Investor, grundat för över hundra år sedan som Wallenbergska släktens investmentbolag, är det näst största bolaget på den svenska börsen sett till marknadsvärde. Av dess investeringar är cirka 70 % i noterade bolag, cirka 20 % i onoterade bolag och resten i aktier och investeringar i fondbolaget EQT. Bland de noterade bolagen är de största innehaven Atlas Copco, ABB och AstraZeneca, och bland de onoterade Mölnlycke.
Jag bestämde mig för att investera i Investor för första gången år 2014, inspirerad just av Mölnlycke. Jag arbetar inom hälsovårdssektorn och Mölnlyckes produkter är omöjliga att undvika att se dagligen. Bolaget står för cirka 12 % av Investors investeringsvärde, så det är ett relativt betydande innehav. Investor har för övrigt under årens lopp samlat på sig en hel del hälsovårdsbolag på den onoterade sidan, så jag har kunnat bedöma dessa på något sätt. Alla innehav finns här.
Förra året var Investors totala aktieägaravkastning 40 %, och direktavkastningen är måttliga cirka 3 %. Målet är en stadigt växande utdelning, och historiskt sett finns det goda bevis för detta.
Ursäkta om texten låter för mycket som ett säljargument, det är inte avsikten. Jag har bara blivit väldigt förtjust i bolaget som investeringsobjekt. Investor är den absolut största investeringen i min portfölj och kommer sannolikt bara att öka sin andel, eftersom jag har bestämt mig för att varje år köpa 10 % fler Investor-aktier som födelsedagspresent till mig själv. Man kan lugnt placera sina pengar i detta bolag.
Japp, Investor i portföljen, en av portföljens största innehav. Företaget fortsätter alltid att förvåna mig när man får det till 80% av substansvärdet. Vanligtvis har jag köpt den därifrån.
I min egen blogg finns det inlägg om AstraZeneca, när jag sålde den i samband med ett köperbjudande. Då var kursen någonstans runt 400-500 SEK, jag minns inte exakt. Nu verkar företagets kurs ligga runt 900 SEK. Investor sålde inte, varför?
Ja, om företagen verkar intressanta i innehaven så får man ofta en säkerhetsmarginal på 20% i detta företag och en bra företagsutvecklare vid sidan om. Som exempel är ABB definitivt värt att äga genom detta på grund av utdelningsbeskattningen i Schweiz.
För närvarande är substansvärdet 596 SEK och priset 482 SEK. Inte riktigt under 0,8. Substansvärdet kan naturligtvis sjunka med kursfallet, men ändå. Ett 20% fall, till exempel i Astra Zeneca, som är en av kandidaterna för coronavaccin, är mycket. SEB lämnade visserligen utdelningarna obetalda. Penningtvätt och annat skräp kan slås ut, men det finns något bakom det, som Investor AB…
{“content”:“Jag köpte in den till min portfölj för ca 1 månad sedan för 380 kr. Jag följer många svenska investeringsdiskussioner och Investor verkar alltid vara en hörnsten i portföljerna där. Det känns bra att vara med på den här resan. Det finns många andra bra investmentbolag i Sverige, jag har inte satt mig in i de andra tillräckligt noggrant för att ha köpt dem, åtminstone inte än.”,“target_locale”:“sv”}
Investor är ett av de svenska investmentbolag som jag tycker att man bör följa.
Bara man kommer ihåg att man inte bör följa bolagets egna vanliga nyckeltal, om man baserar köpbeslutet på nyckeltal. Ett meningsfullt nyckeltal är dock premien/rabatten i förhållande till NAV.
Kursförändringarna i innehaven syns i resultaträkningen och ger en missvisande bild av kapitalavkastningen. Man borde alltid ta sig tid att titta under huven på innehaven.
\u003e Så länge du kommer ihåg att du inte bör följa företagets egna vanliga nyckeltal om du baserar ditt köpbeslut på nyckeltal. Ett meningsfullt nyckeltal är dock premien/rabatten i förhållande till NAV.
Med investmentbolag är köpläget sällan helt bra eller dåligt. Ett bra köpläge skulle ha en konstellation av billig EUR-SEK, hög NAV-rabatt och gynnsamma utsikter för de underliggande tillgångarna.
Knappast någonsin är alla tre sanna samtidigt, men om det sista och åtminstone antingen det första eller det andra.
Jag har inte kommit på det bästa sättet att bedöma dessa investeringsbolags nuvarande värdering. Rabatten i förhållande till NAV är bra att titta på. Men det skulle behövas något liknande P/E-tal, alltså ett sätt att förstå hur många års vinst som behövs för att aktien ska betala sig själv. Utan det är det lite dimmigt. (Ett annat alternativ skulle vara att beräkna avkastningen på eget kapital i förhållande till bokfört värde. Men kan detta användas i Investor?)
Har ni några tips?
PS. Om jag någon gång i framtiden börjar ägna min tid åt andra hobbyer istället för aktier, kommer jag att sätta in pengarna jag har över i dessa en gång i halvåret och sova lugnt om nätterna.
Jag strök också på det här lite sent från den nuvarande grunden och nu borde jag undersöka närmare vad jag faktiskt köpte. På magkänsla förvandlar dessa svenska släkter allt de rör vid till guld.
Du kan beräkna t.ex. det viktade genomsnittet av P/E-talen för innehaven. Det fungerar med börsnoterade innehav och ger en grov uppskattning.
I investeringsbolagets rapporter finns det oftast en uppskattning av marknadsvärdet för onoterade innehav och hur stor andel av det som bolaget äger. Dock nämns inte nödvändigtvis deras nettoresultat. Med lite tur kan man ändå få uppskattningar från dem, eller så publicerar vissa egna rapporter.
Man måste komma ihåg att multiplicera P-komponenten i det genomsnittliga P/E-talet med hur många procent investeringsbolagets aktiekurs är av NAV, så att premien/rabatten beaktas korrekt.
En riktigt pedantisk person skulle kanske även beakta och dra av kostnaderna som beror på investeringsbolagets kostnadsstruktur. Då vet man på hur många år innehaven, med beaktande av rabatten/premiumen, genererar nettot motsvarande investeringsbolagets aktiekurs.
@Emhoo
Förresten, när man beräknar säkerhetsmarginalen kan man inte nödvändigtvis direkt tänka att marginalen är skillnaden mellan pris och NAV. När det gäller ett investeringsbolag kan man få en bättre uppfattning om marginalen genom att beräkna hur mycket den nuvarande rabatten avviker från det historiska genomsnittet.
T.ex. Investor har historiskt sett värderats med i genomsnitt 20% rabatt i förhållande till NAV, vilket innebär att ett köp med endast 10% rabatt, sett i historiskt perspektiv, redan skulle vara en premie.
Det beror dock bara på vad investerarna accepterar. Det finns också investeringsbolag som handlas med premie i förhållande till sina börsnoterade innehav, till synes utan anledning.
Jag knappar själv in de viktigaste nyckeltalen i Excel av samma anledning för att få en uppskattning av värderingen. Jag använder inte bara ett nyckeltal utan flera olika.
Till exempel är P/E beräknat med 5 års ROE och P/B 16,4. För Investor anser jag att ett bra sätt att beräkna värderingen är att beräkna utdelningstillväxten och diskontera framtida utdelningar.
Är inte det B just frågetecknet här? Utdelningsutvecklingen är fin och stabil, ja.
I vilket fall som helst litar jag nästan “blint” på företagets moral när det gäller balansvärderingar och det här är lite av en köp-och-glöm-aktie i portföljen.
I det här företaget är det viktigt att förstå att B smälter om börsen faller och vice versa B växer om börsen stiger.
Men sedan till själva beräkningen. ROE (avkastning på eget kapital) sjunker om B är stort och innehåller “fluff”. Om B däremot är undervärderat eller inte allt är listat, stiger ROE om osynliga tillgångar i balansräkningen genererar avkastning. Fem år är en tidsperiod där det börjar bli svårt att “förvränga” dessa siffror. För det andra är det lönsamt att skriva ner B av skattemässiga skäl, om man kan, särskilt under en uppgång.
Någon får gärna korrigera mig om det finns ett fel i mitt tankesätt, men så tänker jag själv. Jag misstänker att B i Investors fall är undervärderat på grund av dess långa och ärorika historia.
Jag instämmer i Heles kommentar att man bör ta hänsyn till NAV-rabatten, EUR-SEK och innehaven och deras utsikter, helst närmare botten.
Disclaimer: Jag äger och har köpt Investor vid två tillfällen i februari-mars.
{“content”:“Har varit med i några år. Investeringsbeslutet grundas på samma faktorer som nämnts, det vill säga bland annat ABB och några andra stora bolag (Atlas Copco bland annat), intressanta onoterade bolag, samt framför allt Wallenbergs obestridliga kunnande inom penninghantering. En ganska avslappnad att äga i en långsiktig portfölj. Behöver inte övervaka och analysera så mycket. Jag har en gång ökat under en kris.”,“target_locale”:“sv”}
{“content”:“Vid millennieskiftet fanns det en liknande investering på Helsingforsbörsen kallad Norvestia. Jag ägde själv aktier, och jag förstod aldrig riktigt varför företaget var billigare än summan av dess tillgångar. Jag googlade nyss och upptäckte att det hade fusionerats med Capman. Var ersättningen som Norvestias småägare fick rimlig? Finns det ett övertagningshot mot Investor?”,“target_locale”:“sv”}
Nej, Wallenbergstiftelsen äger 50,2 % av bolagets rösträtt, och bolaget är varken till salu eller kan säljas genom en enskild persons beslut.
Norvestias marknadsvärde i slutet av 2015 var cirka 122 miljoner euro. Investors marknadsvärde uppskattas till 122 miljarder euro. Buffett har nämnts sitta på en massiv kontantposition som enligt den senaste informationen var 128 miljarder dollar. Buffets kontanter räcker alltså inte riktigt för att ta över Investor. Han har dock köpt företag som järnvägsbolaget Burlington Santa Fe och Fruit of the Loom, som exempel.
Där har ni lite kaliber. Jag anser det inte vara särskilt troligt att Investor tas över. Man skulle behöva få 0,3 % av rösträtten från Wallenbergarna och dessutom köpa nästan 70 % av aktiekapitalet.
