Det råkade sig så att en släkting hade testamenterat skog, en del aktier m.m. till undertecknad och min bror
2 gillningar
{“content”:“För flera år sedan var jag i en liknande situation och har märkt att det inte hade lönat sig eller behövts att "sköta saker tillsammans" utan hellre dela upp allas delar eller köpa ut de andra. Åren går och situationerna förändras. Men detta är inte alltid möjligt och varje fall är väl unikt.”,“target_locale”:“sv”}
4 gillningar
Arvstvister tar fram det värsta i människor. Man borde verkligen utgå från tanken att det kommer att bli stridigheter om sakerna. Så se till att det inte finns några gemensamma äganden osv.
Med signaturen “jag har sett arvstvister förstöra släktrelationer”.
9 gillningar
Vad händer när din tid tar slut och dina barn och din brors barn ärver er? Utan att känna dig närmare verkar det precis som om ert mål är att skapa fler stora släktgräl i världen 
1 gillning
Jag förstår oron. Jag vet faktiskt mycket väl vad ni pratar om.
I det här fallet finns det egentligen inget att tvista om. Om det redan är bestämt i förväg vem som får vad, så är saken på sätt och vis väldigt enkel. Jag har mest funderat på den praktiska genomförandet, hur man ordnar saker från byråkratins synvinkel. Visst kan man ta reda på dessa saker genom att gräva och det klarnar med tiden, men förstahandsinformation underlättar alltid uppgiften.
1 gillning
Jag har aldrig riktigt lämnat något åt slumpen med dessa. Jag hade ett testamente redan när jag var i tjugoårsåldern, när det verkade som att jag hade samlat på mig lite tillgångar. Nu när jag har barn tycker jag att det är naturligt att överföra ansvaret till dem.
Min bror kommer förmodligen inte att få egna barn. Det har varit viktigt för honom att eventuella tillgångar överförs till mig och/eller mina barn. Här finns det att utreda om bolaget påverkar detta på något sätt. Förmodligen inte.
1 gillning
Okej, men vad händer om en del av broderns andel går som avräkning till makan? Vad händer om ni med åldern hamnar i bråk och han testamenterar egendomen till någon annan? Eller om det överhuvudtaget dyker upp ett mystiskt testamente som upprättats sent i livet, som du anser strider mot din brors uttryckta vilja, men som annars verkar vara juridiskt giltigt. I praktiken leder den mest sannolika vägen till tingsrätten, eftersom det inte är så lätt att bli av med samägd egendom och det finns tusen olika sätt det kan gå fel på.
Överhuvudtaget, om det finns en förfallen stuga, är den största gåvan man kan ge arvingarna att bränna ner den innan man dör. Rättskostnaderna och tvisterna är nästan aldrig värda det som följer om man lämnar den till “favoritbarnet” eller delar upp den i “samägd egendom”.
2 gillningar
Jag har ingen make/maka, och det är knappast troligt att jag kommer att få någon heller. Testamentet hade en särskild klausul som skulle utesluta makar från fördelningen vid en eventuell skilsmässa. Detsamma gällde faktiskt den stugan jag nämnde tidigare.
Dessa är ju extremfall som förstås uppstår då och då. Det är alltid bra att tänka på dem.
{“content”:“Ska snart få ett gäng pappersaktier i arv, vad borde jag tänka på?\n\nKan man konvertera dem till digital form, t.ex. till Nordnet, borde man sälja dem direkt eller behålla dem för utdelningar?\n\nDeras värde bestäms väl av kursen på dödsdagen? När det gäller försäljning, finns det tydligen olika alternativ som anskaffningsutgiftsantagande e.dyl.?\n\nKommer advokaten eventuellt att ge sin egen åsikt vid bouppteckningen om vad man borde göra, eller frågar han bara vad vi ska göra?”,“target_locale”:“sv”}
Ett alternativ för skogsägande är att bilda en gemensam skog. Då orsakar inte arvskiftet problem. Andelar kan delas, men skogen behöver inte styckas.
4 gillningar
Det är bra att i förväg ta reda på om de fortfarande är utbytbara eller om de bara har ett historiskt värde. En annan sak att tänka på är besväret med att ändra bedömningarna för arvsskatten i efterhand. Dessutom, när du ringer till bolagets aktieregister, bör du fråga om utbytestiden håller på att löpa ut. Det är också bra att agera under detta år, eftersom utdelningar endast betalas retroaktivt under en viss tid.
Ungefär så här gick det för oss:
En gammal, dåligt underhållen gård på 21 hektar lämnades till dödsboet med två delägare.
Delägarna är jag och min bror, som studerar vid en yrkeshögskola.
När vi upprättade bouppteckningen sade advokaten att det inte lönade sig att dela upp arvet eftersom gården låg avsides och därför hade ett lågt värde. Broderns studiestöd och studielån skulle nekas eftersom han skulle ha tillgångar/inkomster efter att gården delats.
Dessa inkomster skulle dock knappt uppgå till något alls under ett år, så en delning var inte förnuftig med tanke på studierna.
Vi hade tur, några stockar hittades i skogen och priset på virke har stigit.
Vi kommer gemensamt att avverka ett område i skogen för att täcka dödsboets kostnader. Med samma avtal får dödsboets förvaltare sina egna skulder betalda av dödsboet: begravningskostnader, bränsle, sjukhusräkningar och andra utgifter för skötseln av dödsboet som betalats ur egen ficka.
Framtida intäkter från virkesförsäljning kommer att gå via dödsboet till gemensamma tidsmässigt diversifierade investeringar i fonder. Aktiehandel är knappast förnuftigt eftersom snabba beslut kräver två samtycken.
Ekvationen har förstås variabler. Min egen partner, som jag en gång tänkte ta till altaret. Ett äktenskapsförord har preliminärt överenskommits med inställningen att båda ska ta hand om sin egen konkurs.
Jag vet inte hur dödsboets investeringar fungerar skattemässigt, det måste utredas om vi någon gång får intäkter från skogsaffärer.
Jag är ledsen för gårdens skull som förfaller oanvändbar när den står tom. Att sälja den lönar sig inte på grund av det sjunkande värdet i avlägsna områden.
En uppdelning av gården är förmodligen mest förnuftig i framtiden, då skulle åtminstone ingen ha något att säga till om vad den andra gör.
Er advokat pratade skit. Enligt FPA (Folkpensionsanstalten) beaktas inkomstskattelagens skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster vid studiestöd. Arv och gåvor som omfattas av arvsskatt och gåvoskatt beaktas inte.
18 gillningar
Pågår konverteringsperioden fortfarande i något bolag? Till exempel i Sampo avslutades konverteringsperioden redan för flera år sedan: https://www.porssitieto.fi/arvotonosake/index.html
Jag antar att dessa har avslutats i alla bolag redan under förra decenniet.
Du måste kontrollera varje aktieslag för att se om det fortfarande är ett giltigt värdepapper, eller värdelöst.
1 gillning
Loihde (Viria) upphörde med att handla med pappersaktier den 30.6.2021.
https://www.loihde.com/omistajille/osake/paperiosake/
1 gillning
Hej, gammal tråd men mitt ärende torde passa här, så jag startar ingen ny. Ämnet är överföring av tillgångar från föräldrar till barn. Vilka metoder kommer ni på och har ni rekommendationer från egna erfarenheter eller varningar för fallgropar? Jag har själv surfat runt lite i internets förunderliga värld (bl.a. Skatteförvaltningens sidor) och kommit fram till att de bästa alternativen för t.ex. överföring av fastighets- eller bostadsaktieinnehav är:
- Gåva till barnet (man betalar gåvoskatt enligt skatteklass 1 för detta, men den kan sänkas om föräldern t.ex. behåller en tidsbunden besittningsrätt till fastigheten. I så fall övergår t.ex. ägandet av en investeringslägenhet till barnet, men hyresintäkterna och vederlagen tillhör fortfarande innehavaren av besittningsrätten, vilket sänker gåvans värde enligt Skatteförvaltningens formel)
- Köp till underpris och 0 % räntefritt lån. I detta fall köper barnet objektet av föräldrarna till 75 % av marknadsvärdet och detta finansieras genom ett räntefritt lån som föräldern beviljar barnet (betalningsplanen bör ställas i relation till föräldrarnas förväntade livslängd)
Det enklaste återstående sättet är förstås fortfarande 5 000 € / 3 år / förälder, men det är ett ganska långsamt och till och med dåligt sätt om det finns mycket tillgångar som ska överföras eller om de är bundna till t.ex. bostadsaktier.
3 gillningar
Om barnen är i den åldern att de har egna utgifter/inköp kan man köpa hushållsapparater osv. Dessa anses av någon anledning vanligtvis inte vara skattepliktiga gåvor. Det rör sig inte om några jättesummor, men alltid något.
Ett alternativ för en större manöver är att grunda ett investmentbolag, där man tar in ungarna som delägare och slussar över sina innehav. Sedan för man successivt över sina egna aktier till barnen.
4 gillningar
Hur fungerar egentligen ägarfördelningen i ett investmentbolag ur ett skatteperspektiv? Om man till exempel grundar ett aktiebolag och tar med barnen som delägare och sedan för över några lägenheter som apportegendom till bolaget, vad säger skatteverket då? Och om man själv helt vill dra sig ur bolaget och lämna det enbart till barnen, hur fungerar det i så fall? Fortfarande verkar kanske direkta donationer eller köp till underpris vara den enklaste vägen.
1 gillning
Är att betala alla barnens levnadskostnader och inköp. Och om man sedan rör sig in i gråzonen eller bortom den, sätter bara fantasin gränser, och då gäller även ordspråket: ”endast de fattiga betalar arvsskatt”.
Möjligheterna till undervärdering av olika tillgångar varierar. Till exempel kan personer med betydande skogstillgångar köpa åkermark och bli bönder för att kunna genomföra ett skattetekniskt generationsskifte för sina barn. Med en skogsfastighet är detta nämligen inte möjligt.
3 gillningar
Om jag ändå mindes det där riktiga skogsfastighetsupplägget, jag hörde om det för några år sedan. Det gick till ungefär så här: man säljer en skogsfastighet, avverkar den och säljer den vidare. Samma sak görs i omvänd ordning. Fördelarna kommer från skatteavdrag gällande skog och virkeshandel samt från den avverkade skiftets kalkylerade överlåtelseförluster. Det här upplägget berättades av chefen för ett sågverksbolag. Ett snyggt mönster, men jag lade det inte på minnet eftersom jag inte hade möjlighet att utnyttja det.
3 gillningar