Nordea publicerade sin uppdaterade Kesko-analys. Rekommendation (BEHÅLL) och Fair Value (19,30 €) förblir oförändrade. 
18 gillningar
Här är Rauls förhandskommentarer inför att Kesko publicerar sitt Q3-resultat på torsdag den 30.10. (EDIT: datum, tillagt, inte imorgon ännu) 
Vi förväntar oss att omsättningen ökar och att resultatet förbättras något jämfört med referensperioden. Bolaget kan komma att precisera sin resultatprognos för helåret, och dessutom kommer det sannolikt att ge utsikter för nästa år. Vi förväntar oss dock inga betydande förändringar i förhållande till den nuvarande situationen.
8 gillningar
Detta är alltså först på torsdag nästa vecka, den 30.10. Jag kompletterade det i dagens kommentar.
7 gillningar
En mycket intressant artikel och prisjämförelse av @Arhi_Kivilahti och Kaupan tila. Som en första snabb reflektion 2 tankar:
-
Inom bruksvaruhandeln utmanas Kesko allt hårdare av ”lifestyle discounters”. Trenden fortsätter där (oftast) utländska kedjor, som har fokuserat på några produktkategorier, för in ett mycket utvecklat koncept till Finland och aggressivt tar en stor del av den aktuella marknaden. Normal torde vara ett av de tydligaste exemplen på detta. Man gick in i kategorin kosmetika, hushållsartiklar & godsaker och under de senaste 4 åren har omsättningen vuxit från 6 miljoner till redan 200 miljoner €! Under denna tid har den aktuella marknaden säkert inte vuxit nämnvärt, så dessa 150-200 miljoner är alltså borta från ”gamla aktörer”, som Kesko. Samtidigt är 22-25 Cittaris non-food i en tydlig nedgång. Med andra ord är dessa konkurrenter som slår sig in i enskilda kategorier svåra konkurrenter för Kesko. De är ”annorlunda, roligare och mer inspirerande” butiker OCH samtidigt ännu billigare än Cittari! Kesko har ännu inte hittat ett fungerande recept eller konkurrenskraft för att svara mot Rusta, Verkkokauppa.com, Ikea, Jysk, Peten koiratarvike, M&M… Enkelt uttryckt: Bruksvarusidan i en vanlig citymarket är precis likadan som för 25 år sedan (om man inte räknar med att butiksinredningen bytts ut till svart, tillägg av handstora ”XX kategori”-skyltar och kommersiell belysning). Och samtidigt har konkurrenterna inom sina egna kategorier utvecklats enormt under 25 år. Denna trend kommer sannolikt att fortsätta ganska länge. Nya och tuffa internationella ”lifestyle discounter” och ”category killer” koncept utvecklas ständigt. Nu verkar det som att den tysta nedgången för bruksvaror (KT-hiipumisen) tillåts fortsätta, och det betyder förstås att Kesko’s spjutspets är alltmer beroende av matens framgång.
-
Från prismedvetenheten har det inte kommit goda nyheter på ett tag. Prisskillnaden till Normal är upp till +23%!?! Till Prisma +13%. Vi vet att Arhis artikels synlighet förmodligen är ”dold” för den breda allmänheten, och om kvällstidningarna inte tar upp denna artikel och ämne, kommer denna studie ännu inte att underminera Cittaris prismedvetenhet. Men ändå förstärker dessa studier uppfattningen att Cittari (och Kesko) är dyrt. Det är naturligtvis klart att med dessa bättre marginaler har Kesko kunnat upprätthålla sin mycket höga lönsamhet. Jag anser dock att detta på lång sikt är en något riskabel strategi, eftersom när prisskillnaderna och prismedvetenheten gradvis försämras, tar man en stor risk gällande topplinjen och volymtillväxten. Särskilt när vi vet att förändring av prismedvetenheten är en mycket långsiktig och kostsam process. Det vore mycket intressant att veta till exempel hur mycket andelslaget har investerat i prisnedsättningar och ”lika billigt som det billigaste” marknadsföring under de senaste 5 åren… I början av året prövades en stor förändring i rytmen och permanent låga priser. Baserat på siffror och resultat fungerade det inte, tillväxten under H1 var tydligt under inflationen. Den stora frågan är vilka slutsatser Kesko drar av detta när en prisinvestering på 50 miljoner inte fick den totala volymen att växa. Försöker man igen, med ännu större satsning? Eller drar man sig mer djärvt tillbaka i priskriget och satsar allt på att göra resultat med marginaler?
Edit: och ännu länken till källan Är Normal verkligen billigt: prisjämförelse med handelsjättarna
18 gillningar
Med de prisskillnaderna kunde man redan fråga sig hur det där Normaali inte redan är i konkurs, om Keskos och Prisma “inte har råd” att sänka priserna mer 
.
9 gillningar
Expanderar aggressivt med lånade pengar från kapitalinvesterare och söker fotfäste på nya marknader. Jag tror att prisnivån kommer att normaliseras för att motsvara normala affärsprinciper.
3 gillningar
De verkar sälja stora partier som de har köpt. På många produkter är den finska produktbeskrivningen överklistrad med en etikett, vilket betyder att de köper dem någon annanstans ifrån och tar hit dem. På många produkter är det redan märkbart att de höjer priset med 20 cent i taget. Inte längre lika prisvärt som det var i början.
5 gillningar
Det är just de A-artiklarna som jag också köper i butiken och som avgör kundkorgens konkurrenskraft…
5 gillningar
Normal-Finland Oy gjorde en vinst på cirka 14 miljoner euro förra räkenskapsåret. Visst finns det tillräckligt att dela ut och täcka investeringar från det. Jag antar att sådana små lokaler finns ganska lätt i lokala köpcentrum etc., så investeringarna i butikslokaler är måttliga.
Generellt sett lönar det sig att tänka lite utanför sin egen bubbla. Jag har själv aldrig besökt till exempel Normal, men jag förstår helt varför någon ung person springer dit. Om du får de där slumpmässiga bruksvarorna, sminket etc. billigt från butiken, varför skulle man inte hämta dem därifrån, särskilt om pengarna är knappa. Maten hämtas sedan någon annanstans en annan gång.
Även ett litet besvär är ett besvär
9 gillningar
Vi pratar om lågpriskedjor och vanliga butiker. Lågprisflygbolag och vanliga. Lågprishotell och vanliga. Ovanför dessa finns sedan premium eller vad det nu kallas. Kunderna är inte dumma, inte heller handlarna.
Man säger att de sparar på marknadsföring. Det verkar vara tvärtom, lågpriskedjorna tittar noggrannare på hur de annonserar. Organisationen är slipad från botten upp, ägaren har ett ansikte och tydliga krav nedåt. Inga utsvävningar tolereras. Kunden märker redan när hen kommer in genom dörren vad hen betalar för i en K-butik eller Prisma.
Lyckligtvis finns det butiker för alla behov.
Lyckligtvis finns det företagare som sätter även stora kedjor på prov.
Lyckligtvis finns det lagstiftare som utarbetar rättvisa spelregler.
Lyckligtvis finns det myndigheter som övervakar att reglerna följs.
Lyckligtvis finns det kunder som kan rösta med fötterna och plånboken.
Det fanns en tid då en liten by hade fem butiker, nu finns det inte en enda med samma befolkningsunderlag. Saker förändras och butikerna med dem.
2 gillningar
Momentum har förmodligen en stor inverkan och Normal behöver ju inte normalisera sina priser på det sätt som @Jukka7 hänvisade till om Normal förblir en grej och folk strömmar i massor för att hämta vanliga varor som till Tiimari i sin tid. Men för evigt.
(Det är inte meningen att dissa Normal och onormala priser kan ju bestå om butiken förblir onormalt attraktiv.)
1 gillning
Jag ser ingen anledning till varför företaget inte skulle kunna hålla konkurrenskraftiga priser i det segment de valt. En låg kostnadsstruktur, stora volymer på ett begränsat antal produkter etc. möjliggör lägre priser än konkurrenterna. Kunderna kommer gärna efter besparingar.
3 gillningar
Vad är det här med Citymarketernas bruksvaror?
Finns det någon visdom bakom att nästan hälften av de stora butikerna med bra lägen har fyllts med så usla varor? Tänk er nu till exempel K-Citymarket i Järvenpää, där handlaren har gjort ett utmärkt jobb med maten och det relaterade konceptet. Sedan, när man kommer in, fyller Kesko sin egen halva med alla möjliga loppisvaror och med ett utseende som är mer förfallet än Tokmanni.
Hur är det ens möjligt? 
Butikernas lägen, logistiken,
16 gillningar
Kesko beslutade att avveckla varuhushandeln till stor del under Helanders tid. Anttila, Kodin Ykkönen, Net-anttila, Andiamo, K - kenkä fick gå, liksom möbelhandeln. Strategin koncentrerades till dagligvaruhandeln, bilhandeln och bygghandeln. Hittills har valet varit framgångsrikt. Samtidigt förlorades naturligtvis mycket kompetens inom varuhushandeln. Jag skulle nästan slå vad om att Kesko någon gång kommer att återvända till varuhushandeln. Tidsramen kan mycket väl vara till exempel 10 år.
1 gillning
Expanderar aggressivt med lånade pengar från kapitalinvesterare och söker fotfäste på nya marknader. Jag tror att prisnivån kommer att normaliseras för att motsvara normala affärsprinciper.
Men tänk om Normal har byggt sitt koncept (smartare) så att lönsamheten bibehålls trots de 23% lägre priserna? Under det senaste räkenskapsåret växte Normals globala omsättning med nästan +40%. Och om denna volymtillväxt fortsätter, vad händer om de kan sänka priserna ännu mer när volymerna ökar? Jag skulle inte anse det omöjligt…
Det överraskade mig också lite att så många kommenterade den ovanstående tillväxtkurvan med “inte mycket urval alls…” “det jag letar efter finns inte på Normal”, “det är inte längre lika billigt som det var…” “jag har också just de A-artiklar som avgör…”
Jag förnekar naturligtvis inte er subjektiva upplevelse, som är sann för er alla. Era upplevelser representerar dock inte konsumenterna i stort. Enligt min mening är det mycket mer relevant för Kesko:s framgång och aktiekursens långsiktiga värdering (än egna erfarenheter) fakta att en ny konkurrent kan,
- på bara några år
- öka omsättningen i Finland med 200 M€
- göra det med en lönsamhetsnivå på 10%
- och med 23% lägre priser
- göra det i “Kesko:s kärnkategori för bruksvaror”
- och samtidigt minskar Kesko:s försäljning i den aktuella kategorin
Med ett annorlunda koncept och smarta metoder kan man få en överraskande konkurrensfördel. Som ett exempel från Normal kan man nämna den lätta administrationen. I Finland drivs 200 M€ av ett trettiotal personer. Hela koncernens omsättning på 2 miljarder drivs från ett huvudkontor med 250–300 anställda i ett industriområde 30 km från Århus centrum, från ett huvudkontor på cirka 3000m2. Kesko har motsvarande cirka 2000 personer i central administration, på ett huvudkontor på 25 000m2 värt ett par hundra miljoner och på Helsingfors dyraste kvadratmeter? Konkurrensfördelar kan byggas på många olika sätt. Det skulle vara ganska intressant att någon gång beräkna kostnaden för central administration/EBIT för dessa företag…
Men nog om Normal, dess tillväxt i Finland har nu setts. Normal är här bara ett exempel för mig. Att plötsligt kunna ta 200 M€ från Citymarkets kärnsegment för bruksvaror (kosmetika) på ett par år är mer oroande. Vilken är nästa konkurrent och nästa kategori?
Min poäng: Kesko har positionerat sig ganska väl i den inhemska konkurrensen, där man med “nätverk, sortiment och kvalitet” försöker utmana en svår marknadsledare som fortfarande tar marknadsandelar! Och Lidl försöker som en liten aktör utmana i det billigaste segmentet. UTÖVER dessa är det möjligt att allt fler nya internationella “lifestyle discounters & category killers” utmanar ännu hårdare i separata/enskilda segment. Inom bruksvarusektorn har man under de senaste 15 åren främst lagt ner verksamheter (Anttilat, Kodin1, skobutiker etc.).
Jag funderade på saken, och enligt min mening har Kesko:s bruksvarusektor inte sett några betydande reformer på ett decennium, och samtidigt är omsättningen inom bruksvaror i en liten nedgång. Är det nu dags att utveckla något nytt och mer konkurrenskraftigt, eller accepteras det nuvarande läget och risken att marknadsandelsminskningen + nya konkurrenter inom bruksvaruhandeln kommer att fortsätta?
16 gillningar
Det har konstaterats i den senaste halvårsöversikten:
OMFATTANDE FÖRNYELSEPROGRAM INOM K-CITYMARKETS BRUKSPRODUKTHANDEL
• Målet är att öka butiksspecifikationen och stödja livsmedelssidan affärsidé genom att utnyttja data
• Förnyelserna stöder kundens regelbundna och enkla köpbeteende, nya exponeringslösningar
• Inom produktgrupperna ligger fokus på skönhet, hemprodukter och vardagskläder
• Målet är att öka rollen för egna varumärken
• Nya satsningar inkluderar bland annat förnyelse och utökning av blomsteravdelningarna
• Bruksprodukternas webbutik har slagits samman med matens webbutik för att förbättra en enhetlig kundupplevelse.
Så det verkar som om problemet har identifierats. Förhoppningsvis hittas rätt lösningar för att uppnå dessa mål och få bruksproduktsidan i bättre skick.
6 gillningar
Till att börja med en disclaimer, att jag inte har satt mig in tillräckligt djupt i Keskos uttalanden i frågan, så det kan vara onödig spekulation.
Min egen spekulation är att Kesko egentligen inte strävar efter att vinna bruksvarumarknaden, som Kaupantekijas inlägg också berättar i stort. Syftet med bruksvaruavdelningen i Citymarket (och delvis i andra K-butiker) är att vara tillräcklig för att kunder som vill ha grundläggande bruksvaror på samma ställe som dagligvaror inte ska marschera direkt till Prisma, Tokmanni eller liknande.
Det har alltså på sätt och vis direkt getts upp att man inte är bäst i utbudet, inte heller i pris, men man är tillräcklig i båda för att inte skrämma bort kärnkundgruppen (dagligvarusidan) någon annanstans.
Samma sak kan observeras ske i Prisma. Eller när hörde ni senast att till exempel Prismas elektronikavdelning var bäst, mest omfattande eller ens billigast? Och behöver dessa “stödenheter” ens vara sådana, så länge de tillräckligt stöder sin egen spjutspets och mest lönsamma avdelning.
Samma analogi fungerar inom många områden. Stora bensinstationer gör ju inte sin vinst på bränsle eller el, utan på restaurangverksamhet och liknande. Målet med bränsleförsäljningen är bara att stödja den mest lönsamma verksamheten.
Edit @BooYaa:s meddelande innehåller ett par punkter som direkt stöder denna spekulation:
\u003e • Målet är att öka butiksspecifikationen och stödja livsmedelssidans affärsidé genom att utnyttja data
\u003e
\u003e • E-handel för bruksvaror kombinerad med e-handel för mat för att förbättra en enhetlig kundupplevelse.
4 gillningar
Vilken kompetens förlorades egentligen där? Anttila förstördes kvalitativt när dess och Citymarkets inköp slogs samman och Anttilas originalitet gick förlorad. Vid tidpunkten för försäljningen av kedjan dumpades i praktiken bara liket i havet.
För det andra finns det inte längre plats för den gamla typen av bruksvaruhandel. Även i Anttila var den största rusningen alltid på TopTen-avdelningarna, där folk rörde sig runt skiv- och filmhyllorna.
6 gillningar
Kesko:s Q3-resultat har publicerats: resultatet förbättrades och positiv utveckling sågs inom alla tre affärsområden!
Resultatprognos och framtidsutsikter:
Vi uppdaterar årets resultatprognos: den jämförbara rörelsevinsten för 2025 beräknas nu ligga i intervallet 640–690 MEUR (tidigare prognos: 640–700 MEUR).
Kesko:s verksamhetsmiljö och resultat förväntas förbättras under 2026 inom alla affärsområden och i alla verksamhetsländer.
Ledningens resultatinfo på finska kan ses från kl. 10.30: https://kesko.events.inderes.com/2025-q3-tulokset
Pressmeddelande och resultatmaterial: https://www.kesko.fi/sijoittaja/raportit-ja-presentaatiot/#event63467
45 gillningar
Resultatet låg 4,9 MEUR under konsensus. Sänkningen av den övre delen av prognosintervallet med 10 MEUR väcker inga större känslor.
På RT-sidan ser man tydligt inte på det kommande året med samma självförtroende som för ett år sedan.
Ett paket ganska i linje med förväntningarna.
27 gillningar