Jag tycker att det här är en mycket relevant och viktig tråd. Jag skulle inte ha något emot att vi pratade finska och utvecklade det i en riktning där vi kan uttrycka saker på finska, för det är det det handlar om. Engelskan smyger sig in i vår vardag så lömskt att vi inte ens märker att vi själva orsakar förfallet av det finska språket. Ordet “pättlet”, “fokusoinnit”, “ebitdat” etc. beror helt enkelt på att vi inte längre kan säga dem på finska, även om det finns ett finskt ord för alla dem.
8 gillningar
Utmärkt tråd,
vad betyder det när det är “upsida” (uppsida), enligt mig är det samma sak som undervärderat,
jag tycker inte att det tillför något mervärde om någon ser det så att det inte är undervärderat just nu, men med hänsyn till framtidsutsikterna är det undervärderat
1 gillning
“Inkvisition” = ???
Just det, ink = bläck.
Naturligtvis. Ja, naturligtvis så.
Jag gillar Jukkas önskan. Här håller jag med honom helt. Lycka till Jukka med att driva ditt ärende framåt.
Nodnets pengarpodd är bland de värsta. När man lyssnar på den tänker man oundvikligen wtf, prata hellre 100 % engelska än det där nonsensspråket.
10 gillningar
Irland och Malta förblev nog i EU trots britternas utträde.
2 gillningar
Sant, engelska förblev ett officiellt EU-språk tack vare de små länderna.
På tal om fackjargong, hur många skulle vilja höra om sina åkommor från en läkare enbart på latin, eller franska termer när man talar om diplomati?
4 gillningar
Vilken bra början! Inderes kommunikation till investerargemenskapen är inte en diskussion mellan proffs. Därför bör professionell jargong vara så minimal som möjligt, så att kommunikationen går fram på ett begripligt sätt. Analytiker använder ständigt ord i intervjuer och analyser som har en bra finsk motsvarighet. “Akquisition” (företagsköp) är kanske det bästa/värsta exemplet på helt onödig jargong. Även om jag själv är ganska väl bekant med branschslangen, är det ibland svårt att hänga med när analytikern slänger ut förkortningar och halva talet är finglish (engelska med finsk accent). Jag tycker synd om dem som inte är insatta i finansbranschens språk.
Jag hoppas att kommunikationsföretaget Inderes nästa gång anställer en språkpolis till sitt team. 
7 gillningar
Själv är jag offer för denna jargong.
Jag är först mitt andra år med denna hobby och lär mig först nu EPS- och så vidare. Jag har velat gå på känsla och misstag före 2020. Först nu tillämpas förnuft i denna interna hobbyekvation. Jag har samma sak, det vill säga om jargongen faller från sekund till sekund, märker du att du är ute som en hemlös redan under de första 3 minuterna. Finns det någon motivation att gå vidare med videon/podden när du måste googla var 10:e sekund? Jag har också den karaktären att om jag inte förstår kan jag inte koncentrera mig helt. Jag orkar inte koncentrera mig när halva meningen går förbi och 1/3 tuggar du fortfarande i 5 minuter efter att det sagts. Ändå är det bra att bilder används i många olika saker och sammanhang.
Som många av oss vet, gjorde 2020 investeringar trendiga och rumsrena. Vi 15-25-åriga nya typer här är otaliga. Därför är det viktigt att ta hand om ett begripligt språk. Det är ett bra råd att lära sig att förklara något för en nykomling på ett sätt som du skulle berätta för din 94-åriga mormor. Om hon förstår och internaliserar det, då kan du förklara saken för vem som helst.
5 gillningar
Jargon och nyspråket som uppstår vid översättning har förmodligen en gemensam (hehe) organisk och oorganisk tillväxt eftersom information förmedlas genom kommunikation, inte genom språket.
Till exempel, inom fotboll har italienska fler termer för bara spelpositioner än vad svenska har för hela sporten. Sedan blir det svårt att prata om tempo eller paus när både orden och begreppen kan vara jargong eller, genom översättning, dubbel jargong. Jag tolkar alltså jargong (franska) som ett fackspråk som är obegripligt för utomstående.
Onödig översättning av ord är en smaksak, men att begrepp rör sig över språkets gränser är en verklig utmaning, eftersom nya ord etableras genom användning, inte genom meddelanden från Språkrådet.
Jag lyfter på hatten för dem som kan popularisera investeringar för oss nybörjare och lekmän. Men också för alla som skapar den diskussion som utvecklar kulturen och öppnar upp dess mystik som en del av den vardagliga, förståeliga sidan.
5 gillningar
Jargong är dock inte samma sak som allmänna förkortningar, som t.ex. EPS. Dessa är dock saker man måste studera om man vill investera i direkta aktier (stark rekommendation för detta). Till exempel är nyckeltal grundläggande saker och det finns inte så många, så de är värda att studera. På detta forum finns det också många trådar som är avsedda för att studera saker, som t.ex. fråga & svara om investeringar, men det rekommenderas att man själv gör det grundläggande arbetet för att bekanta sig med begreppen. Jag rekommenderar den legendariska “Miten sijoitan pörssiosakkeisiin” (Hur jag investerar i börsaktier) av Seppo Saario som pappersversion. Det saknas faktiskt en “Grundläggande kunskap om investeringar”-tråd här på forumet.
Jag arbetar själv inom IT-branschen, där jargong flödar ut genom dörrar och fönster konstant, och ändå måste man kunna förklara allt för kunderna på ett “jordnära” sätt, och därför stöder jag OP:s åsikt att åtminstone analytikerna bör minska jargongen så mycket som möjligt.
5 gillningar
Jag ser detta som en bred fråga om samhällsansvar: oavsett ålder är de som börjar investera utsatta för ormoljehandlare och olika tjänsteförsäljare med visitkort som i snabbtryck är märkta “investeringsproduktssuperguru”, om informationen inte är tillgänglig.
Företagens egen informations- och investerarrelationskultur förändras först när en ekonomichef upplever ett tillgänglighetsuppvaknande samtidigt som styrelsen i samma företag upptäcker att aktiens dagliga värdering påverkas skrämmande mycket av vad konsumentinvesterare håller på med på börsen. Eftersom sannolikheten för att dessa två händelser inträffar samtidigt närmar sig oändligt noll, faller det på entusiastgemenskapen att utveckla ett mer jordnära sätt att tala om investeringar och förmögenhetsuppbyggnad.
De som har en ekonomisk högskoleexamen har socialiserats in i en lämplig termdjungel redan under studietiden. Nu när investeringar också är intressanta för dem som hämtar sina nyheter från Tiktok och Seura, så fångas publikens uppmärksamhet av den mest förståeliga talaren. Ärlighet och professionalism hamnar snabbt i skymundan i denna tävling, vilket är en fruktansvärd risk för den hållbara förmögenhetsuppbyggnaden för de som börjat investera.
Om och när nästa bubbla spricker och vanliga investerare förlorar betydande delar av sina besparingar på grund av kommunikationsklyftor, kommer stämpeln på investeringar som bedrägeri av en bedragarelit att återgå flera decennier bakåt. Både de som skriver om ekonomi professionellt och aktiva entusiaster har möjlighet att kräva och erbjuda information så att förkortningar skrivs ut och texten är begriplig för lekmän. Jag skulle vilja tro att småinvesterare som har det bättre under en nedgång även då stärker hushållens och konsumenternas tro på att det som går ner även kommer upp igen.
Jag har blivit irriterad på användningen av engelska termer i flera år, både i Nordnets och Inderes produktion. Det irriterar mig särskilt att det finns ett fullt kompetent finskt ord, men det ersätts med ett engelskt ord utan någon anledning.
Om det inte finns något finskt ord har det varit sed att hitta på ett från ingenstans eller att omvandla den engelska termen till en finsk stil. Till exempel, “päivä-traidaaja” (dagshandlare) skulle kunna vara “päivä-veivaaja” (dagssvajare).
6 gillningar
Försök att komma ihåg att språk först och främst är ett kommunikationsmedel. När man använder termer, oavsett vilka de är, är det önskvärt att alla parter i diskussionen förstår dem på samma sätt och med samma innehåll.
1 gillning
Åtminstone enligt mig är denna fråga något dubbelkantad. Forsknings- och ekonomisk information är i stort sett på engelska och att översätta den till finska kräver betydligt mycket tid och arbete, vilket ofta gör det lättare att använda den engelska termen. Detta undviker också eventuella översättningsmisstag när en ursprungligen mycket exakt definition översätts felaktigt till finska.
Åtminstone i akademisk text verkar de officiella finska termerna låta mycket föråldrade eller ännu svårare att förstå. Ibland kan det också vara så att den mer exakta definitionen ännu inte finns på finska.
Jag håller med om att språkbruket lätt blir mycket svårt att följa om en viss bubblas ordförråd svämmar över i det allmänna talet. Analytiker borde vara professionella innehållsskapare och välja sin texttyp så att den är värdefull för situationen. Kanske kan vi dra slutsatsen att podcaster och videobloggar är mer riktade till “ungdomar” 
PS. Fennomanerna må bränna mig, men visst är EBIT/EBITDA lättare att förstå än Rörelseresultat/Rörelseresultat före avskrivningar.
4 gillningar
Det här kanske hör mer hemma i en “Nokias historia”-tråd, men jag minns när jag som nyutexaminerad ekonom läste Kauppalehti och där fanns en helsidesartikel om mobiltelefonpenetration. Öronen rodnade, eftersom jag inte genast förstod vad det var för fenomen. För telefoner har den största toppen förmodligen varit under 2000-talets första årtionde. Men används det fortfarande för andra enheter? Den senaste artikeln jag hittade om ämnet med en snabb googling var från september 2020 och författades av Tekniikka & Talous.
“Allt billigare telefonmodeller ökar 5G- penetrationen på Kinas mobilmarknad, tror analysföretaget Canalys”
Edit: Jag måste tillägga att felet ligger hos läsaren här. Eller snarare i hur man associerar vissa ord. Användningen är säkert mycket motiverad för dem som är mer insatta i branschen.
2 gillningar
Jag skulle säga att termen marknadspenetration används i officiella texter. Inom kodning framkallar den officiella termen penetrationstestning fortfarande ett litet leende på mina läppar.
4 gillningar
De flesta av dessa exempel verkar ha hämtats från Martin Paasis uttalanden i Rahapodi, som är avsedd att vara en avslappnad podcast där två vänner obehindrat diskuterar ekonomiska frågor och tar med lyssnarna som flugor på väggen. Martin Paasi talar enligt min åsikt mestadels en helt vanlig, bra finska, där det naturligtvis då och då dyker upp ett engelskt ord. Vem som helst som talar mer än ett språk känner till känslan när det första ordet som dyker upp helt enkelt inte är finska och man måste fråga en vän vad det var på finska. Rahapodi är enligt min mening redan nu en mycket lättförståelig och ganska lugn podcast som är bra att lyssna på till exempel under en löprunda eller när man kör bil. Miikka har framgångsrikt tagit på sig rollen som förenklare, så att ingen ska känna sig dålig.
Jargong hör hemma inom alla områden där man har fördjupat sig i saker. Särskilt hör det hemma inom områden som åtminstone på något sätt försöker utnyttja matematiska metoder för att uppnå en exakt förståelse och förutsägbarhet, eftersom man utan exakt definierade begrepp inte kan beräkna någonting.
Korrekt använd jargong kan också underlätta förståelsen och minska missförstånd. Till exempel, även om “fundamental” skulle kunna översättas till “grundläggande”, skulle det snarare vilseleda en oinvigd lyssnare att tro att det handlar om något intuitivt förståeligt, när det egentligen avser siffror som erhållits från en viss typ av analys baserad på företagets bokföring. Jämför om jag skulle säga “Företaget har inte sina grundläggande saker i ordning.” kontra “Företaget har inte sina fundamenta i ordning.”. Den intuitiva uppfattningen som den första meningen ger är helt onödig (och kan vilseleda lyssnaren att fundera över andra grundläggande frågor om företagets skötsel), om det egentligen handlar just om fundamentalanalys baserad på bokföring. Tydligt främmande bildade ord är också betydligt lättare att googla (eller slå upp i en ordbok).
Själv ser jag främst problemet om man kommer utifrån och antar att man med sitt sunda förnuft borde kunna förstå allt och inte vill förstå att ett (vetenskaps)område, som har utvecklats i hundratals år, kan ha antagit vissa begrepp och verktyg för att hantera mer komplexa problem. All ödmjukhet och öppenhet för att lära sig något nytt saknas.
Innehållet som produceras av de parter du nämner är dessutom ganska lättförståeligt jämfört med till exempel branschlitteraturen. Om man vill diskutera ämnet utan någon som helst avsikt att fördjupa sig i grundbegreppen kan man gärna gå till sociala medier och diskutera. Större delen av internet fylls redan av sådant. Viktigare är enligt min mening att vi försöker hålla fast vid dessa få öar av åtminstone hyfsat intellektuell diskussion.
23 gillningar