Lapwall planerar en notering på First North och en nyemission på 5 MEUR.
Inkl. det nyligen genomförda företagsförvärvet (Termater), Pro Forma 2021 omsättning 48,3 MEUR och rörelseresultat 4,8 MEUR
Det planerade noteringserbjudandet förväntas i första hand bestå av en nyemission, där LapWall emitterar nya aktier. Den planerade nyemissionens storlek är preliminärt cirka 5 miljoner euro. LapWall planerar att använda de medel som samlas in genom noteringserbjudandet för att stödja tillväxten av affärsverksamheten och produktionskapaciteten, för eventuella företagsförvärv samt för bolagets allmänna finansieringsbehov.
Finansiella mål och utdelningspolicy
LapWall eftersträvar betydande organisk tillväxt
Bolagets mål är att nå en omsättning på cirka 70 miljoner euro före utgången av 2026
Omsättningsmålet ska i huvudsak nås genom organisk tillväxt
Under strategiperioden är även företagsförvärv möjliga
Målet är att upprätthålla en stark lönsamhet på medellång sikt
LapWalls mål på medellång sikt är att upprätthålla en rörelsemarginal på cirka 12–15 procent justerat för goodwillavskrivningar (EBITA)
LapWall har som mål att dela ut 30–50 procent av räkenskapsperiodens resultat i utdelning
Bland annat investeringar i enlighet med bolagets strategi samt resultatutveckling och framtidsutsikter påverkar utbetalningen och storleken på utdelningen i framtiden
LapWall förvärvade i februari 2022 Termater Oy:s takelementsverksamhet samt de fabriksfastigheter i Veteli som Termater använder. Termater planerar, tillverkar och monterar takelement med stomme av fanerträ (Kertopuu) för behov inom industri, affärsbyggande, skolor, idrottsanläggningar och lantbruk. Termater Oy:s omsättning år 2021 var 12,9 miljoner euro. Med beaktande av affärsverksamhetsförvärvet var LapWalls oreviderade pro forma-omsättning för 2021 cirka 48,3 miljoner euro och rörelseresultatet cirka 4,8 miljoner euro.
-Videoämnen-
00:00 VD:s presentation
01:17 Vad gör Lapwall?
02:40 Fabriker
03:16 Kunder och produkter
06:06 Marknadens storlek och tillväxthastighet
07:00 Säsongsvariation och cyklikalitet
09:35 Konkurrens?
12:07 Strategi och mål
14:00 Förbättra lönsamheten
17:30 Varför planerar ni en notering?
Bra intervju. I utgångsläget är jag inte intresserad av något som ens på avstånd har med byggindustrin att göra, men det här verkar vara en ganska tydlig produktverksamhet.
VD:n får också poäng från mig. Har varit med från början, har tydligt koll på saker och ting och ett särskilt omnämnande för att han ärligt konstaterade om ett par saker att “ja vi svävade ut då och det gick fel och vi lärde oss av det och nu fokuserar vi på vår kärnverksamhet”.
Investeringar i produktionsteknologi gör det säkert möjligt att uppnå en rimlig lönsamhet inom den traditionellt ineffektiva byggbranschen, och det borde vara ganska defensivt eftersom avsikten är att växa endast på den nuvarande marknaden med befintliga produkter.
Om priset är rimligt så kan detta vara ganska intressant.
Någon som känner branschen bättre skulle kunna kommentera hur stor träelementbyggnadsbranschen är i Europa utanför Finland och om det finns företag där Lapwall skulle kunna vara ett potentiellt förvärvsmål?
Byggnadsindustrin är fortfarande ett ganska okänt område för mig personligen, men genom att lära mig mer om det får jag mer kunskap. Jag stötte på en artikel av Yle:s MOT om träbyggande i Finland. Artikeln ger en något negativ bild av den allmänna situationen för träbyggande i Finland, men jag kan inte själv bedöma effekterna på LapWalls verksamhet och siffror.
Nedan följer några punkter om ämnet:
I Finland är motsättningen mellan trä- och betongbyggande stark
Finska staten stöder för närvarande inte ekonomiskt träbyggande i offentliga byggnader, och inga bestämmelser har heller utfärdats i frågan för närvarande. Situationen är mycket annorlunda i exempelvis Frankrike, men LapWall förväntar sig förändringar i Finlands situation under de närmaste åren.
Det råder brist på virke, vilket har lett till höjda priser. I Centraleuropa är efterfrågan stark och där är man också villig att betala för virke. Cirka 90 % av Finlands virke exporteras.
Virkespriset har stigit kraftigt under de senaste åren. Byggkostnaderna har generellt sett också ökat kraftigt, men virkespriset har varit en av de största drivkrafterna: https://www.nasdaq.com/market-activity/commodities/lbs
Den inhemska förädlingsindustrin, husfabriker, timmerhusfabriker, CLT-fabriker köper ofta i 3-månadersperioder, men säljer ofta med 6-månaders eller längre kontrakt.” Hur agerar LapWall i detta avseende och hur påverkas de av prisfluktuationerna?
Effekter av situationen i Ryssland
Tidigare i år började Ryssland redan begränsa exporten av råvirke från landet. Sedan krigets början har Stora Enso och Metsä Group meddelat att de kommer att upphöra med importen av trä från Ryssland, vilket naturligtvis inte bidrar till att sänka virkespriset. Under 2021 importerades totalt 9,3 miljoner kubikmeter trä från Ryssland, vilket är cirka tio procent av den råvara som används av den finska skogsindustrin. År 2020 var motsvarande siffror 9,6 miljoner kubikmeter trä och 12 procent av skogsindustrins råvaruanvändning. Källa HS
Det här är inget heltäckande svar, men det ger kanske en bild av situationen. Detta citat är också från MOT-artikeln som jag länkade ovan.
Naturcentret Haltia är byggt av Stora Ensos CLT-massivträelement och sågat virke. Stora Ensos träproduktverksamhet är Europas största sågverksföretag.
Stora Ensos styrka är investeringar i CLT-produktion, tillverkning av massivträelement. När Haltia byggdes för tio år sedan importerades CLT-elementen från fabriker i Österrike. Centraleuropa ligger före Finland när det gäller träbyggande.
Miikka Pesonen, försäljningsdirektör, Stora Enso Wood Products: Ja, träbyggandet har varit i stark uppgång. Vi har många länder, som Frankrike till exempel, där offentligt och även privat träbyggande har stöttats. Jag ser att detta är en ganska permanent trendförändring. Det kommer att finnas en starkare efterfrågan på trä.
Stora Enso levererar massivträelement till ett helt kontorskomplex som byggs i Paris på ett nio hektar stort område. Detta är ett typexempel på franskt massivträbyggande. Från och med nästa år är det obligatoriskt med trä i offentligt byggande i Frankrike. Hälften av byggnaderna måste vara av trä.
Ett faktum som berättar något om Stora Ensos tro på finskt träbyggande är att företaget inte har någon CLT-fabrik i Finland. När en förskola byggs i Tuusula kommer träelementen från fabriken i Sverige.
MOT: Vart investerar ni globalt just nu?
Miikka Pesonen, försäljningsdirektör, Stora Enso Wood Products: Närmast just nu i Centraleuropa. Vi kommer att få en ny CLT-fabrik, eller massivträelementsfabrik, i Tjeckien. Den är nu närmare marknaden och dock fortfarande, om vi tittar på Finland, är Finland en ganska liten marknad, jämfört med Centraleuropa, Tyskland, Österrike, Frankrike, marknaderna som just nu växer starkt inom massivträ.
I det publika erbjudandet finns knappt 300 tusen aktier, för institutionella investerare drygt 900 tusen aktier och för personalen cirka 81 tusen aktier. Det vill säga en emission på cirka 5 miljoner euro.
Aktiepriset är 2,72 €, vilket värderar bolaget till cirka 37 miljoner euro, P/E-talet ligger på cirka 8x (med 2021 års siffror).
Helt klart förstår jag ingenting av värderingen av ett börsnoterat företag, när jag tycker att det är vilseledande att prognostisera resultat per aktie med antalet aktier före noteringen. Om antalet aktier före noteringen är cirka 12,4 miljoner och resultat per aktie prognostiseras för det antalet aktier, späds det då inte ut med nästan 15 % vid noteringen när antalet aktier ökar med 1,85 miljoner aktier? Eller ingår inte effekten av de medel som erhållits från noteringen på affärstillväxten i prognosen?
Den här frågan dyker upp i samband med nästan varje aktieemission. Här är mina motiveringar, som jag har skrivit i EcoUp-tråden, varför vi använder pre-money i våra IPO-analyser.
“Våra IPO-analyser har till största delen baserats på priset före aktieemissionen (pre-money) och det skuldfria priset före emissionen (pre-money). Detta är, såvitt jag förstår, också ett allmänt vedertaget sätt. På så sätt behöver man till exempel inte ta ställning till resultatet av emissionen. Företagets skuldfria pris påverkas inte av aktieemissionen, utan den marknadsvärdesökning som följer av emissionen neutraliseras teoretiskt sett helt (i praktiken försämrar kostnaderna för börsintroduktionen effektiviteten något), när pengar kommer in i kassan från aktieemissionen och nettoskulden minskar”.
Från dessa siffror är det ganska enkelt att beräkna P/E-talet med det nya antalet aktier. EV-multiplikatorerna förändras däremot inte i och med emissionen, och därför föredras EV-baserade multiplikatorer också vid börsintroduktioner. I P/E-världen kan man också tänka sig att en balansräkning som stärks i och med aktieemissionen sänker riskprofilen så pass att en något högre P/E-baserad värdering är acceptabel.
När det gäller LapWall har vi delvis modellerat de investeringar som ska göras med börsintroduktionsmedlen och deras fördelar för de kommande åren. Jag vill naturligtvis betona att företaget, om det så önskade, enligt min nuvarande bedömning skulle kunna genomföra investeringsprogrammet även utan börsintroduktionsmedel, med tanke på balansräkningsstrukturen vid starttillfället, resultat- och kassaflödesförväntningarna för de kommande åren samt behovet av investeringar.
Rysk import har i flera år främst bestått av massaved och flis. Importen av sågtimmer har varit mycket liten, så om (och när) det blir ett uppåt tryck på rotpriser, tror jag att trycket kommer att riktas mot de sorter jag nämnde, inte sågtimmer. Inhemskt sågtimmer har under de senaste åren varit det billigaste i EU efter det svenska, så jag tror att LapWall kommer att få råmaterial till konkurrenskraftiga priser i nära framtid jämfört med andra aktörer i branschen.
För att ingen ska få en felaktig bild, vill jag förtydliga att LapWall inte köper timmer eller annat råvirke, utan LVL- eller sågvaruprodukter tillverkade av timmer från Stora Enso, Metsä Wood, Versowood eller någon annan liknande aktör. Naturligtvis påverkar timmerpriset (dvs. kostnadsnivån för ovannämnda aktörer) på något sätt var utbudskurvan för LVL och sågvaror kan ligga. Ett lågt pris på primärråvaran skulle därmed vara en fördel för LapWall i viss mån, även om effekten är indirekt. I princip håller jag med om att trycket på vedpriset, som eventuellt uppstår till följd av att importen från Ryssland upphör, i första hand drabbar fiber och inte timmer (även om stora skogsbolag köper virke som en helhet, vilket också kan störa timmersidan).
Presentationen från gårdagens evenemang finns här.
Volymerna för LapWalls aktie efter noteringen är oroande. Ägandet är koncentrerat. Kommer det att bli stora skillnader mellan köp- och säljorder och en låg omsättning? Vad tycker svärmintelligensen?
Här är Jorma Erkkiläs artikel om Lapwall, skriven för Salkunrakentaja. I artikeln citeras bland annat Antti Viljakainen och företagets VD. För den som noggrant har läst tråden och de länkade artiklarna kommer denna artikel inte att erbjuda mycket nytt, men det är ändå ett bra och koncist informationspaket om Lapwall.
“LapWall planerar att använda kapitalet som samlas in genom börsintroduktionen för att stödja tillväxten av verksamheten och produktionskapaciteten, för eventuella företagsförvärv samt för Bolagets allmänna finansieringsbehov.”
“Pensionsförsäkringsbolaget Veritas och EH Konsultointi Oy har som ankarinvesterare åtagit sig att teckna aktier i börsintroduktionen för totalt cirka 1,7 miljoner euro enligt sina teckningsåtaganden.”
“Bolagets nuvarande aktieägare säljer inga aktier i bolaget i samband med börsintroduktionen.”
“Tillväxten inom träbyggande och den allt strängare regleringen av byggande samt miljökraven stöder enligt vår uppfattning tillväxten av träelementering under de kommande åren. Kapitalet som samlas in genom den planerade börsintroduktionen skulle stödja våra tillväxtmål och utvidgningen av vår verksamhet”, konstaterar verkställande direktören.”
Jag tänkte ta ut de småposterna från årets första notering, även om beloppen i euro kommer att vara små på grund av den lilla emissionsstorleken. På måndag, det vill säga imorgon, anmäler sig sedan nästa noterade bolag.
