Anser ni det vara möjligt att Kesko avyttrar sin sportutrustningsverksamhet inom en snar framtid? Keskos strategi har under de senaste åren inneburit en koncentration på tre kärnverksamheter, jämfört med dessa är rörelsemarginalen tydligt lägst inom sporthandeln:
Dagligvaruhandel 6,9%, Bygg- och husteknik 3,9% även vid cykelbotten, med ett långsiktigt mål på 6-8% och bilhandel 5,9%. Däremot är rörelseresultatet för dotterbolaget Intersport Finland Oy, som bedriver sporthandel, 3,6%. Dess verksamhet inkluderar både Budget Sport och Intersport. Företagets omsättning och resultat har minskat under fyra på varandra följande räkenskapsperioder, även om det nu förmodligen är ganska nära bottennivåerna. Även ur koncernens rapporteringssynpunkt anser jag det vara märkligt att bilhandeln numera är sammanslagen med sporthandeln.
Kesko har tidigare avyttrat mindre lönsamma verksamheter, såsom specialbutiker för skohandel (Kookenkä, The Athlete’s Foot, etc.). Eftersom sportutrustningshandeln numera är en relativt liten del av Keskos verksamhet, endast 1,4% av omsättningen och 1,2% av rörelseresultatet, skulle det i detta fall kunna vara möjligt att sälja hela verksamheten. Synergifördelarna verkar också vara ganska begränsade till K-Citymarketernas försäljning av bruksvaror inom vissa produktkategorier. Grovt uppskattat, med hjälp av EV/EBIT 8x-12x-metoden, skulle köpeskillingen kunna uppgå till cirka 40-60 miljoner euro. Utöver detta även försäljningsintäkter från ägda fastigheter. Det är också möjligt att dela upp kedjan och sälja den till två olika aktörer. Skulle Intersport International Corporation vara intresserade av att köpa verksamheten själva?
”Keskos försäljning ökade med 9,6 % i september. Försäljningen ökade inom alla affärsområden. Inom dagligvaruhandeln ökade försäljningen till K-matbutikerna med 4,9 % och Kespros försäljning ökade med 2,3 %. Inom bygg- och teknisk handel ökade försäljningen jämförbart i alla verksamhetsländer. Inom bilhandeln ökade försäljningen av nya och begagnade bilar samt tjänster. I september hade alla affärsområden en leveransdag mer än föregående år”, säger Keskos koncernchef Jorma Rauhala.
Dagligvaruhandelns försäljning uppgick i september till 545,5 miljoner euro och ökade med 3,6 %. Dagligvaruförsäljningen till K-matbutikerna ökade med 4,9 %. Försäljningen av bruksvaror i K-Citymarket minskade. Kespros försäljning ökade med 2,3 %.
Försäljningen inom bygg- och teknisk handel uppgick i september till 483,8 miljoner euro och ökade med 15,7 %. Jämförbart ökade försäljningen med 6,8 %. Byggvaruhandelns försäljning ökade med 23,7 % och jämförbart med 6,0 %. I Danmark har Roslev Trælasthandel A/S varit en del av Kesko från och med
För en gångs skull ser jag månadsiffrorna som bättre än analytikern. Jag märkte inte ens den där svagheten i dagligvaruhandeln. Förstås bara i förhållande till mina egna förväntningar.
Keskos Q3 gick något bättre än våra förväntningar när det gäller försäljningen. Vi förväntar oss att Keskos resultat vänder till en liten tillväxt under slutet av året och växer under kommande år i takt med försäljningstillväxten och särskilt marginalförbättringen inom bygg- och järnhandeln.
Ur rapporten:
Värderingen är motiverat högre än bokfört värde
*Bolaget prissätts med en premie i förhållande till sitt bokförda värde (2025e EV/IC 1,8x och P/B 2,7x). Detta är dock motiverat, då bolaget historiskt har starka bevis på avkastning på kapital som överstiger kapitalkostnaden, och vi ser att bolaget även i framtiden kan uppnå detsamma
Du förväntar dig att Kesko:s försäljning ska vända till tillväxt. Ändå sänker du prognoserna. Borde man inte ha väntat på Q3-rapporten och sedan gjort ändringarna i prognoserna?
Om tillväxtprognoserna sänks är det en grund för att sänka riktkursen, även om man fortfarande litar på en mindre tillväxt.
Att analytiker publicerar sina uppdaterade analyser inför resultatpubliceringen är enligt mig god service för investerare. Efter rapporten görs sedan nya uppdateringar. Om investeraren så önskar kan hen förstås hoppa över interimsbedömningarna och granska situationen efter delårsrapporten.
Niittari syftade förmodligen inte på förändringen av riktkursen, utan på den motsägelse som uppstår när man förväntar sig tillväxt men sänker prognoserna. Vad förväntas egentligen här i slutändan, undrar jag bara.
Tidigare förväntades resultatet växa i år till 669,4 miljoner euro och nästa år till 751,2 miljoner euro. Nu förväntas det växa till 662,5 miljoner euro och nästa år till 726,6 miljoner euro. Tillväxt förväntas, men tillväxtprognosen sänktes. Därför sjunker riktkursen.
Det väsentliga är om man tidigare förväntade sig att den skulle vända till större tillväxt än vad man nu förväntar sig. Q3 kan alltså ha gått bättre än förväntat, men å andra sidan kanske tillväxtförväntningarna har sjunkit samtidigt. (Jag vet inte, jag har inte läst, men det skulle förklara sänkningen av prognosen.)
Detta var förmodligen riktat till mig. Vårt arbete inkluderar att uppdatera prognoser och åsikter när det bedöms nödvändigt, och inte att vänta på att företaget ska rapportera resultatet. Här fanns det två skäl till att det var en naturlig tidpunkt att uppdatera siffrorna, för det första kom Kesko:s försäljningssiffror för september och därmed hela Q3, så vi uppdaterade dem enligt det faktiska utfallet, och för det andra överfördes Kesko:s bevakning till mig för ett par månader från Arttu, så jag uppdaterade prognoserna lite enligt min egen uppfattning.
Vi förväntar oss tillväxt, men lite mindre än tidigare, inget mer komplicerat än så. Jag anser att det väsentliga för investeraren här är att resultatet vänder uppåt, och inte att prognoserna nu sjönk med ett par procent. Därför nämns resultatökning i rubriken, och inte “vi sänkte prognoserna”.
Tack, för detta på senare tid tillhör förtjänsten främst @Arttu_Heikura som nu är ledig.
Nordea konstaterade att efterfrågan på bostadslån tydligt ökar i Sverige och Norge. I Finland och Sverige har efterfrågan förblivit stabil. Detta innebär en trevlig uppgång för Kesko:s järnhandel, särskilt i Danmark och Norge. Ja, även i Finland är det en observation från den närmaste kretsen. Husprojektet på grannkvarteret startade idag. Skylten hade stått i tre år utan att projektet påbörjats. Ja, Finland är på väg uppåt och Kesko drar nytta av det.
Nu när bannlysningen är avtjänad (kritisera aldrig staten som affärspartner), vill jag lyfta fram effekterna av isbrytaraffären på Kesko. Onninen är en betydande leverantör till finska varv, så tillverkningen av isbrytare i Finland gynnar också Keskos ägare. Visst kommer detta med fördröjning och sträcker sig över flera år, men det är ägnat att stödja Keskos långsiktiga investeringscase. Målkurs 30€.
Jag förnekar inte att det kan ha viss påverkan. Men låt oss leka med siffror för att förstå storleksordningen. Keskos årsomsättning är 12 miljarder.
Priset för isbrytarna som ska tillverkas i Finland uppskattades i media till totalt 2 miljarder. I samma artiklar har det uppskattats att de kräver 7000-10000 personarbetsår. Låt oss nu räkna med att kostnaden för ett genomsnittligt personarbetsår är till exempel 60 000 euro (inklusive löner och sociala avgifter, en siffra tagen helt ur luften), så med 8500 personarbetsår blir kostnaderna för enbart arbete cirka 500 miljoner.
Låt oss sedan fortsätta med ett mycket optimistiskt antagande att de delar som kommer från Kesko skulle utgöra till exempel 20% av de återstående 1,5 miljarderna, vilket jag som amatör tror är mycket generöst tilltaget, eftersom den dyraste tekniken och stålet finns någon annanstans än på Onninens hyllor. Dessa 20% skulle vara 300 miljoner. Om vi delar det på tre år, hamnar vi på cirka 100 miljoner per år. Det skulle vara mindre än en procent av Keskos omsättning.
Om Kesko skulle leverera 5% av materialen (vilket jag också anser vara mycket) skulle den årliga effekten bara vara 25 miljoner, vilket skulle vara cirka 2 promille av den totala omsättningen.
Obs! Mina beräkningar är helt underhållande och alla siffror är grova och helt tagna ur luften, och ingen av dem är säkert korrekt. Min poäng var främst att illustrera att i ett företag av Keskos storlek är betydelsen av enskilda projekt mycket liten, även om projektet i sig är stort. Den grundläggande ekonomiska stämningen (efterfrågan, som isbrytarprojektet förvisso också stöder mer allmänt), marginalen och konkurrenspositionen har en mycket större betydelse än en enskild händelse.
Man bör också komma ihåg de indirekta effekterna av affären. Finländarna har för närvarande rekordstora mängder pengar på sina konton. I bästa fall kan affären vara den efterlängtade startsignalen för ekonomisk tillväxt och uppmuntra till ökad konsumtion när konsumentförtroendet växer. → Detta skulle direkt synas i Kesko:s resultat
Jag stötte på detta på löpsedelsidan. Tydligen tror även företaget på tillväxt inom järnhandeln och förbättrade resultat. Ser vi redan slutet på kriget, att rädslorna försvinner och en era av återuppbyggnad vid horisonten?
Fortsätter min tidigare spekulation, undrar om handlarna nu tror på Kesko när jag fick byta mina A-aktier med rösträtt tillbaka till de rösträttslösa B-aktierna denna vecka.
Jag accepterade nu en mindre arbitrage tillbaka till den mer likvida B-aktien när jag återvände. Försäljningar @18.50 och 18.52 € och köp 18.26 och 18.27 €. Jag lade själv till lite mer än den 1% jag fick på köpet.
Centraliserade lager, stora volymer och snabba leveranser – i den senaste investerarbloggen en sammanfattning av logistikdelen från september månads investerarträff samt om den tekniska handelns sprillans nya logistikcenter i Onnela och Kesko livsmedelshandels centrallager i Vanda. Trevlig läsning!
Texten har exceptionellt nog ingen betalvägg.
