Historiens största short trap? – Oljans ”Reverse-Korona” och slutspelet den 30 april

Hejsan. Jag bestämde mig för att starta en separat tråd, eftersom även om ämnet rör säkerhetsläget i Mellanöstern och olja, kräver den storskaliga hanteringen av detta en bredare diskussion om mekaniken på options- och terminsmarknaderna. Jag skulle uppskatta en koncentrerad diskussion och kritik kring ett ganska osannolikt men möjligt scenario som jag har sammanställt. Detta scenario är visserligen historiskt sett mycket osannolikt, men jag anser att det är värt en tråd eftersom det kan få konsekvenser som påverkar hela värdepappersmarknaden.

Genast till att börja med: Detta är inte någon ”sannolik” situation eller prognos som man bör börja satsa pengar på. Låt oss snarare fokusera på riskanalys än på spekulationer med dollartecken i ögonen. Situationen påverkas i mycket hög grad av hur läget i sundet utvecklas under de kommande två veckorna, och det är förmodligen omöjligt att förutsäga. Jag kommer inte att bedöma denna geopolitiska situation här. Istället fokuserar jag på ett premiss där det antas att stängningen av sundet fortsätter i åtminstone två veckor till.

Historiens största short-fälla?

Oljeterminens pris ($95) sjunker nu som om kriget redan vore avklarat. Priset har fallit med 15 % på en vecka. Volatiliteten är maximal: Till exempel fick Trumps tionde kommentar, som i praktiken var innehållslös i informationsväg (“kriget är över, vi vann”), priset att tillfälligt rasa med 3 % på natten. På samma sätt kan mycket slarviga, källösa tweets eller kommentarer från den amerikanska administrationen orsaka mycket våldsamma rörelser. Nu verkar det som om marknaden försöker förutse Trumps ”drop like a rock”-scenario, men jag tror att spekulationen i detta spel har tappat all kontakt med fysiken. Pappersmarknadens irrationalitet syns också till exempel i rörelser där till och med en handelsbojkotten mot iransk olja fick priserna att sjunka på längre sikt, trots att åtgärden faktiskt förvärrar den globala utbudssituationen genom att ta bort 2 miljoner fat per dag från utbudet.

1. Fysisk verklighet vs. Pappersillusion Samtidigt som terminen handlas under hundra dollar, skriker den fysiska sidan efter hjälp.

  • Dated Brent: Handlades i början av veckan till $148,87. Köpare betalar dessutom upp till $20+ i premie för kvalitet och belägenhet.

  • WTI (Cushing): Det fysiska priset är $114, även om majterminen släpar efter.

De fysiska fatpriserna visar att den akuta bristen har nått väst. Mängden olja till sjöss (oil on water) har minskat vid den europeiska kusten med uppskattningsvis 35 % jämfört med marsnivån. Avbrottet i leveranserna från Persiska viken slår till först nu på grund av de långa transportsträckorna. Även om det inte har importerats särskilt mycket olja direkt från Persiska viken till Europa, har en mycket stor del av den ändå importerats via mellanliggande länder, till exempel från hubben i Turkiet eller som raffinerat bränsle antingen direkt eller via till exempel USA och Indien. Lagren töms alltså, och ”pappersolja” värmer inte upp raffinaderierna. Samtidigt är läget det att oljemarknaderna är globala, och genom priserna sprids bristen i Asien även till väst. De sista transporterna från Persiska viken anlände till Europa under denna april månad. Även om blockeringen skulle upphöra idag skulle det ta en månad innan flödet av fysisk olja återvände (och även då skulle det vara begränsat på grund av infrastrukturskador).

2. Terminernas mekanik tvingar fram konvergens

Terminernas mekanik: Pappersmarknaden kan leva sitt eget liv under månaden, men vid månadsskiftet avräknas brentterminen mot Brent ICE-indexet, vilket baserar sig på priserna på faktiska fysiska fat. Om prisskillnaden mellan det fysiska och papperet är $50, och avräkningsdagen tvingar dem matematiskt samman, måste marknaden antingen krossa den fysiska världen (osannolikt på grund av akut brist, leveranstider och den pågående stängningen) eller få priserna i pappersvärlden att rusa till månens höjder. Det finns inget annat alternativ, så i slutet av april får vi se vilken sida som ger vika.

Indexet beräknas senast den bankdag som följer på avräkningsdagen som ett genomsnitt av relevanta Dated Brent-noteringar, fysiska forward-affärer (21-day BFOET) samt därtill hörande prisskillnader. Beräkningen är relativt komplex, men sammantaget orsakar den en konvergens mot dated-priserna, eftersom det annars skulle uppstå arbitrage på marknaden. Du kan läsa mer om beräkningen av ICE Brent-terminens avräkning här: Client Challenge

3. Den matematiska fällan

Oljemarknadernas Open Interest (OI) har exploderat till ett historiskt rekord på 19,8 miljoner kontrakt. Detta motsvarar på papperet 19,8 miljarder fat, det vill säga nästan 200 gånger den globala dagsförbrukningen.

Ett enormt tryck har koncentrerats till juni-brentterminen (LCOM6):

  • Pappers-OI: Cirka 800 miljoner fat (800 000 kontrakt).

  • Fysiskt utbud: Nordsjöns (BFOET) faktiska produktion i juni är endast cirka 21 miljoner fat.

För varje fysiskt fat finns det 38 pappersfat. När dessa 800 miljoner ”pappersfat” den 30 april tvingas möta verkligheten med 21 miljoner fat, kan dörren visa sig vara alldeles för liten.

4. Scenario: ”Omvänd Corona”

År 2020 nådde WTI -$37,63, eftersom långa positioner fastnade utan lagringsutrymme. De traditionella utbuds-/efterfrågemodellerna förutsåg att det lägsta priset skulle bli runt 10 USD/fat, men en anomali på finansmarknaderna pressade tillfälligt WTI kraftigt på minus. Nu är situationen den omvända: Short-positionerna sitter fast utan olja.

År 2020: När WTI sjönk till negativa nivåer i april 2020 uppgick Brents totala Open Interest (OI) till cirka 2,2–2,5 miljoner kontrakt. Marknaden var stor, men bestod till största delen av kommersiella aktörer som försökte hantera fyllda lager. Nu (2026): Brents OI har exploderat till 8,3 miljoner kontrakt. Marknaden har därmed nästan fyra gånger så många “pappersmässiga” insatser jämfört med historiens största ras.

Brent är i förhållande till WTI en global prissättare som omkring 80 % av världens fysiska råolja är kopplad till. Eftersom kopplingen är global är insatserna och penningflödena mångdubbelt större.

Om premissen håller förutspår jag en tvåfas-urladdning:

  • Fas 1 (21.4.): Avräkning av WTI-terminer. Första paniken när blankarna inser att det inte finns några fysiska varor. Blankningar stängs genom att termurer köps upp. Detta är en försmak. WTI-terminer avräknas fysiskt, så paniken kan bli ganska stor. Uppgången kan avta när WTI-terminerna rullar vidare, om inte marknaden inser odjuret som lurar under Brent.

  • Fas 2 (27–30.4.): Megalomanisk uppgång på Brents avräkningsdag eller ett par dagar dessförinnan. Om Dated Brent ligger kvar på $140±nivån tvingas terminen konvergera mot ICE Brent-indexet.

5. Short squeeze och “Overshoot” Ett flertal aktörer har ökat sina blankningar i förtröstan på Trumps diplomati. Om en squeeze drar igång kan priset tillfälligt skjuta i höjden långt över “verklig nivå” när blankarna tvingas köpa tillbaka terminen till vilket pris som helst för att överleva.

Faktorer som talar för detta:

  • Olja är historiskt sett ganska “billigt” just nu. De reala priserna var under flera år högre än i dag 2009–2014.

  • Historiskt sett de största SPR-frisläppningarna någonsin vittnar om en allvarlig kris. Mars 2026 års rekordstora frigörande på 400 miljoner fat är i en helt egen division sett till omfattning. Som jämförelse var den tidigare största samordnade frigörelsen år 2022, då IEA-länderna släppte ut totalt 180 miljoner fat.

  • Så sent som igår sade IEA:s Birol att de nuvarande priserna inte återspeglar krisens allvar eller utbudets knapphet.

  • IEA har också talat om att det utöver historikens största SPR-frisläppning på 400M fat kan komma att behövas mer och har meddelat att man är beredd på det.

  • Utöver stängningen av Hormuzsundet har en betydande mängd oljeinfrastruktur skadats eller stängts ner, och det kommer att ta tid att få igång produktionen igen även om situationen lugnar ner sig. IEA uppskattade i april att produktionsstoppen (shut-ins) i Mellanöstern har stigit till cirka 9,1 miljoner fat per dag. Enligt Wood Mackenzies uppskattning kommer ungefär hälften av detta (ca 4,5M bpd) att vara tillbaka inom några dagar om fartygen tillåts röra sig.

  • Det egna (retail) blankningsmentaliteten är massiv. På till exempel Hyperliquid, som institutioner inte använder, har funding raten sjunkit till en nivå där blankare betalar 400–600 % i årlig ränta för att upprätthålla sin position. Sociala medier är fulla av oljeblankare. Även om en vanlig blankare inte skulle röra optioner direkt, måste derivat och belåningsprodukter som köps av spekulativa investerare ändå balanseras upp med optioner av emittenterna. Å andra sidan har sannolikt även institutioner hedgat oljeprisets nedgång för egen räkning. De stora aktörerna har i detta avseende naturligtvis balanserat sina positioner med call-optioner. Å andra sidan kan oljeförbrukande aktörer ha köpt dyr olja för att skydda sina balansräkningar mot nedåtgående förluster med optioner.

  • Priserna för Dated ligger på historiska rekordnivåer, IEA talar fortfarande om historiens värsta oljekris, men papperspriserna är långt från rekorder.

  • Marknaderna har stigit kraftigt i aktier i samband med oljenedgångarna, men volymerna har varit exceptionellt låga under uppgångarna. Även om marknaderna prisar in en “krisen är över”-fas verkar de stora pengarna fortfarande saknas i bilden. Ser institutionerna risken?

  • USA:s incitament: USA skulle kunna bli en nettovinnare om landet lyckas binda upp långsiktiga oljeleveransavtal till rekordhöga priser.

  • Även om de omedelbara Dated-priserna skulle rasa plötsligt, använder det index som beräknas för terminen ett vägt genomsnitt, så terminens avräkningspris kan ändå bli högre än det senaste Dated-priset.

Punkter som talar emot scenariot:* Oljeprodukter, såsom diesel, är på nedgång. Produkter är mindre sårbara för spekulation och mer kopplade till fysiska priser. Nedgången kan förklaras av den stora andelen SPR-interventioner (Strategic Petroleum Reserve) som raffinerat bränsle. SPR-frisläppandena har enligt vad jag förstår börjat först den här månaden. Dessutom har det rapporterats om möjlig indisk skuggexport, där rysk diesel exporteras till Europa. Men priset kan också vara en förväntan på att situationen normaliseras.

  • Måndagens “dated” (fysiska spotpriser) på 140+ återspeglar måndagens priser, då terminsoljan låg 8–10 % högre än i dag.
  • Om marknaden tror att sundet öppnar i maj kan “dated”-priserna rasa i förväntan inför avräkningen den 30 april. Det stämmer att även om sundet öppnade i morgon kommer den fysiska bristen att bestå i veckor. Men det extra “rädtepremien” smälter bort och raffinadörerna vågar använda sina lager i vetskap om att oljetillgången återvänder inom 1–2 månader, varför “dated”-priserna kan falla kraftigt till följd av fredsnyheter. Nedsidan är ändå mycket begränsad, åtminstone i den fysiska verkligheten, eftersom bristen inte förbättras snabbt.
  • Det finns också en massiv mängd köpoptioner (call-optioner) öppna. Till exempel kan flygbolag ha köpt optioner för att skydda sig mot det värsta. Om dessa stora aktörer börjar tro på en fred via Trump kommer de att börja sälja av sina långa positioner för att inkassera vinster, vilket balanserar den prispåverkan som korta positioner orsakar. Om börsen (ICE) höjer marginalkraven kraftigt på grund av volatiliteten slår det också mot de långa positionerna.
  • Kinas roll: Världens största lagrare, vars oljeflöden och faktiska lager är höljda i dunkel, kan besluta eller kan redan ha beslutat att sälja olja till marknaden för att dämpa priserna, vilket minskar den fysiska premien.
  • Transporterna genom sundet har förbättrats något då enskilda länder har fått specialtillstånd. Om vi ser en växande trend kan “dated”-priserna börja prissätta detta.
  • Den två veckor långa vapenvilan löper officiellt ut måndagen den 20 april, dagen för WTI-terminernas förfallodag. Chanserna för en permanent lösning finns om alternativet är en fortsättning på kriget i stället för utdragna förhandlingar. Inga efterföljande förhandlingar, i synnerhet inte direkta förhandlingar, har dock avtalats ännu baserat på offentliga uppgifter.

Sammanfattningsvis: Scenariot kräver att Hormuzstängningen varar till månadens slut och att “dated”-priserna förblir höga. Men just nu är marknaden riggad för en stor risk för en historisk explosion, vilket kan ske även om man inte ser några nya eskaleringar i det geopolitiska läget, utan enbart en utdragen förhandlingsprocess.

Vad säger Inderes experter på optioner och oljemarknaden om situationen? Är det något jag missförstår som kullkastas även om premisserna för scenariot håller? Och vilka blir marknadseffekterna på andra håll om den beskrivna “raketen” inträffar? Vilka faktorer som talar emot scenariot har jag missat?

Disclaimer: Jag är inte oljebranschproffs och vet egentligen ingenting.

61 gillningar

Den kanske mest betydande faktorn bakom nedgången som jag inte har nämnt är just den tillfälliga lättnaden av sanktionerna mot rysk och iransk olja. Rysslands tillstånd tillät försäljning och lossning av ryska olje- och raffinerade laster som hade lastats på fartyg senast den 12 mars. Detta fönster har nu stängts och Bessent bekräftade igår att undantaget från sanktionerna inte kommer att förlängas. Undantaget för iransk olja löper i sin tur ut den 19 april utan förlängning.

Dessa meddelanden hade till en början inte någon särskilt stor marknadspåverkan då trenden fortfarande var kraftigt uppåtgående i ytterligare 1–2 veckor. Det är dock logiskt att den faktiska priseffekten från det fysiska utbudet kommer först efter en logistisk fördröjning.

Både rysk och iransk olja flödade officiellt till stor del till de asiatiska marknaderna. Men AI-företaget inom sjöfart, Windward, rapporterade dock att man i mars 2026 såg en “exceptionell spik” i mörk aktivitet och fartyg-till-fartyg-överföringar i Medelhavet. Under undantagsperioden lossade dessa fartyg sina laster i europeiska nav (hubbar) medan övervakningen var slapp. Här kan även EU ha haft incitament att se mellan fingrarna utan att öppna en diskussion om att lätta på Rysslandssanktionerna. Enligt Lloyd’s List Intelligences rapporter för april rörde sig en betydande del av den ryska oljan, cirka 150–160 tankfartyg, på rutterna i Medelhavet och Nordatlanten vid månadsskiftet mars–april. När oljan väl är i Medelhavet är fördröjningen till de faktiska slutmarknaderna, till exempel Europa, mycket kort. Exempelvis 2–5 dagar till Sydeuropa och 10–14 dagar till Nordeuropa. Raffineringsfördröjningen från råolja till diesel tar i sin tur 3–7 dagar. Detta kan förklara det europeiska dieselprisets snabba “dopp” i början av april.

Totalt uppskattas den samlade effekten till 260 miljoner fat olja och oljeprodukter. Bessent själv sade att marknadseffekten av dessa lättnader räcker för att överbrygga utbudsgapet i cirka tre veckor, vilket ungefär motsvarar ett underskott på 12 Mbpd. Beräkningen är dock en grov storleksuppskattning och tar inte hänsyn till att stängningen av sundet även tog bort raffinerade produkter från marknaden. Dessutom utnyttjade länderna sannolikt tillfället genom att köpa mer olja än sin konsumtion i försörjningstrygghetens namn, istället för att den frigjorda oljan gick direkt till daglig konsumtion. IEA:s rapport från den 14 april bekräftar att även om de globala lagren sjönk kraftigt i mars (totalt -85 miljoner fat), har de asiatiska länderna kraftigt accelererat sina inköp efter lättnaden, vilket kan tyda på att de fokuserar på att fylla sina beredskapslager.

Tre veckor har nu passerat för bådas del. Vissa laster kan fortfarande lossas lagligt i hamn, men snart tar det stopp för denna tillfälliga lättnad.

12 gillningar

Om man tittar på de rapporterade ICE Brent-optionspositionerna syns en enorm ökning i nettopositionen för swap-dealers positioner, specifikt på shortsidan. Swap-dealers = När du köper till exempel ett Bear Brent-certifikat via Nordnet, köper du det inte direkt från börsen, utan du köper det av en bank → Banken hedgar sin position → I börsens statistik syns hedgningen som en kort position i kategorin Swap Dealers. Denna kategori inkluderar även annat, men retail verkar vara den mest sannolika orsaken till den snabba ökningen. I tabellen saknas fortfarande de optioner som vanliga småsparare själva köpt på marknaden, vilka hamnar i kategorin ”non-reportable”. Det verkar alltså som att retail ligger kort.

Commercials/producers är å andra sidan vanligtvis nettoshort i optioner, eftersom producenterna i den kategorin själva äger olja och därmed organiskt är ”långa”. En oljekonsument som tvingats köpa dyr olja till små lager kan i sin tur hedga sin balansräkning mot lagerförluster med säljoptioner (puts). Det handlar alltså till stor del om oljeproducenter och användare som prissäkrar av riskhanteringsskäl, och detta innebär inte spekulation i prisförändringar i investeringssyfte.

ICE:s koncentrationsrapport från 15.4.2026 visar att de fyra största handelshusen kontrollerar en betydande del av dessa korta positioner i kategorin Managed Money. Uppenbarligen är detta ett fenomen som uppstår när det i praktiken rör sig om algoritmiska CTA-fonder som handlar helt mekaniskt utifrån tekniska indikatorer. Systematica Investments, Graham Capital Management, Winton Group och Man AHL är de mest troliga största aktörerna. Aktörer som handlar på fundamenta är däremot kraftigt nettolånga.

10 gillningar

Jag har egentligen inget att kommentera gällande dessa mer tekniska frågor; oljehandel är komplicerat och det är inget som en sådan här lekman begriper sig på. Men jag har onekligen förundrats över att en del av världens oljeproduktion (+ gödsel, helium osv.) har skurits bort, och det verkar inte riktigt synas någonstans. Åtminstone inte på börsen. Det känns som att jag har trillat ner i ett liknande epistemiskt kaninhål som konspirationsteoretiker: världen fungerar inte enligt den logik som jag har förväntat mig av den, förklaringarna övertygar mig inte, och överallt läser och ser jag bekräftelse på att jag har rätt och att något skumt är på gång.

Standardförklaringen till detta verkar vara att marknaden förväntar sig att sundet öppnas när som helst och att oljan från Mellanöstern börjar flöda igen, och att man fram tills dess bara har tömt nödlager och lyckats sänka efterfrågan en aning. Men nu har det gått över en månad, vapenvilan löper snart ut och det finns inget i sikte gällande att sundet ska öppnas. Visst seglar det en del fartyg där, men bara enstaka.

Jag har också noterat att Trump, Hegseth eller någon annan källa varje dag skickar ut rubriker av typen ”fredsförhandlingarna börjar alldeles strax”, som om man vill hålla marknaderna lugna med pressmeddelanden.

Nåväl, eftersom jag inte förstår vad som egentligen händer så har jag inte gjort någonting. Jag har inte sålt något utan bara gjort månadsinköp enligt plan. Det kan hända att marknaden kraschar nästa vecka, eller så når vi nya ATH:n.

10 gillningar

En del har skurits bort, men den del som inte har skurits bort gynnas av situationen. Vinnarnas kurser stiger, förlorarnas sjunker, index +/-0.

3 gillningar

Nu kommer det ganska bra nyheter från Irans håll och oljan dumpar i en sådan takt att om påståendena stämmer kan hela detta riskscenario glömmas bort :)!

Som sagt, risken skulle ha materialiserats i en situation där stängningen hade fortsatt ännu längre. Nu tyder pratet på att sundet öppnas.

7 gillningar

Idag är det annat ljud i skällan igen och sundet är tydligen stängt på nytt.

4 gillningar

Intressant inlägg, tack @Mauski

Nu är vi redan nära det Brent-avräkningsdatum du nämnde, och än så länge finns det inga tecken på att trafikvolymerna i sundet är i närheten av att normaliseras eller ens öka. Med andra ord fortsätter det dagliga utbudsunderskottet att vara betydande, och ingen större hjälp väntas från länder utanför Persiska viken, då dessa saknar betydande reservkapacitet för att öka produktionen.

Om vi under den kommande veckan inte får någon övertygande information eller bevis på att störningen i sjötrafiken snart upphör och att rederierna känner sig trygga med att skicka tankfartyg till terminalerna i Persiska viken inom den närmaste framtiden (vilket är en förutsättning för att oljeproduktionen överhuvudtaget ska kunna startas upp), kommer marknaden sannolikt att börja prisa in en långvarig obalans på oljemarknaden även i den längre änden av terminskurvan.

Det blir intressant att se när en så kallad panikstämning börjar utvecklas, i takt med att problem med tillgången på olja, oljeprodukter och andra centrala råvaror samt prisrörelser börjar slå bredare och mer konkret mot både privatpersoner och företag på många håll.

Jag bedömer att vi under Q2/26 kommer att få se en våg av negativa vinstvarningar. Visst kan många företag redan i sina delårsrapporter för Q1/26 ta hänsyn till de utmanande förhållandena i sina utsikter, vilket kommer att återspeglas i kursreaktionerna (som t.ex. Kemira). Enbart ökningen av transportkostnaderna börjar urholka lönsamheten avsevärt inom många branscher. Ökade kostnader för energi, råvaror och material kan vara svåra att föra vidare i kundkedjan, åtminstone på kort sikt, och prisstegringarna skapar ett hot om försvagad efterfrågan.

En försvagad efterfrågan i takt med stigande priser är sannolikt en trolig och nödvändig konsekvens för att oljemarknaden ska balanseras ens i viss mån om krisen fortsätter. Det är dock värt att komma ihåg att det nuvarande underskottet är så stort att det skulle krävas en större efterfrågeminskning än under coronapandemins tidiga skede för att balansera marknaden, så det handlar om stora förändringar.

7 gillningar

Jag sprang precis på en YouTube-video där man också ser oljesituationen på samma sätt som @Mauski (och den innehåller även annat): https://youtu.be/f353QO5Dgus?is=diH17uaV6T51d6qY

Det finns även andra allvarliga varningstecken: Shiller P/E har redan legat över 40 i ett halvår (näst högsta siffran i historien, under dotcom-bubblan steg den till 44). Warren Buffett-indikatorn är också 200, vilket är riktigt illa.

2 gillningar

Tillbaka till tråden: Vi kom undan relativt enkelt från WTI-lösendagen. Ganska kraftiga snabba uppgångar sågs, men de bleknar i jämförelse med oljehistoriken från tidigare i våras. Dated WTI låg tydligt lägre än motsvarande Brent, och dåvarande rykten om förhandlingar fick dated-priserna att i högre grad möta de fysiska priserna än tvärtom. Nedåttrenden fick dock ett permanent slut i och med lösendagen.

Noterbart var också att de faktiska WTI-oljemängderna som gick till leverans i optionerna var exceptionellt låga. Vad det sedan säger kan jag inte svara på.

Sedan dess har uppgången fortsatt. Likaså fortsätter de oklara och grundlösa nyheterna där dealen, enligt allt från Axios insiderkällor till ”pakistanska tjänstemän”, är precis klar och oljepriserna kan pressas ner med flera procent. Ändå trevar Brent för juni nu efter rekordnivåer på 111 USD per fat. Lösendagen närmar sig…

11 gillningar

Fredagen närmar sig, utvecklingen börjar redan bli vertikal och Brent-terminen för juni ligger klart på rekordnivå. Givetvis påverkas detta av den amerikanska administrationens kommentarer. Vi behåller våra longs fram till fredag kväll…

8 gillningar

Slutsats: en squeeze verkar faktiskt ha skett. Rykten om förhandlingar har pressat ner de fysiska priserna tydligt, och nivån på 140 USD per fat verkar ha inkluderat en riskpremie för ett aktivt krig. Brent hoppade natten till torsdag till 126 USD per fat, men det slutgiltiga avräkningspriset var 10 % lägre. Detta extra hopp på 10 % ser ut som en klassisk short squeeze. Som ett litet fel avslutades handeln med Brent-terminer för juni redan på torsdagen och inte på fredagens avräkningsdag, trots att jag lät förstå något annat.

Sammantaget blev uppgången från trådens start till toppen cirka 30 %, men däremellan var vi nere på en helt absurd låg nivå på 86 dollar. Från dessa bottnar steg priset alltså som mest med nästan 50 % på under två veckor. Detta är en av historiens största rörelser någonsin, så trådens rubrik var kanske trots allt inte clickbait.

En anledning till att jag säger att 86 USD var en absurt låg nivå, även mitt i de dåvarande påståendena om att “sundet är öppet”, är att det ligger tydligt under till och med IEA:s prognoser för resten av året, i en situation där blockaden av sundet inte förväntades fortsätta efter april. I detta scenario förväntade sig IEA alltså att oljan skulle sjunka under 90 USD först under Q4… och detta gällde WTI, som handlas med en rabatt jämfört med Brent. Dessutom är IEA allmänt känt för att ha en bearish bias gällande oljepriset.

Aktierna verkar däremot ha tagit detta med ett visst lugn trots att blockaden och krisen fortsätter. Vi befinner oss nog redan nu tydligt förbi den punkt där underskotten kommer att få makroekonomiska effekter, även om sundet skulle öppnas snart. Vi följer situationen!

15 gillningar