Vad är familjen Pekkarinens ungefärliga ägarandel efter noteringen? Före noteringen 56,5 %!
Har de gamla aktierna en röst per aktie? Finns det andra nära anhöriga till familjen Pekkarinen bland huvudägarna?
Jag har nu noggrant undersökt LapWall och den är tillräckligt intressant för att jag ska delta i emissionen. Jag ser det främst som en längre investering och den kommer att gå in i en långsiktig portfölj.
Beloppet övervägs fortfarande.
Positiva observationer:
- tillverkar byggklossar
- lätt att skala
- ekonomin i ordning
- gör god vinst
- emissionspriset är rimligt
- är redan etablerad på marknaden
- i en megatrend
Osäkerheter:
- cyklikalitet kan påverka resultatet
- kan den växa tillräckligt i Finland innan den expanderar utomlands, för att ha tillräckligt med kraft för expansion
- emissionen är liten, antalet aktier som erhålls kan bli litet
- omsättningen kommer sannolikt att förbli liten
- eventuell underskattning av konkurrensen
Vi är med! Trevligt att för en gångs skull se ett förnuftigt prissatt företag inför noteringen. Jag gillade också VD:ns raka svar gällande gamla misstag. Alla sitter i samma båt, då det inte handlar om en avyttring. Väldigt rimliga noteringskostnader också, kan det vara Inderes läror?
Jag kommer förmodligen också att göra en notering, jag följer utvecklingen av krigssituationen fram till onsdag för säkerhets skull. Alexander Corporate Finance har tidigare introducerat helt dugliga företag på börsen, men i Fifax fall blev det ett stort minus i deras track record. De släpper alltså igenom skräp ibland om man tittar på Fifax aktiekurs.
Fick någon reda på varför Lapwall misslyckades i Sverige? Fick produktionen inte igång kostnadseffektivt, misslyckades försäljningsarbetet, accepterades produkten inte av byggare i Sverige, var produkten för dyr jämfört med betong, eller vad var orsaken? Jag lyckades inte hitta den informationen.
“I Sverige misslyckades personalvalen och övervakningen, det vill säga det beror på ledningen.
Detta är nästan den svåraste delen när man flyttar till ett nytt land. Kulturella skillnader, saker förstås på olika sätt, övervakningen blir en utmaning om man inte är närvarande och finländaren litar oftast för mycket.”
Nyckelråvaran för LVL- och sågade trävaror är dock timmer, även om Lapwall inte köper det direkt. Påverkar inte timmerprishöjningen därmed också priset på nämnda produkter fullständigt och orsakar därigenom kostnadstryck på Lapwall?
Dessutom några andra frågor jag funderade på:
-
Vilken träslag använder Lapwall i sina produkter? Jag förstår att Ryssland är en stor exportör av björktimmer till Europa, så även om importstoppet inte skulle orsaka timmerbrist i Finland, kommer priserna sannolikt att stiga även i Finland. För barrträd är situationen förmodligen bättre.
-
I Lapwalls presentation försäkrade VD:n att de kan föra över de stigande kostnaderna till kunderna, främst tack vare korta prissättningsavtal. Finns det information om hur långa prissättningsavtal som är vanliga i branschen för råvaror, det vill säga är det troligt att priserna på de råvaror som Lapwall använde 2021 avtalades 2020, så att kostnadsinflationen först skulle synas i årets resultat?
-
Det ryktas att byggföretag redan har vissa problem, till exempel på grund av stålbrist. Om byggarbetsplatser stannar, stannar även Lapwalls marknadsefterfrågan på grund av en sådan indirekt risk?
LapWall verkar riktigt trevligt. Verksamheten tål förmodligen cykliska svängningar bättre än traditionellt byggande, eftersom fokus flyttas till träbyggande. På den sidan finns det antagligen mer att vinna än att förlora. Mig veterligen finns det även en viss hållbarhetsaspekt här. En antagen utdelningsavkastning på cirka 5 % är också ett trevligt komplement till tillväxten.
Det enda minuset i emissionen är avsaknaden av en marknadsgaranti, men de nuvarande ägarnas lock up driver på ett sätt samma sak. Jag är med på detta, även om det inte kommer så många aktier. Från institutionssidan kommer förmodligen inga aktier att flöda ut till allmänheten, eftersom de, särskilt vid denna tidpunkt, gillar tillväxt och utdelningar.
Jag avstår. Enbart för att LapWall hade dåligt rykte 2019. Mer om detta:
Industriförbundet har satt LapWall Oy i blockad - Industriförbundet
De sakerna har också kommit överens om för länge sedan. Det kunde ha lagts till det ursprungliga meddelandet.
Industrifacket avslutar blockaden av Lapwall - Industrifacket
Och hela saken verkade inte vara en så stor sak ur mitt perspektiv (de försökte möjligen locka anställda att hålla sig borta från facket).
@Användarnamn Jag funderade på punkt 3, menar det inte snarare en prisökning på konkurrerande alternativ? Betongelement eller stålstommar blir dyrare, vilket kan göra träelement till ett mycket attraktivt alternativ. Visst går det åt stål till grunderna, men i mindre mängder. Jag är alltså benägen att tolka detta mer som en positiv drivkraft.
Edit: stavfel
…genom att erbjuda sig att betala medlemsavgiften till Allmänna arbetslöshetskassan för de anställdas räkning.
Detta var nog det värsta enligt facket ![]()
Prisökningen på timmer förskjuter utbudskurvan för LVL och sågat virke och orsakar prisökningstryck på LVL och sågat virke om producenterna av dessa material vill behålla sina marginaler. Utgångspunkten är dock att priset på LVL och sågat virke bestäms av utbuds- och efterfrågebalansen och inte av produktionskostnaden och producentens marginal (jfr prisökningen på sågat virke som översteg prisökningen på timmer mångfaldigt under 2021). Det har också funnits ny kapacitet för LVL och sågat virke under de senaste åren (se t.ex. Rautes LVL-fabriksbeställningar till Europa), så konkurrensen kan enligt min mening mycket väl hålla de värsta prisökningstrycket på LVL i schack. När det gäller sågat virke handlar det snarare, enligt min mening, om att globala utbudsbegränsningar baserade på corona löses upp och om efterfrågenivån i en miljö med avtagande ekonomisk tillväxt. För sågat virke är utgångsläget nu ett skyhögt pris.
Såvitt jag vet är åtminstone majoriteten av råvarorna baserade på barrträd.
Typiskt är inköpscyklerna för sågat virke kortare och priset kan svänga kraftigt upp och ner. För LVL är avtalens prisbeteende lugnare i båda riktningarna, och såvitt jag förstår finns det längre avtal i bakgrunden och LapWall kan ha haft förmånliga LVL-priser förra året. I min EcoUp-analys har jag konstaterat att prisökningstrycket på isoleringsmaterial var litet förra året på grund av konkurrensen, men i år skapar den stigande energipriset tryck, särskilt på mineralullsproducenter, och prisökningar har troligen varit nödvändiga.
Därmed återstår fortfarande en hel del inflationstryck från råvarorna, och dessutom tillkommer logistikinflation. I våra prognoser kommer LapWalls råvarukostnader att öka betydligt i år, vilket trots prisökningar och de första Termater-synergierna i slutet av året är en av anledningarna till att LapWalls rörelsemarginal i våra papper sjunker med nästan en procentenhet jämfört med 2021 års proforma-siffror. Tiden får sedan utvisa om denna beredskap räcker.
Risken kan enligt min mening inte uteslutas, eftersom på grund av verksamhetens natur är LapWalls kunders problem ganska snabbt också LapWalls problem, åtminstone indirekt. Det är dock fortfarande svårt att bedöma sannolikheten för ett storskaligt stopp på byggarbetsplatserna.
Stålbristen kommer sannolikt att förverkligas, på stålsidan finns gamla samarbetspartners som är ganska säkra på det.
Prisutvecklingen på trä är förstås också ganska oklar.
Det finns många osäkerhetsfaktorer för närvarande och många överraskande indirekta effekter kan också komma.
Det finns fortfarande lite tid att fundera på deltagande.
Överteckningen klickade in
Jag pratade med farsan häromdagen och frågade om Lapwalls notering. Som bakgrundsinformation om gubben kan jag nämna att han har jobbat i ledande positioner inom byggindustrins värdekedja i några årtionden, så jag tror att han har en del tyst kunskap om branschen.
Hans åsikt i korthet: byggbolagen går mot svåra tider. Stora prishöjningar överlag i snabb/accelererande takt. När höjningarna inte längre kan föras vidare till slutprodukten, då blir det inte bra. När tar konsumenternas tolerans slut?
En indirekt effekt av situationen i Ryssland på Lapwall: en chef från en stor inhemsk fönstertillverkare ska ha varit ganska orolig över situationen, eftersom *en stor del av materialen som används för glastillverkning kommer från Ryssland. Om materialtillgången avbröts skulle permitteringar enligt uppgift ske mycket snabbt. Konsekvenserna för husbyggnationen kan alla gissa.
Jag deltog delvis på grund av detta inte i IPO:n. En annan anledning var min egen investeringsstrategi, som Lapwall inte riktigt passar in i. Egentligen var IPO:ns prissättning den enda anledningen till att jag övervägde att delta.
*Jag orkade inte undersöka detta, om någon vet bättre får de gärna rätta mig
Intressant poäng angående glas. Men en snabb undersökning gav följande resultat:
- Glas består av tre råmaterial: Kiseldioxid (~sand), soda (Soda ash) och kalksten. Ryssland (eller Ukraina) har ingen betydande roll i dessa (på global skala - inte för att någon inhemsk glastillverkare inte skulle kunna vara i trubbel). Alla verkar vara relativt lättillgängliga material ändå. Och det borde finnas tillräckligt med glasleverantörer?
- När det gäller glastillverkning har Europa en betydande industri.
- Det är dock mycket energikrävande, så kostnaderna kommer säkert att stiga.
- Glasets andel av Lapwalls elementtillverkningskostnader är ganska liten?
Så med denna information kan jag inte oroa mig.
Den största oron är stål, som används i stora mängder även inom betongbyggande. De länder som nu är mitt i kriget är betydande aktörer här, så pass att snart kommer det att vara slutsålt, även vad gäller betongbyggande… Om den allmänna prisökningen inte dödar alla projekt, kan “stor-element-träbyggande” vara en “vinnare”, åtminstone inom bostadsbyggande…
Jag antar att det inte handlade om direkta effekter av eventuella glasproblem, utan snarare indirekta. Om tillgången på glas eller någon annan nyckelråvara försämras väsentligt och/eller priset stiger markant, kommer LappWall att lida av detta även om problemen inte direkt påverkar deras produkter. Byggnader är nämligen inte lönsamma att bygga om en komponent saknas, och då beställer man inte heller onödigtvis träelement till byggarbetsplatserna. Tiden får utvisa hur en eventuell råvarubrist eller kostnadsinflation påverkar LappWall.
Jag måste även separat berömma det sätt på vilket LappWall hanterade sin IPO (Initial Public Offering). Inderes (eller förstås vilket annat analysföretag som helst) investeringsanalyser och öppna kommunikation ökar åtminstone mitt intresse och förtroende för det noterade företaget.
I praktiken är det bara modulbyggande som möjliggörs av Lapwalls produkter som har erbjudit ett prismässigt konkurrenskraftigt alternativ till betongbyggande, som det konstateras i denna ett år gamla artikel:
Noteringsemissionen tecknades totalt cirka 8,8 gånger, om den ytterligare aktieposten inte beaktas. Bolaget får över 5 000 nya aktieägare i noteringsemissionen.
LapWalls styrelse godkände teckningsåtaganden i allmänhetens emission upp till 50 aktier helt, och för den överskjutande delen godkändes teckningarna i förhållande till cirka 12,1 procent. Teckningsåtaganden i personalemissionen godkändes helt upp till 2 000 aktier, och för den överskjutande delen godkändes teckningarna i förhållande till cirka 45,5 procent. Bolagets styrelse godkände ankarinvesterarnas teckningar i institutionella emissionen med minimibeloppet enligt villkoren för teckningsåtagandena, det vill säga totalt cirka 0,85 miljoner euro.
Bolagets totala aktiestocks marknadsvärde är cirka 38,7 miljoner euro efter noteringsemissionen, baserat på teckningspriset i institutionella och allmänhetens emission.
Det gick verkligen bra. Jag var orolig för den lilla storleken på publika emissionen, men den ökades ganska kraftigt på grund av 8,8x överteckningen.