverksamhet till Graphic Packaging för några år sedan.
Mayr-Melnhof betalar 670 MEUR för fabriken, vilket motsvarar ungefär 1,5x EV/S-multipel och 7x EV/EBITDA-multipel. Förra året hade fabriken en EBITDA-marginal på 18 %. Min uppfattning är att lönsamheten har varit god eller mycket god även på lång sikt och jag tror inte att Kwidzyn förlorar mark mot Metsä Boards och Stora Ensos bästa kartongfabriker, åtminstone inte på ett särskilt väsentligt sätt. Det finns en ganska tydlig rabatt i förvärvspriserna jämfört med europeiska kartongföretags börsvärderingar (jfr Metsä Boards EV/EBITDA 10x). I USA ligger Graphic Packagings och WestRocks multiplar på ungefär samma nivåer. Inte konstigt att Mayr-Melnhof såg affären som bra och aktien är nu upp 3 %.
Vad som gör arrangemanget särskilt intressant är att samma Mayr-Melnhof nyligen köpte KotkaMills och dess stora falskartongmaskin. Det österrikiska företaget har alltså med en förnyad ledning (VD:n på MM är Mondis tidigare VD) aggressivt börjat konkurrera även inom falskartonger (MM har varit en betydande aktör inom återvunnen fiberbaserade konsumentkartonger i Europa). Den för Metsä Board och Stora Enso viktiga falskartongsmarknaden har alltså konsoliderats, vilket i princip är en bra sak ur prissynpunkt. Å andra sidan är KotkaMills och Kwidzyn-fabriken i Mayr-Melnhofs händer ett par storleksordningar större konkurrenshot mot de finska företagen än det oberoende KotkaMills i riskkapitalisters händer och Kwidzyn som snurrade på utsidan av IP:s strategi. Det ska bli intressant att se hur marknadsdynamiken för falskartonger utvecklas och om Mayr-Melnhof fortsätter sin aggressiva strävan efter marknadsandelar eller om det handlar om att generera kassaflöde för att betala för förvärven.
16 gillningar
(UPM, Helsingfors, 17.2.2021 kl. 15.00 EET) – UPM har gått med i EU:s allians för ren vätgas och deltar i industrins rundabordsgrupp för ren vätgas. UPM är också medlem i det nyligen etablerade vätgasklustret i Finland. UPM är utmärkt positionerat när vätgasekonomin utvecklas och vill proaktivt delta i utvecklingen av den och i att minska utsläppen. Vätgasekonomin håller på att få en betydande roll när Europeiska unionen strävar efter klimatneutralitet senast 2050.
”Ren vätgas erbjuder flera intressanta möjligheter för UPM. Vi har egen förnybar och koldioxidfri el, vattenresurser, biogent koldioxid och praktisk erfarenhet av vätgasproduktion vid UPM:s bioraffinaderi i Villmanstrand. Vår kompetens och våra resurser möjliggör utvecklingen av möjliga nya affärsmöjligheter i den begynnande vätgasekonomin”, säger Jyrki Ovaska, UPM:s teknologidirektör. Ovaska representerar UPM i EU:s allians för ren vätgas.
UPM har nyligen inlett grundläggande konstruktion för ett nytt möjligt bioraffinaderi, under vilken det särskilt är tänkt att undersöka möjligheterna att producera och utnyttja grön vätgas. Det möjliga bioraffinaderiet skulle producera 500 000 ton högkvalitativa förnybara bränslen för vägtrafik, flygtrafik samt som råmaterial för den petrokemiska industrin.
Ren vätgas ses i många industrier som en viktig väg till låga utsläpp. Ren vätgas får för närvarande mycket uppmärksamhet, men storskalig uppskalning är fortfarande i ett tidigt skede.
”Flera lagstiftningsmässiga ramvillkor relaterade till utvecklingen av vätgasekonomin är fortfarande öppna. Genom de nu etablerade allianserna och samarbetsnätverken vill UPM vara med och skapa en verksamhetsmiljö som främjar både investeringar och utsläppsminskningar”, konstaterar Jyrki Ovaska.
17 gillningar
Jaha, nu fick vi med ytterligare ett finskt företag i Bezos projekt. Det kommer åtminstone att öka den internationella synligheten. Bland de som deltar just nu finns till exempel Amazon, Microsoft och Neste.
4 gillningar
Det är inte direkt relaterat till massa, men till Stora Enso.
Vad tycker ni om detta och finns det mer information om ämnet: https://www.storaenso.com/fi-fi/newsroom/news/2021/2/selfly-store-by-stora-enso-for-automated-and-unmanned-retail
Och här används dessa skåp: Pieniä kassattomia ruokakauppoja putkahtelee kaikessa hiljaisuudessa ympäri pääkaupunkiseutua | HS.fi
https://circa-group.com/the-company
I morgon startar ett sådant företag på norska börsen, som tillhör cellulosa-kedjan.
Idén är att producera förnybara lösningsmedel från sido-biomassa från jord- och skogsbruk för användning inom kemi- och läkemedelsindustrin.
Jag vet inte om detta är en bra investering, men vad händer om jag köper för ett par tusen euro direkt i morgon bitti och säljer om den stiger de närmaste dagarna?
1 gillning
Så här om ett par veckor 
2 gillningar
UPM har återigen fått förmånliga lån från marknaden. Förvisso inte lika förmånligt som det som ansöktes om i november (750M, fast ränta 0,125 %, förfaller 2028). Pressmeddelande från igår:
https://www.inderes.fi/fi/tiedotteet/upm-laskee-liikkeeseen-toisen-vihrean-joukkovelkakirjalainansa
”UPM har framgångsrikt emitterat ett nytt grönt obligationslån på 500 miljoner euro inom ramen för sitt EMTN-obligationsprogram (Euro Medium Term Note) och ramverket för grön finansiering. Obligationslånet förfaller i mars 2031 och betalar en fast ränta på 0,50 procent.”
Obligationslånet används för att finansiera projekt och investeringar som möjliggörs av UPM:s ramverk för grön finansiering, som publicerades i november 2020. Medel från obligationslånet har preliminärt planerats att användas inom följande kategorier av ramverket: hållbart skogsbruk, klimatpositiva produkter och lösningar, förebyggande och hantering av miljöpåverkan inklusive förebyggande av avfall.
”Emissionen av vårt andra gröna obligationslån var framgångsrik, och det var återigen glädjande att se investerarnas intresse för det. Detta nya gröna obligationslån stöder uppnåendet av våra hållbarhetsmål i enlighet med vår Biofore-strategi”, säger Tapio Korpeinen, UPM:s ekonomidirektör.
UPM behöver betala en ganska annorlunda ränta nu än tidigare:
Källa:
5 gillningar
Arbetsmarknad | UPM:s tjänstemän kräver rätt att förhandla om sina anställningsvillkor – Fackförbundet Pros Malinen: “En ansvarsfull arbetsgivare kan inte agera så här utan konsekvenser”: UPM:n toimihenkilöt vaativat oikeutta neuvotella työehdoistaan – Ammattiliitto Pron Malinen: ”Vastuullinen työnantaja ei voi toimia näin ilman seuraamuksia” | HS.fi
I februari meddelade UPM att de i framtiden kommer att övergå till lokala avtal istället för företagsavtal. Enligt nyheten tänker UPM inte längre ingå avtal med fackförbundet gällande tjänstemän.
I princip är individuella avtal en positiv sak, men hur fungerar det i en gigantisk koncern? Hur garanteras lika behandling av anställda och uppkomsten av ett favoritsystem?
Om avtalen inte är transparenta finns det en stor risk att ett ömsesidigt lovprisande-klubb etableras i företaget, där kulturen tystar kritiska röster.
Hur påverkar försvårandet av fackföreningens verksamhet ESG-poängen? ESG är idag ett stort tema, vars betydelse ständigt växer.
3 gillningar
Sedan finns det klausulen om efterverkan i kollektivavtalet. Villkoren i kollektivavtalet gäller efter att avtalsperioden har löpt ut, tills något annat har överenskommits. Däremot finns det ingen skyldighet att upprätthålla arbetsfreden. Försök att komma överens individuellt när gänget strejkar.
2 gillningar
Bakom betalvägg.
\u003e Vid Kymmene fabrik finns störningen i bleklinjen. Störningen åtgärdas för närvarande. Vid Kaukas fabrik finns ett tekniskt fel i sodapannan.
Vid Kymmene har produktionen körts ner den 17 mars, vid Kaukas körs den ner imorgon (21 mars). Produktionsstart vid båda anläggningarna den 23 mars.
2 gillningar
Det finns en uppdatering om Stora Enso i morgonens nyheter.
Några blandade observationer och tankar från det senaste nyhetsflödet på massamarknaden som rör hela sektorn:
- Massapriset har stigit rekordbrant. Efterfrågan i Kina är mycket god, men utbudet har också varit extremt begränsat (underhåll, störningar, logistikproblem). I januari var de globala leveranserna -5 % och förhållandet mellan leveranser och global kapacitet var 82 %. Stora prishöjningar gick igenom utan problem, vilket jag anser skulle vara något ovanligt med dessa siffror i en situation där leveranserna rullade normalt. Februari-data har ännu inte släppts. Lagernivåerna är normala eller lägre än normala.
- Med nuvarande priser är nästan varje massafabrik i världen lönsam eller mycket lönsam, så aktörerna har ett intresse av att producera så mycket de kan. I princip tror jag också att utbudsrestriktionerna kommer att lösas med tiden, så under året anser jag att efterfrågan måste ha det huvudsakliga ansvaret för priset.
- Efterfrågan i Kina är bättre än i Europa. Kina lider naturligtvis också mer av utbudsrestriktioner. I Kina har priserna på papper och kartong stigit kraftigt, men prisrisken för massa ligger enligt min mening här. Om prishöjningarna drabbar efterfrågan på papper och kartong och priserna är flexibla (dvs. efterfrågan stannar av på grund av prishöjningarna), så kommer kinesiska pappersproducenter att få det svårt med nuvarande massapriser. Detta skulle troligen dämpa efterfrågan på massa och lugna priset.
- Vedpriset (i Finland) har stigit något. Detta kommer att synas i skogsbolagens siffror under andra halvåret. För massaproduktionen är detta inget problem med nuvarande priser, men för hela värdekedjan skulle prishöjningen skapa ett visst tryck och begränsa utrymmet för koncernmarginalerna att öka.
- Ny massakapacitet kommer ut på marknaden under andra halvåret och nästa år, även om projekt är försenade på grund av coronaviruset och riskerna för ytterligare förseningar kvarstår. Detta kommer i viss mån att begränsa förutsättningarna för priset att fortsätta norrut och stanna där på lång sikt. En prisnedgång betyder dock inte nödvändigtvis att den nya kapaciteten är ett problem om den ekonomiska tillväxten rullar på och efterfrågan drar.
- I Kina planeras flera enorma grönfältsinvesteringar i produktion av massa och kartong. Om Kina, trots vissa konkurrensnackdelar, börjar (statligt styrt) investera pengar i massaproduktion, kan dynamiken på hela den globala massamarknaden förändras. Detta är än så länge ren spekulation, men frågan är potentiellt stor, så den måste följas.
13 gillningar
På Metsälehti kan man följa virkesprisets utveckling på veckobasis om man så önskar.Puunhinta - Metsälehti