Hej
Jag skulle vilja inleda en diskussion om användningen av det finska språket i samband med investeringar i bloggar från Inderes, Rahapodi, Sijoitustieto m.fl. Miikka, Sauli, Martin m.fl. – vakna!
Verneri har lovat mig att minska på jargongen och jag vill att han utmanar Inderes, Nordnet och andra aktörer i en tävling för det finska språket; hundra euro till välgörenhet för varje jargongord.
Vårt vackra modersmål förtjänar bättre än:
-vehiikkeeli = tydligen något verktyg
-pättle = någon form av kamp i den senaste Rahapodi
-keissi = är väl någon händelse
-steppi = förmodligen ingen dans utan bara ett enskilt steg
-vuntamentti = skulle det vara någon grund, betong?
-vokusointi = är det något som kräver uppmärksamhet?
Ni kan fortsätta listan i oändlighet.
Med vänliga hälsningar
Jukka Kejonen
Ordförande för Kouvolan Osakesäästäjät ry
En intressant start. Den här flaggades omedelbart, men å andra sidan skulle ämnet försvinna i t.ex. Fikarummet. Kanske ämnet kunde utvidgas till att generellt handla om användningen av språk och terminologi inom investeringar i Finland? Hur förändras “talspråkskulturen” över tid? (Undrar om det finns många sociologer här på forumet..)
Jag håller helt med om att det är bra att värna om finska språket. Att värna innebär naturligtvis inte att språket inte får utvecklas och att man inte entydigt ska säga nej till främmande ord (en betydande del av även finska ord är mig veterligen främmande).
Detta är förmodligen något man bara måste orka påpeka varje gång man stöter på det. Jag påpekar det ganska ofta för kollegor, utan större framgång.
Tillägg: Jag ändrade trådens rubrik för att bättre motsvara innehållet. Fenomenet är mer framträdande i videor/poddar än i bloggar.
S.k. bildningsord och nya ord utvecklas hela tiden och det går inte att förhindra. Det finska språket är dock så fint och böjligt att det kan utnyttjas oändligt. Ofta känns det som om nya ord används för att talaren ska låta smartare.
Inte för att man med denna jargong försöker höja sitt eget anseende och ge intryck av högre kunskap.
Allvarligt olämplig intern jargong hindrar nya investerare från att sätta sig in i saker. Att förstå de faktiska begreppen är en stor utmaning för många, och att röra ihop saker hjälper inte. En professionell person borde kunna uttrycka sig tydligt på sitt modersmål.
Min kommentar är generell och riktar sig inte till enskilda personer. Inderes utmärkta arbete borde vara lätt att ta till sig för alla.
Innan ni rycker till, vad händer om analytikern i stället för engelska, till exempel, skulle mumla ord på tyska, franska, kinesiska eller ryska som “nysvenska”, skulle åsikten ändras då?
Man ska inte jämföra engelska med andra språk, för det är trots allt ett globalt språk som alla borde förstå på något sätt.
Som nämnts tenderar ens eget språk att förändras med varje generation, och när engelskan blir mer utbredd börjar dessa nämnda “finglish”-ord dyka upp.
Vi har också många ord som en gång i tiden har vridits ur andra språk, och så kommer det att fortsätta vara.
Jag har dock inga svårigheter att förstå dessa, eftersom de ofta baseras just på engelska, som jag förstår flytande.
Kanske har trådstartaren överdrivit dessa formuleringar i en gammalmodig form, t.ex. fundamentti (fundamental), bättle (battle), fokusointi (fokusering), vilket man redan ganska väl kan dra slutsatsen från var de kommer ifrån och vad de betyder.
Det är snarare de fina “bildade” orden som jag har svårt att förstå, eftersom man inte riktigt kan dra slutsatsen vad de betyder.
Jag kan inte komma på något exempel just nu, eftersom jag inte själv använder dem, men jag har inte gått så mycket i skolan att man skulle kunna förvänta sig att jag skulle kunna det
I Finland är engelska inte ett obligatoriskt språk och det finns människor som inte har studerat det. Engelska är nog inte längre ens ett officiellt språk i något av EU:s medlemsländer i EU efter britternas utträde.
Detta är en ganska allvarlig åkomma inom alla branscher idag – så mycket arbete sker på engelska, på grund av kunder och utländska kollegor. Om man dag ut och dag in använder engelsk jargong på jobbet, varav hälften inte ens har en ordentligt etablerad inhemsk term, då är det inte konstigt om engelska plötsligt dyker upp när man pratar om ämnet på finska.
Jag har själv märkt det när jag ibland skriver längre utlägg i tråden om kretskortstillverkare om den underbara världen av datateknik, och när jag korrekturläser får jag ersätta engelska termer i varannan mening, och ändå använder jag dem alldeles för mycket ibland.
(Jag har fortfarande trauman från när jag för 15 år sedan skrev om ämnet för en papperstidning, och redaktionssekreteraren kom med en käpp varje gång jag försökte skicka in “fingelska” som artikel… Jag är fortfarande övertygad om att hon var en hemlig agent insmugglad av språknämnden )
Det är bra att vi håller fast vid vårt lilla språk. Det är ett rikt och sällsynt språk, men som Verner också konstaterade, finns det ett enormt antal lånord i finskan. Ordet “jargong” som trådskaparen använde i rubriken är ett exempel, som är lika mycket finska som till exempel “fundament”. Dessa smyger sig in i talet och blir till slut etablerade ord. För vissa ord hittas ett eget uttryck, och kanske skulle branschens ledande personer i Finland medvetet kunna främja detta.
Själv störs jag inte av användningen av dessa anglicismer, men om ett finskt alternativ är lika informativt och välklingande, så önskar jag naturligtvis att det används.
Det spelar ingen roll om någon talar om “kuuykkösestä” (finska för Q1) eller “första kvartalet”, för en utomstående är det ändå samma slang. Inte all fackspråk har heller översatts särskilt framgångsrikt; till exempel de mycket informativa engelska förkortningarna “EBITDA, EBIT” osv. är utmärkta sammanfattande termer, medan rörelseresultat och rörelseresultat enligt mig är lite sådär. Jag föredrar åtminstone att tala om “EV/EBIT” snarare än “företagsvärde i förhållande till rörelseresultat”.
Men är inte engelska obligatoriskt även i skolorna?
De verkar till och med börja med engelska grunder i förskolan numera, medan jag själv började först i tredje klass, och det är nog därför dessa förändringar sker, då språkinlärningen ökar med varje generation.
Det officiella språket är enligt mig också ett väldigt dumt argument, eftersom det gemensamma språket för kommunikation i EU i princip är engelska.
De som inte har studerat engelska börjar bli marginaliserade grupper.
Utvecklingen går framåt och så har det alltid varit.
Äldre generationer “klagar” alltid på dagens ungdom och deras göranden och förändringar.
Språket förändras och lever. Det gör det ännu snabbare inom subkulturer, som bland investerare. Visst, ibland kanske “onödiga” engelska översättningar sticker i ögonen, men vad spelar det för roll? Människors sätt att kommunicera är oändligt varierande. Det viktigaste är dock att förmedla budskapets innehåll framåt, precis som berättaren har upplevt det.
PS: “keissi” (case) är verkligen ett hemskt ord. Ordet “case” används däremot redan i vardagslivet inom vissa områden. Till exempel används ordet “case” ofta om patienter och deras tillstånd/sjukdom. Ordet “tapaus” (fall) har bara inte riktigt samma betydelseinnehåll…
Investeringsvärlden är internationell och sammanlänkad. Engelska har blivit dess lingua franca. Litteratur, nyheter, rapporter och diskussioner är till stor del på engelska. Av denna anledning är det ganska naturligt att engelska termer dyker upp i finska investeringsdiskussioner. Man måste ibland verkligen tänka på finska motsvarigheter. Det är också lättare att säga ipo, epsi eller see-äm-dee än listautumisanti (börsintroduktion), osakekohtainen tulos (vinst per aktie) eller pääomamarkkinapäivä (kapitalmarknadsdag).
Jag värdesätter dock att vårda det finska språket. Utöver detta sänker det att hålla sig till finska tröskeln för nya investerare att börja följa investeringsmedierna. Tidningen Aku Ankka (Kalle Anka) är känd och prisbelönt för sin rika användning av det finska språket, här har Inderes en god möjlighet att ta rollen som Kalle Anka i Finlands investeringsgemenskap under ledning av @Verneri_Pulkkinen!
Detsamma gäller alla “expertisområden” och fritidsintressen. Alla har sin egen jargong, från öldrickande (ölhobby) till golf. Enligt min mening handlar det inte om ett förbiseende i språkvården, utan om det som andra också nämnt ovan, att bevisa sin egen kompetens. Att köpa på dip, sälja på kanten, funda, hävstänger, rallyn och insti. berättar om “förtrogenhet” och “kompetens” och gör skribenten “trovärdig”, även om han är en 16-årig tonårspojke som av misstag hamnat på forumet med sin mobiltelefon via Google, med en euro i fickan och en annan i spelkonsolen.
Jag föredrar att skriva på finska, särskilt när det finns en finsk motsvarighet till “finglish”. “Akvisition” = företagsförvärv. Å andra sidan är det bra att använda etablerade begrepp. När man talar om “företagsvärde” kan detta förväxlas med företagets skuldfria värde (EV = enterprise value) och marknadsvärdet på aktiekapitalet. Sedan finns det “ägandevärde”, vilket är en helt annan sak. Mest irriterande är användningen av förkortningar. De 2 sekunder som skribenten sparar genom att inte skriva ut förkortningarna innebär problem för läsarna, som tappar tråden. Till exempel kan EV också vara Expected Value, vilket också är relevant inom investeringar.
Jag tycker att den bästa indikatorn på kunskap är förmågan att förklara sitt ämne för publiken på ett tydligt och enkelt språk.
Jargon (franska: jargon; pladder, nonsens) är en yrkes- eller fackspråk som används av en viss grupp eller gemenskap. Jargon kan till exempel hittas i talet hos utövare av många hobbyer eller yrken, som läkare.
T.ex. flygplansunderhåll skulle inte fungera utan detta “slang”, instruktionerna är på flygplanstillverkarens språk och utförarna på ett annat eller tredje språk/dialekt. Alla förstår dock grundbegreppen även om de inte uppfyller några grammatikstandarder.
Alltid. De små förtrycks alltid. Engelska råkar vara ett av Maltas officiella språk. Det skulle vara ganska oförskämt om vi inte kunde säga något om en maltes skulle komma till Finland någon gång. Malta – en stund till.
Först och främst skulle alla icke-finska influenser från redan döda språk behöva rensas bort. Varför säga “tele-visio” när man lika gärna kan säga “kauko-näkö” på finska, vilket betyder fjärrseende?
)