Det blir intressant att se hur det går för ny- och reparationsbyggandet när bostadshandeln ser ut att stagnera ganska kraftigt. Vi har haft ganska många bra år nu, men vad för slags baksmälla följer om virkespriserna inte sjunker märkbart, investeringarna står outnyttjade och efterfrågan sjunker samtidigt.
Jag vill inte vara någon olyckskorp, men man har i färskt minne hur det kan gå i cykliska branscher då och då.
Som en som själv har använt Koskinens produkter i åratal kan jag också säga att vi har levt i verkligt exceptionella tider. Nu syns det redan att nästa år kommer att mattas av åtminstone en del, men hur mycket är fortfarande en gåta. I Estland gick den konkurrerande skivtillverkaren Repo nyligen i konkurs, så som det ser ut nu är det åtminstone en konkurrent mindre.
Jag läste lite mer om Koskisen Oy. Här är några utdrag ur Koskisen Oy:s miljörapport 2021 och miljöbeslut (2019) samt den nya såganläggningens miljötillståndsansökan.
Koskisen Oy är en stor elförbrukare. Enligt miljörapporten 2021 (s. 9) användes cirka 74 GWh el vid Koskinens anläggningar i Järvelä under 2021.
Elen köps från elbörsen, och elöverföringen tillhandahålls av Nivos: https://www.nivos.fi/yrityksille/perussivu/koskinen-oyn-sahkontarve-kuin-isolla-kaupungilla-varmistamme-ettei-verkon
Sidoströmmar har betydelse, då det går åt cirka 2–2,5 kubikmeter rundvirke för en kubikmeter sågat virke. Det uppstår en stor mängd sågavfall eftersom Koskinens anläggningar i Finland använde totalt cirka 857 000 m³ timmer.
I Koskisen Oy:s miljötillstånd (2019) och den nya såganläggningens miljötillståndsansökan hittades användningsområdena för de biprodukter som uppstår som sågavfall:
Koskinens egna pannanläggningar producerade cirka 50 GWh värmeenergi under 2021.
De värmeproducerande pannanläggningarna såldes 2017 till Lahti Energias dotterbolag Koskipower Oy.
Koskipower producerar den värmeenergi som behövs vid Koskisen Oy:s produktionsanläggningar i Järvelä som en tjänst.
I pressmeddelandet vid köpet 2017 kommenterade Koskisen Oy:s verkställande direktör affären så här:
”Genom denna åtgärd stärker vi bolagets förmåga att satsa på affärsutveckling för framtida utmaningar på växande marknader som är relevanta för oss. Det nu ingångna avtalet med Lahti Energia tryggar en pålitlig och kostnadsmässigt förutsägbar produktion av värmeenergi för oss under hela avtalsperioden”, tackar Koskisen-koncernens vd Jukka Pahta.
Enligt miljörapporten 2021 producerade de pannanläggningar som ägs av Koskipower cirka 277 GWh värmeenergi under 2021, varav 6 700 MWh fjärrvärme såldes utanför Koskinens sågverk. Mer detaljerad information om pannanläggningarnas värmeenergiproduktion finns i Koskinens miljörapport 2021, sidorna 9–12.
I år sålde Koskipowers ägare Lahti Energia Oy bolaget vidare till Loimua Oy.
”Koskinens värmeproduktion som övergår till Loimua är en betydande ny kundrelation för vår affärsverksamhet inom energitjänster i industriell skala. Förnybar energi och dess produktion tjänar på ett fint sätt kundens behov och företagens koldioxidneutralitetsmål. Loimuas erfarenhet av att producera förnybar energi stöder det nya samarbetet för att tillfredsställa Koskinens energibehov”, konstaterar Loimuas vd Matti Tynjälä om avtalet.
Något positivt är ändå att det för tillfället inte kommer sågat virke från öster på samma sätt. Ukraina är säkert till stor del ute ur leken och Ryssland exporterar främst till Kina/Asien. Det kan påverka exporten till Asien, men en aktör är borta från Europa. Även situationen i Belarus verkar vara något av ett frågetecken.
Saken är lite både och. Även om 10 % av virket till Finland har kommit från Ryssland (en del flis), så är detta också borta från andra grannländer i Europa (bara som exempel Estland, Lettland, Litauen, Polen osv.). Många investeringar inom skogssektorn är på väg till Finland och det finns även export till Europa. Priset på rundvirke och slutprodukter kommer definitivt att stiga.
Stoppet för virkesimport har en större inverkan på Koskinen än nedläggningen av ett litet sågverk som producerar cirka 10 000 kubikmeter sågat virke per år. Koskinen har importerat björkstockar från Ryssland för plywoodtillverkning.
“Mängden är visserligen betydande, men absolut inte kritisk”, beskriver Pahta. Han ser det som möjligt att importstoppet kan påverka produktionsvolymerna av björkplywood under slutet av året.
Det beror på den inhemska virkesmarknaden.
“Även andra virkesimportörer befinner sig i samma situation. Eftersom man inte heller kan importera annat rundvirke än björkstockar, kommer avverkningsvolymerna att öka. Det är ett frågetecken i vilken utsträckning det ökar utbudet på björkstock.”
Vid presskonferensen den 11 november, vid 20-minutersstrecket, talades det också om det utbudsgap som Ryssland och Vitryssland lämnade efter sig. För sågade trävaror är 7 % av utbudet borta. För björkplywood är 60 % av marknadsutbudet borta. För spånskivor är effekten marginell.
Bild från Koskinens presskonferens, sida 14 i presentationen.
Enligt Pellervos ekonomiska forskningsinstituts (PTT) prognos för hösten 2022: Ennusteet Archive - PTT
Inte många vill öka andelen asiatisk plywood. Detta bedöms till exempel i det här inlägget från Finnfund som behandlar plywoodmarknaden. För afrikanska plywoodföretag kan krisen vara en möjlighet.
“Även om det redan finns tecken på en avmattning i efterfrågan har köpare börjat leta efter nya kanaler, eftersom många inte längre vill utöka andelen asiatisk plywood i sina egna inköp.”
https://www.finnfund.fi/blog/sampsa-auvinen-kriisi-muokkaa-vanerin-maailmanmarkkinoita/
Uppdatering till tråden.
Fredagen den 18.11. offentliggjorde Koskisen teckningskursen för sin planerade börsintroduktion.
Teckningsperioden för börsintroduktionen inleds den 21.11.2022 klockan 10.00. Teckningsperioden för det publika erbjudandet och personalerbjudandet beräknas avslutas den 28.11.2022 klockan 16.00. Teckningsperioden för det institutionella erbjudandet beräknas avslutas den 30.11.2022 klockan 11.00.
På fredagskvällen meddelades det att Finansinspektionen har godkänt noteringsprospektet.
På sidan 31 i prospektet finns information om teckningsmängder:
Enligt s. 4 i prospektet kan antalet aktier till följd av börsintroduktionen preliminärt öka till högst 23 038 487 aktier, förutsatt att alla nya aktier som preliminärt erbjuds i börsintroduktionen tecknas till fullo och under antagande att övertilldelningsoptionen utnyttjas i sin helhet.
För övrigt verkar dessa pressmeddelanden inte ännu finnas på Inderes bolagssida för Koskinen, eftersom meddelandena ännu inte har dirigerats för att uppdateras på bolagssidan.
I prospektet berättas det i slutändan ganska lite om Koskinens virkesanskaffning. Virkesanskaffning är dock ett viktigt ämne, eftersom råvarukostnadernas andel av sågverkens kostnader är mycket betydande.
Jag jämförde informationen i prospektet med uppgifterna i Koskinens miljörapport och hållbarhetsrapport. Här är mina iakttagelser.
Om virkesanskaffningen berättas på sidan 87 i prospektet.
Enligt sidan 63 i prospektet anskaffade Koskinen 1,8 miljoner kubikmeter virke under räkenskapsåret som slutade den 31 december 2021, varav 1,4 miljoner kubikmeter anskaffades via dess egen virkesanskaffningsfunktion och 0,4 miljoner kubikmeter anskaffades från tredje part och genom import.
Enligt sidan 60 i prospektet använder Koskinen cirka 60 procent av det anskaffade virket i den egna verksamheten, och resterande cirka 40 procent säljs till tredje part, såsom massa- och papperstillverkare.
Enligt sidan 64 var 46 procent av det virke Koskinen anskaffade under 2021 barrsågtimmer, 19 procent barrmassaved, 15 procent fanertimmer av lövträ, 10 procent lövmassaved, 4 procent energived och 5 procent rester.
Av det anskaffade virket år 2021 användes (prospekt s. 64):
I Koskinens miljörapporter har mängderna timmer som används av produktionsanläggningarna angetts enligt följande:
Enligt sidan 3 i Koskinens miljörapport 2021 använde produktionsanläggningarna i Finland år 2021 totalt cirka 856 900 m³ tall-, gran-, björk- och asptimmer.
År 2019 använde Koskinens produktionsanläggningar i Finland totalt cirka 816 800 m³ timmer och virkesanskaffningsmängden var cirka 1,6 miljoner kubikmeter (Koskisen Oy - Miljörapport 2019)
Med siffrorna från miljörapporterna skulle mängden timmer respektive virke för annan användning vara:
2021: Inköpt ca 1 800 000 m³ – mängd timmer 856 900 m³ = för annan användning ca 943 000 m³
2019: Inköpt ca 1 600 000 m³ – använt timmer 816 800 m³ = för annan användning ca 783 000 m³
Låt oss ytterligare illustrera timmermängderna i form av lastbilslass.
Enligt Koskinens miljötillstånd (2019) levererades cirka 16 000 timmerlass per år till sågverket i Järvelä. Om vi försöker omvandla detta till dagliga lass:
→ När storleken på ett timmerbilslass är cirka 45–50 kubikmeter
→ timmer år 2019: 816 800 m³ / lass 50 m³ = cirka 16 400 billaster per år
→ år 2019 anlände 16 400 lass till sågen per år (16 400 / 365), det vill säga cirka 45 timmerlass per dag.
Koskisen Oy:s hållbarhetsrapport 2021 (Länk: Hållbarhetsrapport 2021)
Om man räknar med virkesanskaffningsmängden från prospektet:
→ Koskisen Oy köpte 1 400 000 kubikmeter från privata skogsägare.
→ Om det fanns cirka 1 900 privata virkessäljare, skulle medelstorleken på en virkesaffär som en privat skogsägare gör med Koskinen vara cirka 737 kubikmeter (1 400 000 m³ / 1 900 = 737 m³)
Som jämförelse:
Koskinens virkesanskaffningsområde
Enligt s. 61 i prospektet köper Koskinens virkesanskaffningsfunktion björk, gran och tall i första hand från tusentals privata skogsägare i Finland, vars skogar främst är belägna i södra och östra Finland.
Som det berättas på sidan 54 i prospektet har Koskitukki Oy ansvarat för Koskisen Oy:s virkesanskaffning. I år fusionerades Koskitukki och Koskisen Oy. All verksamhet ligger nu under namnet Koskisen och namnet Koskitukki togs ur bruk.
Enligt sidan 48 i prospektet förväntas Metsä Fibres sågverk inte orsaka någon betydande direkt konkurrens vid anskaffning av barrvirke med Koskinen, eftersom Koskinen använder cirka 75 procent gran och dess anskaffningsområde endast delvis överlappar med Metsä Fibres sågverk i Raumo.
Här är en illustration av Koskinens virkesanskaffningsområde som karta. Koskinens virkesanskaffning är koncentrerad till området i södra Finland. I Satakunta, Egentliga Finland och Österbotten finns inga anskaffningsansvariga från Koskinen: https://koskisen.fi/puukauppa-ja-metsapalvelut/puukauppa/puunhankinnan-yhteystiedot/
Koskisen Skivindustri har enligt siffrorna i prospektet haft ett bra driv den senaste tiden:
s. 95: EBITDA för affärssegmentet Koskisen Skivindustri under räkenskapsåret 2021 var 14 miljoner euro. År 2020 var EBITDA 8,7 miljoner euro. En ökning med 60,7 %. Enligt prospektet berodde tillväxten främst på ökade försäljningsvolymer.
s. 92: Segmentet Skivindustris EBITDA under den 9-månadersperiod som slutade den 30 september 2022 var 19,9 miljoner euro. Under den 9-månadersperiod som slutade den 30 september 2021 var EBITDA 11 miljoner euro. En ökning med 80,0 %. Enligt prospektet berodde tillväxten främst på en gynnsam prisutveckling för skivprodukter och ökade försäljningsvolymer för plywood.
Plywood har en betydande andel inom segmentet Koskisen Skivindustri.
Enligt prospektets s. 60 utgjorde plywoodens andel av affärssegmentet Skivindustris omsättning under räkenskapsåret som slutade den 31 december 2021 cirka 61 procent. Under niomånadersperioden som slutade den 30 september 2022 var andelen cirka 62 procent.
Tillgången på björk skapar dock osäkerhet. Enligt prospektets s. 9 är det mycket osäkert hur stoppet för björkimport kommer att påverka virkestillgången i Finland.
Enligt uppgifterna i prospektet anskaffade Koskisen Oy totalt 1,8 miljoner kubikmeter virke under 2021.
Av det virke som Koskisen anskaffade 2021 var 27 procent björk och 1 procent asp.
År 2021 köptes cirka 80 procent av virket från privata skogsägare i Finland.
Enligt prospektets s. 50 uppgick mängden lövtimmerstockar som Koskisen importerade från Ryssland under 2021 till cirka 44 000 kubikmeter, och traditionellt har en mindre del av Koskisens björkstockar importerats främst från Ryssland.
Den mängd virke som Koskisen använde 2021 var cirka 1,8 miljoner kubikmeter.
Den siffran kan vara för hög, kanske ligger den verkliga mängden någonstans i spannet 250 000 – 350 000 m³?
Låt oss härnäst jämföra siffran med Naturresursinstitutets (LUKE) avverkningsstatistik.
Enligt Lukes statistik avverkades 29,0 miljoner kubikmeter timmer i Finland under 2021.
Baserat på siffrorna är Koskisen Oy en betydande användare av björktimmer i Finland. Oavsett om den faktiska andelen av björktimret ligger någonstans mellan 20 % och 30 %.
I Finland finns en begränsad mängd björktimmer tillgänglig. Den begränsade mängden björk lyfts även fram i Koskisens miljörapport 2021. På sidan 7 i rapporten konstateras att när det gäller inhemsk björk räcker de hållbara avverkningsmöjligheterna inte alltid till för att täcka råvarubehoven.
Källa: Koskisens miljörapport 2021, s. 7.
Enligt Luke kom merparten av lövtimret från 10 landskap under 2021. Enligt statistiken producerade de 5 största lövtimmerlandskapen 779 000 kubikmeter, vilket är 68 % av hela Finlands avverkningsmängd för lövtimmer.
De landskap med störst avverkningsmängd 2021 var:
| Landskap | Avverkningsmängd lövtimmer (2021) |
|
|---|---|---|
| 1 | Södra Savolax | 213 000 m³ |
| 2 | Norra Savolax | 188 000 m³ |
| 3 | Norra Karelen | 151 000 m³ |
| 4 | Mellersta Finland | 124 000 m³ |
| 5 | Birkaland | 103 000 m³ |
| 6 | Päijänne-Tavastland | 69 000 m³ |
| 7 | Nyland | 65 000 m³ |
| 8 | Södra Karelen | 47 000 m³ |
| 9 | Egentliga Tavastland | 46 000 m³ |
| 10 | Egentliga Finland | 29 000 m³ |
| 11 | Kymmenedalen | 27 000 m³ |
| 12 | Satakunta | 27 000 m³ |
| Totalt 1-12 | 1 089 000 m³ | |
| Hela Finland totalt | 1 137 000 m³ |
Koskisens anskaffningsområde omfattar just dessa 9 största landskap samt Kymmenedalen. Därmed verkar det inte finnas några nya anskaffningsområden för björktimmer i Finland dit Koskisen Oy skulle kunna expandera sin virkesanskaffning.
Plywoodindustrin använder björktimmer som råvara, varav största delen är vårtbjörk. Glasbjörk lämpar sig väl för exempelvis möbelindustrin, men plywoodindustrin föredrar att använda den mer enhetliga vårtbjörken som råvara. En del av glasbjörktimret är dock förädlingsbart även inom plywoodindustrin.
Numera redovisar Lukes statistik björk som ett enda trädslag, vilket gör det svårare att få en mer exakt bild av mängden vårtbjörk. Enligt den över 10 år gamla 11:e riksskogstaxeringen (VMI11) bestod hälften av Finlands virkesförråd av tall, knappt en tredjedel av gran, 12 % glasbjörk och 4 % vårtbjörk.
En central konkurrent inom plywood är UPM-Kymmene, som enligt sidan 51 i prospektet är den största aktiva aktören på Koskisens marknad.
Vårtbjörk av god kvalitet behövs eftersom kvalitet är en central konkurrensfaktor även inom plywood. Enligt sidan 86 i Koskisens prospekt uppfyller Koskisens björkplywood de högsta kvalitetskraven och möjliggör därmed en högre prisnivå.
Om jag inte räknat helt fel, så är nästa års direktavkastning 7 % till teckningskursen. Under antagandet att antalet aktier ökar till drygt 23 miljoner och att 10 miljoner euro betalas i utdelning.
Trevligt att det kommer noteringar till huvudlistan där parametrarna är rätt. Det här är lätt att hänga med på. Allmänheten erbjuds återigen ganska sparsamt med aktier, så teckningen sker nog från den institutionella sidan. Efter de meddelade ankarinvesterarna återstår ju fortfarande hälften av institutionsaktierna utan hem.
De senaste två veckorna har jag fått köra på för fullt igen, då börsnoteringarna hopade sig lite märkligt här i slutet av året. Den här gången analyserar jag Koskinen i min blogg.
Några reflektioner. P/E-talet och direktavkastningen rör sig faktiskt kring 6 respektive 7 %. Men enbart genom nästa års prognos guidar bolaget redan för en betydligt svalare cykel. Där Sijoitusasunnot.com njöt av en supercykel, går sågverksindustrins cykel förmodligen under beteckningen hypercykel – jag har åtminstone inte själv hittat ett tillfälle då priser och efterfrågan inom branschen skulle ha stigit så kraftigt samtidigt, inte ens under 1900-talet.
Den där utdelningsmanövern är också lite märklig; enligt min mening är det bara ett kreativt sätt att behålla ägandet inom familjen, men samtidigt föra över pengarna från noteringen till huvudägarnas konton. Det är faktiskt det som gör investeringar så intressanta; trots att jag säkert har analyserat närmare 100 börsnoteringar vid det här laget, är det första gången jag ser en sådan här konstruktion – kreativitet saknas det åtminstone aldrig i dessa!
Även om bolaget nu tack vare det förbättrade ekonomiska läget kan göra ytterligare investeringar, känns det märkligt att man siktar på att nästan fördubbla omsättningen på medellång sikt, samtidigt som EBITDA förväntas vara betydligt högre än historiskt (eller till och med högre än vad bolaget guidar för t.ex. nästa år). Själv ser jag inte 5-årsprognosen som realistisk, eftersom bolaget är alldeles för beroende av konjunkturen och sannolikheten för en supercykel i samma bransch om 5 år är försvinnande liten.
Det som gör noteringen intressant är dock att värderingen, trots allt, är konservativ mätt med historiska framgångar. Det är extremt svårt att bedöma bolagets verkliga värde när resultatet sannolikt kommer att fluktuera kraftigt från nuvarande nivåer även under de kommande åren. Som investeringscase är det alltså definitivt intressant, även om jag själv inte väljer att teckna i emissionen.
Jag är med..
Vad är det tidigaste datumet en börsnotering kan avbrytas vid överteckning, då det inte framgår någonstans?
Det verkar inte finnas något sådant alternativ. Se prospektet, där det bara står att det är möjligt att förlänga teckningsperioden.
Under de senaste tio åren har avkastningen legat på några procent. Detta ska täcka framtida investeringar och utdelningar. Det går inte ihop.
Det innevarande året har varit exceptionellt. Resultaten ligger till och med i topp när man ser till alla industrisektorer. Nu är det ett bra tillfälle att börsnoteras med dessa siffror.
Finns det några nya innovationer i sikte som skapar mervärde? Nej. Sågning av timmer kan inte längre effektiviseras i någon större utsträckning.
Användningen av trä i byggande kommer att öka. Ett mycket acceptabelt material ur klimatsynpunkt. Kommer det att synas i lönsamheten? Förhoppningsvis.
Tillgång till och pris på råvara. Trä säljs i Finland till så kallade kartellpriser, och prisfluktuationerna är därmed mycket måttliga jämfört med konkurrentländerna. Detta är en fördel i verksamhetsplaneringen.
Reglering. Trenden inom råvaruproduktion går ständigt i riktning mot naturskydd. En svampskog är viktigare än kalhyggen, även enligt många tjänstemän. Om kalhyggen förbjuds släcks lamporna i många anläggningar.
Jag avstår från den här emissionen i det nuvarande marknadsläget.
Sijoittaja.fi:s analys av Koskinens börsnotering.
Syftet med börsintroduktionen är att möjliggöra genomförandet av Koskinens tillväxtstrategi. Börsintroduktionen möjliggör Bolagets tillträde till kapitalmarknaden, en breddning av dess ägarbas och en ökad likviditet i aktierna. Noteringen och den ökade likviditeten skulle även möjliggöra en effektivare användning av aktierna som vederlag vid eventuella framtida företagsförvärv. Den ökade synligheten förväntas även ytterligare öka kännedomen om Koskinen bland allmänheten och kunder samt som arbetsgivare.
Det verkar faktiskt finnas sådana mästare i den här tråden som inte deltar i emissionen. Intressant kommentar det där att Koskinen inte skulle ha någon konkurrensfördel gentemot andra sågverk, att bearbetningen av stockar inte kan påskyndas och att man inte får något mervärde i produkterna? Visst bör man investera i det man förstår, men enligt min mening bör man också bara kommentera i de trådar man faktiskt förstår sig på.
Till priset 6,14 är aktien extremt billig, börsvärdet är under 150 miljoner. Koskinen är sågverkens Apple och deras björkplywood är som en iPad. Finlands enda spånskivefabrik dessutom. Sedan det här att folk jämför sågverksamheten med dessa exceptionella år. Priserna är inte på väg ner, volymerna kanske, men en omsättningstillväxt när det nya sågverket står klart är realistisk.
Har inte till exempel sågmaskinerna för den nya investeringen köpts från HewSaw, det vill säga att samma utrustning används som i exempelvis världens modernaste anläggning i Raumo?
Det lönar sig också att titta på skogsindustrins historia; vi lever nu i historiska tider och de senaste åren har varit helt exceptionella.
Jag följer fallet med intresse. Jag ser det personligen inte som sågverkens Apple, men vi får hoppas att jag har fel.
Igår under en reklampaus på MTV3 visades Koskinens noteringsreklam. Den såg stilig ut, på något sätt glamorös och sofistikerad. Inte som någon svettdoftande verkstad för en blåställsarbetare som tillverkar brädor till lastpallar. Så det stöder @Ropotti Apple/iPad-jämförelse. Visst är en reklam alltid en reklam, och i noteringsfasen ska det ju se snyggt ut.
En sådan här iakttagelse från en vanlig Svensson och en investeringsamatör.
Samma leverantör i både Koskinens och Metsä Fibres sågverksprojekt. Vilket av sågverken är då modernast? Båda tillhör åtminstone kategorin av de mest moderna sågverken.
Enligt Koskinens webbplats är det nya sågverket byggt på HewSaws SL250-modell för grovt timmer. Den har tre bearbetningsmaskiner: en reducerare, en blocksåg samt en klyvsåg.
“Linjens hastighet är maximalt 180 meter per minut, men efter ibruktagandet av DX kan hastigheten stiga till upp till 230 meter per minut. Man har dock inte för avsikt att sikta på de högsta hastigheterna ännu, eftersom Koskinens linje är avsedd för sågning av grövre timmer.”
Enligt Metsä Fibres sidor är såglinjen i Raumo nästan 140 meter lång och såghastigheten som bäst 250 meter per minut. Stocklängder mellan 2,4–6,2 meter sågas till plankor och brädor i fem steg.
Även Metsä Fibres sågverk i Vilppula är ganska modernt.
Veisto levererade för flera år sedan en såglinje av SL250-modell även till sågverket i Vilppula, vilket även syns i denna presentationsvideo. → https://youtu.be/-HslCkKbVrE
I den här videon visas en såglinje för stora stockar av SL250-modell.
