Tack, den där 56m hade gått mig förbi, det är alltså matandelens del på de stationerna, i den 100m ingår biltillbehör och tvättar. Det förklarar dock en betydande del av Kespros tillväxt och bromsar delvis försäljningen på pt-sidan i jämförelsesiffrorna, även om de inte är stora siffror på koncernnivå, är de en stor del av de där enprocentsförändringarna nu.
3 gillningar
När man talar om Kesko:s logistik skiljer sig produktsortimentet på lagernivå för K-butikerna och Horeca. Neste-handlare har länge beställt varor korsvis från Kespros horeca-sortiment och K-butikernas sortiment. Det är en annan sak hur dessa definieras i bokföringen, men logiskt sett fungerar internfaktureringen och varor köpta från Kespro syns i Kespros försäljningssiffror.
Man kan med ganska stor säkerhet konstatera att saken inte är så entydig. Naturligtvis har detta knep knappast någon inverkan på Kesko:s siffror.
1 gillning
Har Kesko automatiserad plockning på sina lager? Automatiserade inte S-gruppen hela lagret, man skulle tro att även detta i sig har en stor inverkan på marginalerna.
Hoppsan, jag råkade ta bort min egen kommentar när jag försökte förtydliga dess budskap. Jag skrev alltså att Kesko:s nya logistikcenter håller på att färdigställas i Hyvinge stegvis under 2025-2030 och att det dock skulle tjäna Onninen:s och bilhandelns behov, samt att det skulle vara helt automatiserat.
Förtydligandet är alltså att det lagret kommer att vara helt automatiserat, inte hela logistikcentret. I Vanda Hakkila, som betjänar dagligvaruhandeln, finns det till viss del automatiserad teknik, men inte i samma utsträckning som i det nya.
6 gillningar
Så är det även i Onnisens ”gamla” lager, uppskattningsvis 60% av radantalet går via automatisk plockning. Alla produkter inom teknisk grosshandel kan aldrig gå via automatisk plockning, på grund av storlek, vikt, volym etc. eller ens lönsamhet.
4 gillningar
Handel lönar sig
7 gillningar
Inom nationalekonomin tänker man att exceptionella vinster lockar nya företag till marknaden, vilket ökar konkurrensen och sänker vinsterna till en normal nivå. Den finska dagligvaruhandeln är något av ett undantag från regeln. Varför?
Marknaden är exceptionellt koncentrerad. Tröskeln för att komma in i branschen är hög, och storleken på K-gruppen och S-gruppen skapar redan från början mycket starka kostnads- och effektivitetsfördelar för dem.
Livsmedelshandeln är en bransch med stora volymer och små marginaler.
Även S-gruppens och Keskos starka varumärke och rykte förstärker deras konkurrensfördel. Det är också därför de är svåra att utmana – särskilt för en helt ny aktör. Bara S-gruppens och K-gruppens nuvarande butiksnätverk ger dem en fördel. De bästa handelsplatserna är i princip redan upptagna och nya uppstår i begränsad omfattning. Planläggning är en långsam process.
En annan konkurrensfördel skulle jag räkna som den fördel som den så kallade inlärningskurvan medför. Företagen har under åren byggt upp kunskap som är svår att snabbt kopiera. Till exempel att organisera fungerande logistik: i teorin enkelt, i praktiken ofta inte. Eller kundförståelse. Det tog lång tid för Lidl att förstå att små kassor inte fungerar i Finland.
Inget av detta betyder att Kesko och S-gruppen inte skulle kunna utmanas. Det är bara svårare än genomsnittet. Och inte särskilt lockande. Den finska dagligvarumarknaden är för de flesta för liten för att ge sig in i en blodig konkurrens.
45 gillningar
I det avseendet är det en något missvisande historia när det gäller Kesko, eftersom Kesko huvudsakligen fungerar som grossist inom livsmedelssektorn. Butikernas driftskostnader ligger på handlarnas axlar. Mot denna bakgrund skulle man kunna anta att marginalerna är ännu högre än så här.
Jag vet inte om jag förstod vad du menar, men jag nöjer mig med att konstatera följande på ett allmänt plan:
I Yles artikel om rörelsevinstprocenten ingår inte handlarnas vinster. K-handlarna kan inte i sina egna företag uppnå en bättre rörelsevinstprocent än koncernen i stort. Kesko får, utöver varuförsäljningen, även andra intäkter, såsom en del av handlarnas marginaler, vilket i princip är “gratis” i den meningen att inga egna resurser förbrukas på samma sätt, som du nämnde. Visst använder Kesko resurser även till förmån för handlarna nationellt, men på ett eller annat sätt får de tillbaka sina pengar, t.ex. från IT-avgifter, marknadsföringsavgifter som handlarna betalar. Båda parter (Kesko och handlarna) behöver dock varandra.
2 gillningar
Helgens lästips:
20 gillningar
Varken hos Kesko eller Inex (S-gruppen) har de mänskliga plockarna försvunnit helt ännu. Hos Inex har de åtminstone minskat. Kesko verkar fortfarande vara lite efter.
Menar ni nu plockning av dagligvaror eller plockning inom teknisk grosshandel eller vad gissar ni?
I det senare fallet plockas till exempel inte mellanspänningstransformatorer, kylutrustning eller stålrör etc. någonstans med automat.
Lite mer konkreta fakta i ämnet och mindre känslomässig bedömning åtminstone på detta forum, tack!
10 gillningar
Varför inte, om de är på pallar eller annars kan plockas/hanteras automatiskt i enheter med modulmått? Om inte, så naturligtvis inte.
Det verkar fortfarande vara så, precis som min egen erfarenhet för cirka 15 år sedan, att automationen framskrider produktgruppvis. Plockning av försäljningsenheter inom dagligvaruhandeln kan också ske automatiskt, men det verkar fortfarande vara sällsynt, bland annat på grund av tillförlitlighetsproblem. Dessutom behövs det åtminstone inom livsmedelsbranschen, på frukt- och grönt-sidan, fortfarande visuell kvalitetskontroll. Pallar och lådor har däremot plockats automatiskt i årtionden.
Edit: Detta är bara löst kopplat till Kesko, om alls.
Tidtabellerna stämde äntligen överens och vi fick Sami Kiiski, direktör för Kesko:s bygg- och husteknikhandel, till en intervju på inderesTV. 
Ämnen:
00:00 Start
03:19 Geografisk expansion
04:27 Onninen och internationell tillväxt
06:17 “Marknaden har varit mycket svår”
07:40 Företagsförvärv i praktiken
13:45 K-Rauta och Onninen:s tillväxtmöjligheter i Finland
17:24 Onnela – Kesko:s största byggprojekt i historien
18:20 Andra marknaders “onnelor” och investeringar
19:57 Digitalisering och flerkanalig försäljning
21:05 Faktorer för förbättrad lönsamhet
24:37 “Jag tror att detta kommer att bli Kesko:s största affärsområde”
38 gillningar
Keskos förvärv med en omsättning på 1,3 miljarder euro rapporterat för åren 2023-2024, varav en del ägde rum i början av innevarande år. Inte många finska företag kan skryta med sådana tillväxtinvesteringar. Kesko förbereder sig väl för marknadens återhämtning, förutsatt att lönsamheten finns och integrationen av de förvärvade verksamheterna kan genomföras.
33 gillningar
Kesko är den största aktören i Finland när det gäller försörjningsberedskap, och täcker allt från livsmedel till järnvaror. Om vi tänker oss att Europas nuvarande upprustning pågår, så drar även Kesko nytta av den obligatoriska säkerhetslagringen av utrustning och livsmedel. Sant, men jag vill inte skapa onödig rädsla. Allt sker förmodligen enligt planer som har varit kända länge.
8 gillningar
En intressant börsdag för Kesko. Är det så att när “nöden” kommer, så vänder man sig till Kesko, eller är det så att det nu finns tydliga tecken på en återhämtning inom byggbranschen. Redan en upplivning av bostadshandeln gynnar Kesko. Man behöver inte nödvändigtvis en badrums- eller basturenovering, utan det räcker med att man fixar till bostaden lite, det vill säga inreder. Detta är en tydligt positiv sak, eftersom dessa inredningsartiklar finns på samma K-Rauta när man funderar på renoveringar. Så även om renoveringen inte blir av, så följer inredningsartiklar märkligt nog med.
17 gillningar
I juni meddelade Kesko något som kan innebära en betydande merförsäljning när återuppbyggnaden oundvikligen närmar sig. Onninen har för övrigt rapporterat om god tillväxt i Polen.
“Kesko öppnade en ukrainskspråkig e-handel för byggbranschen i Polen – ”En dag kommer Rysslands anfallskrig att ta slut””
Huvuddelen av e-handelns beställningar stannar i Polen, men leveranser har redan gjorts till Ukraina. Enligt undersökningar från Företagarna i Finland och EastCham har finska företag en önskan att delta i återuppbyggnaden av Ukraina.
19 gillningar
Den ukrainskspråkiga webbutiken informerades det om i juni, men året var 2023. En språkversion av en webbutik är enligt mig ganska mycket en nollnyhet.
Och tyvärr är vi mycket långt ifrån den situationen att Ukraina skulle börja återuppbyggas massivt. Och ännu längre ifrån den situationen att Kesko skulle vara en betydande aktör i den processen.
Verksamheten i Polen ser däremot bra ut. Med eller utan en ukrainskspråkig webbutik.
4 gillningar
Hoppsan, det blev fel år, men det går verkligen bra för Onninen. Den ukrainska webbutiken främjar säkert handeln. Inom byggbranschen har man oftast en något kortare utbildning och sämre språkkunskaper, vilket gör att man lätt köper från en webbplats på sitt eget språk. På så sätt underlättar Kesko/Onninen ukrainarnas köpbeslut. Just nu försöker ukrainarna reparera omfattande skador och den ukrainska egenproduktionen har till stor del tagits i anspråk för krigsindustrin, vilket innebär att civila varor sannolikt hämtas mycket från Polen.
8 gillningar