HelloFresh SE - global livsmedelsbranschens disruptor

[MolskisPabrai]

Hälsningar till forumet,

jag tänkte öppna en tråd för denna tyska livsmedelsaktör. Nedan finns lite information och egna funderingar om företaget. Skärmdumparna kommer från företagets egna CMD-presentationer. Låt oss se om vi kan få till en diskussion, om så är fallet kan jag senare skriva mer om åtminstone risker och konkurrenter.

Vad gör HelloFresh?

HelloFresh är ursprungligen en tysk livsmedelsaktör som säljer måltidspaket till konsumenter som en veckovis prenumerationstjänst. HelloFreshs kunder får 2-5 måltider levererade hem varje vecka. Hem levereras recept för dessa måltider, samt färdigmätta ingredienser som kunden själv får laga hemma. HelloFresh har redan expanderat till 17 länder, inklusive alla nordiska länder utom Finland. I Finland säljer många mindre lokala företag liknande matkassar.

HelloFresh har flera varumärken under vilka tjänsten säljs. Största delen av försäljningen sker under varumärket HelloFresh, och detta varumärke har på flera marknader nästan blivit synonymt med liknande matpaket. Måltider som marknadsförs under varumärket HelloFresh kostar till exempel på hemmamarknaden i Tyskland cirka 4-5€ per måltid. Dessutom har HelloFresh på vissa marknader varumärket EveryPlate som fokuserar på en billigare prisklass, GreenChef som fokuserar på ekologiska och veganska portioner till ett högre pris, samt Factor, som säljer hemlevererade färdigrätter. Mindre varumärken är Chef’s Plate samt det nyligen köpta Youfoodz.

HelloFresh kan upprätthålla högre marginaler jämfört med traditionella livsmedelsbutiker av tre skäl. För det första köper HelloFresh råvaror direkt från producenterna, vilket eliminerar mellanhänder i kedjan. För det andra kan HelloFresh optimera sina processer så att matsvinn endast utgör en bråkdel jämfört med traditionella livsmedelsbutiker. För det tredje har HelloFreshs produktionsprocesser förfinats och automatiserats så att lagernivåerna ständigt är mycket låga och nettokapitalet är negativt.

HelloFreshs kundanskaffning har lyckats optimeras så att en ny kund som erhållits via prenumerationstjänsten i genomsnitt betalar tillbaka marknadsföringskostnaderna för kundanskaffning på cirka tre månader tack vare en stark enhetsekonomi. Detta är en av HelloFreshs största styrkor.

HelloFreshs aktie är noterad på Frankfurtbörsen med tickern HFG och inkluderades förra året i DAX-indexet.
Xetra
Yahoo Finance

Nära historia och framtid

HelloFresh lyckades vända sin verksamhet (justerad EBITDA) till vinst 2019, precis innan coronapandemin gav företaget en rejäl medvind 2020. Omsättningen växte från 1,8 miljarder euro 2019 till 3,8 miljarder euro 2020. Förra årets omsättning ser ut att stiga till cirka 5,9 miljarder euro.

Den justerade EBITDA har också vuxit 2020 och 2021 till över 500 miljoner euro, trots stora tillväxtinvesteringar.

För innevarande år har HelloFresh guidat för en omsättningstillväxt på 20-26 % driven av nya geografiska öppningar. Marginalerna förväntas däremot uppleva ett litet nedåttryck på grund av inflation (HelloFresh har meddelat att de inte kommer att höja priserna och istället fokusera på omsättningstillväxt på livsmedelsbutikernas bekostnad) samt pressas av stora tillväxtinvesteringar (utveckling av teknikteamet, öppnande och automatisering av nya distributionscenter).

Långsiktiga tillväxtstrategier

På längre sikt har HelloFresh meddelat att de strävar efter en omsättning på 10 miljarder och en justerad EBITDA-marginal på 10-15 % till 2025. Av dessa ser åtminstone omsättningsmålet ut att uppfyllas enkelt, och företaget har visat att de också kan upprätthålla höga marginaler om de så önskar.

Tillväxten under de kommande åren kommer från flera källor:

• Geografisk expansion till 2-3 nya marknader per år. Förra året öppnades till exempel tjänsten i Norge, Japan och Italien.
• Erbjudande av tilläggstjänster till befintliga kunder, bland annat i form av desserter, extra portioner, frukostar och den redan i Benelux-länderna testade HelloFresh Market (beställning av enskilda råvaror utanför recepten).
• Introduktion av redan lanserade varumärken i USA till Europa och andra marknader. Av dessa ser särskilt Green Chef och Factor lovande ut.
• Förbättrade marginaler genom automatisering av distributionscentraler och bättre kapacitetsutnyttjande i takt med att skalan växer.

Konkurrensfördelar

HelloFresh har på många marknader lyckats överträffa nästan alla konkurrenter. Bland dessa kan nämnas Blue Apron, som för några år sedan fortfarande var marknadsledare på den amerikanska marknaden, men som nu bara har en bråkdel av HelloFreshs försäljning. Inte heller traditionella livsmedelsbutiker har hittills hittat ett sätt att konkurrera med en liknande tjänst, trots många försök.

HelloFreshs bästa konkurrensfördel är dess varumärke, som på flera marknader är ett så kallat top-of-the-head-varumärke när det handlar om måltidstjänster. I många länder beror detta på en first mover-fördel, men i bland annat Amerika har företaget lyckats tränga undan starka lokala konkurrenter trots att de kom in på marknaden senare.

Nu när HelloFresh har vuxit till den klart största aktören, är skalfördelar och optimering av processer en stor del av deras konkurrensfördel. Mindre aktörer har omöjligt att konkurrera med pris, och de traditionella livsmedelsbutiker som skulle kunna dumpa priser har inte anpassat sig till en liknande tjänst tack vare HelloFreshs unika logistik. Användningen av data är också en av HelloFreshs styrkor, och receptutbudet kan optimeras för kunderna med hjälp av data och artificiell intelligens.

En svaghet är tjänstens enkla utbytbarhet. Om en mer attraktiv konkurrerande produkt dyker upp på marknaden kan konsumenten enkelt byta till den nya tjänsten med bara en veckas varsel. Å andra sidan kan traditionella livsmedelsbutikers utvecklade digitala tjänster komma ikapp HelloFreshs digitala försprång.

Värdering och kapitalavkastning

Aktiepriset har sjunkit kraftigt de senaste veckorna och är i skrivande stund strax under 60€, vilket motsvarar ett marknadsvärde på cirka 10,3 miljarder. Med de senaste 12 månadernas resultat innebär detta (baserat på egna beräkningar) följande multiplar:

P/E = 30x
EV/EBITDA = 20x
EV/S = 1.9x (sjunker till 1.8x om Q4-resultatet når guidningen)

Kapitalavkastningen har varit på en hög nivå sedan början av 2020. Nedan följer nyckeltalen vid skrivtidpunkten baserat på de senaste 12 månadernas resultat.

ROE = 41,4%
ROIC = 31,6%
ROA = 16,4%

Ytterligare material

HelloFreshs IR-sidor
Business Breakdown -podcast om företaget (verkligen en varm rekommendation för intresserade)
2020 CMD bilder
2021 CMD bilder

[Sawolainen]

En mycket intressant start, tack för att ni uppmärksammade mig på företaget. Detta hamnar på min bevakningslista.

Några nyckeltal som skulle vara trevligt att beräkna är kanske kapitalavkastningen ROA, ROI & ROE.

Dessutom skulle det vara trevligt att höra om någon har egen erfarenhet av att använda tjänsten och bland annat bredden på receptutbudet?

[MolskisPabrai]

Tack för svaret, de beräkningarna glömde jag verkligen att inkludera direkt i början. Kapitalavkastningen har varit mycket stark sedan början av 2020, nedan beräknade med de nyckeltal du nämnde med resultatet för de senaste 12 månaderna. Jag lägger nu till dem i startinlägget.

ROE = 41,4 %
ROIC = 31,6 %
ROA = 16,4 %

Jag har själv varit HelloFresh-kund i många år och det var just genom det jag ursprungligen lärde känna företaget. Kunden kan välja sina 2-5 recept varje vecka från ett urval på cirka 30-40 recept, som täcker ett ganska brett spektrum av preferenser och dieter. Ett exempel på veckans receptutbud på den största marknaden, USA, kan ses här. Min egen erfarenhet från Tyskland är mycket positiv. Råvarorna är av god kvalitet i förhållande till priset, och bortsett från några småsaker har tjänsten fungerat mycket bra.

[Emilio]

Jag hörde själv talas om detta för första gången i november när jag var på affärsresa, när en utländsk kollega berättade att hans flickvän jobbade på HelloFresh. Jag tittade på aktiekursen vid middagsbordet, som hade ökat med 5 gånger sedan coronatiden, och intresset för vidare undersökning stannade där då

[Moops]

Jag kan kommentera å min väns vägnar att det är en mycket uppskattad tjänst. Jag har flera vänner/bekanta som har prenumererat på HelloFresh matkassar i flera år. Jag har bara hört lovord. Jag bor i en förort till London och det finns många hemmafruar, deltids- och heltidsarbetande föräldrar bland de som tjänar pengar. Beröm har kommit för recepten, portionsstorlekarna (inget svinn och man äter inte för mycket) och överlag för den goda kvaliteten.

[Jurpo2]

Andra företag med liknande koncept, som Blue Apron, har inte lyckats, men HelloFresh har, vilket gör dem till kategorivinnare utan någon utmanare i sikte. Frågan kvarstår därför: hur ser framtiden ut för själva kategorin? På kort sikt kan man undra hur återgången till det normala påverkar företagets tillväxt. På lång sikt kan man undra hur stor tillväxtpotential det i slutändan finns och hur länge kunderna kommer att fortsätta använda tjänsten efter att ha lärt sig recepten.

Jag har ägt detta företag, men äger det inte just nu. Som man kan förvänta sig sköt HelloFresh i höjden under lockdownsen och aktiekursen steg från cirka 20 euro till slutligen en topp på cirka 95 euro, för att nu ligga på 56,66 euro. Så om man säger att priset har fallit till en mer bekväm nivå, kan man också säga att det fanns utrymme för det. Om man tror på framtiden för måltidskitsleveranser och att deras potential fortfarande är långt borta, då är HFG ett bra mål. Jag tar inte ställning till om aktien är rimligt prissatt just nu. Timingen påverkas också avsevärt av prissättningen på tillväxtaktier kategoriskt. Jag har inte heller följt resultatet för de senaste kvartalen.

[MolskisPabrai]

@Jurpo2

Andra företag med liknande koncept som Blue Apron har misslyckats, men HelloFresh har lyckats, vilket gör dem till en kategorivinnare och ingen utmanare är i sikte. Frågan som återstår är: hur ser framtiden ut för själva kategorin?

Här slår du huvudet på spiken. Företaget tror själva att vanorna som lärdes in under pandemin kommer att bestå, även om de förväntar sig att antalet veckovisa beställningar kan sjunka, till exempel från fem måltider i veckan under pandemin till tre. Det återstår att se om de har rätt. Efter att ha följt mina bekantas vanor har jag åtminstone inte hört någon som har återgått till gamla vanor ännu.

@Jurpo2

På lång sikt kan man fråga sig hur stor tillväxtpotentialen i slutändan är och hur länge kunderna fortsätter att använda tjänsten efter att ha lärt sig recept.

En stor del av tillväxtpotentialen kommer säkerligen från geografisk expansion, samt från att introducera populära amerikanska varumärken i Europa, vilket gör det möjligt att utöka från enbart middagar till även luncher och frukostar. Jag tror inte att detta är särskilt beroende av pandemins fortsättning eller slut. Geografisk expansion medför naturligtvis risken, särskilt i länder med en stark matkultur, att kulturell kompatibilitet inte hittas och att verksamheten aldrig kommer igång. Jag skulle se detta som en särskild risk vid expansion till Sydeuropa och Asien.

Företaget verkar åtminstone tro att aktien för närvarande är billig. Idag startade ett nytt återköpsprogram för egna aktier på 250 miljoner euro. https://ir.hellofreshgroup.com/websites/hellofresh/English/3900/news-detail.html?newsID=2184564

[Jurpo2]

Man kan förstås på en allmän nivå säga att invanda mönster består. Å andra sidan, om detta vore helt sant, skulle det inte vara möjligt att disruptera något befintligt.

Inom prenumerationsbaserad affärsverksamhet är viktiga mätvärden Cost to Acquire Customer, Customer Lifetime Value och Customer Churn. Inget av dessa enskilt säger något om modellens funktionalitet. HelloFresh har också rapporterat om alla dessa, om än inte alltid helt regelbundet och konsekvent. De anger inte heller alltid de exakta formler de har använt för att beräkna dessa nyckeltal, eller om de gör det, ger användningen av dem inte alltid ett konsekvent resultat:

https://www.linkedin.com/pulse/curious-case-hellofreshs-retention-data-daniel-mccarthy

För att vara rättvis ska det sägas att samma “sjukdom” tenderar att plåga alla internetföretag. HelloFresh är naturligtvis betydligt bättre när det gäller transparens än till exempel Alibaba, vars pengar blandas med Kinas kommunistiska parti.

Det skulle också vara ganska viktigt att förstå hur stor andel av “nya” kunder som faktiskt är kunder som förnyar sin prenumeration. Att förnya en prenumeration är naturligtvis en mycket bra sak, men att inkludera förnyande kunder i anskaffningskostnaden för nya kunder ger å andra sidan en för rosenröd bild av det.

[MolskisPabrai]

Mycket bra poäng och intressant inlägg, tack för länken! Jag var tvungen att titta igenom företagets material från de senaste åren för att se om det har klarnat något efter 2019. Den enda förtydliganden jag hittade var i förra månadens CMD-material, som visar data om retention i olika kundkohorter.

Under denna bild står det med liten text: “Linjer representerar ovägd genomsnittlig intäktsretention för Q4–>Q3-kohorter, X kvartal efter initialt förvärv.” Från detta kan man dra slutsatsen att siffrorna specifikt avser förvärv av nya kunder. Men det är svårt att säga säkert.

Jag hittade ingen mer transparens om hur dessa siffror har uppnåtts. Jag måste nog gå igenom analytikersamtal för att se om någon har tagit upp ämnet. Enligt denna gamla artikel har HelloFresh också haft en vana att skönmåla siffror för potentiella investerare i början, så oron är säkert helt berättigad.

[Jurpo2]

Tack för bilden! Betyder det att till exempel 2017 var cirka 35 % av kunderna som blivit kunder fyra kvartal (ett år) tidigare kvar, och cirka 25 % av kunderna som blivit kunder 16 kvartal (fyra år) tidigare kvar?

Om så är fallet är det en ganska betydande omsättning om man jämför med stamkundskap i finska matbutiker . Men marginalerna är förmodligen av en annan storleksordning. Till skillnad från S-gruppen behöver HelloFresh inte locka kunden att beställa från dem varje vecka, eftersom kunden har en prenumeration. Kanske en bättre jämförelse skulle vara ett gymmedlemskap, det vill säga att HelloFresh skulle vara matbutikernas Elixia.

[KanaTaco]

Åtminstone HelloFresh är bra på att kopiera den finska livsmedelsföretagets (Fresh Servant) logotyp

Aina jotain Uutta – Aina jotain Hyvää

[MolskisPabrai]

@Jurpo2

Tack för bilden! Ska den tolkas så att till exempel 2017 var cirka 35% av kunderna som kom in fyra kvartal (ett år) tidigare kvar, och cirka 25% av kunderna som kom in 16 kvartal (fyra år) tidigare kvar?

Precis så läser jag också det. Det vill säga att retentionen verkar ha förbättrats år efter år, men fortfarande är cirka 45% av de nya kunderna (eller mer exakt, den nya omsättningen) som tillkom i början av 2020 kvar. Denna minskning behöver inte nödvändigtvis betyda att prenumerationen har avslutats; storleken på den veckovisa prenumerationen kan också ha minskats i vissa fall. I vilket fall som helst verkar retentionen inte ha försämrats under pandemin, om man kan lita på företagets data.

@Jurpo2

Till skillnad från S-gruppen behöver HelloFresh inte locka kunden att beställa från dem varje vecka, eftersom kunden har en löpande prenumeration. Kanske en bättre jämförelse skulle vara ett gymmedlemskap, det vill säga HelloFresh skulle vara matbutikens Elixia.

Detta är enligt mig en ganska bra jämförelse. Förutom att prenumerationen kan ändras eller avbrytas från vecka till vecka helt flexibelt. Företagets VD har själv sagt att en direkt jämförelse med matbutiker är fel, och jämförde själv HelloFresh snarare med CPG-företag (Consumer Packaged Goods). I deras leveranser är ju alla förpackade produkter av eget märke.

[Hammer1]

@Jurpo2

Tack för bilden! Tolkas detta så att till exempel år 2017 var cirka 35% av de kunder som anslutit fyra kvartal (ett år) tidigare kvar, och cirka 25% av de kunder som anslutit 16 kvartal (fyra år) tidigare kvar?

Om så är fallet är det en ganska betydande omsättning om man jämför med stamkundskap i finska livsmedelsbutiker . Men marginalerna är nog av en annan klass. Till skillnad från S-gruppen behöver HelloFresh inte locka kunder att beställa varje vecka, eftersom kunden har en löpande prenumeration. Kanske en bättre jämförelse vore ett gymmedlemskap, det vill säga HelloFresh vore livsmedelsbutikernas Elixia.

Jämfört med gym är en skillnad förstås att ett gymmedlemskap ofta är väldigt lokalt och avslutas när området ändras, även om man fortsätter att gå på gym. Jag väljer åtminstone ett gym nära jobbet eller hemmet. Om den plats som låg till grund för valet ändras, byter jag lätt till exempel när jag flyttar till ett gym nära det nya hemmet som kanske inte tillhör samma kedja som det nuvarande, avståndet kan vara för långt till den närmaste filialen i den tidigare kedjan. För att inte tala om om det tidigare gymmet är en enskild aktör. När det gäller Hello Fresh kan kunden enkelt stanna kvar även om den flyttar, särskilt om flytten sker till en annan del av samma stad eller om tjänsten finns tillgänglig i den nya hemstaden. Så åtminstone i detta avseende borde kundlojaliteten vara bättre än på gym. Många andra skäl kan dock försämra lojaliteten. Som jämförelse vore det intressant att veta hur stor kundomsättningen är för en gymkedja.

Jag har följt bolaget under en längre tid. Synd att man inte kan göra en praktisk bekantskap med bolagets tjänst i Finland. Men i likhet med ett annat portföljbolag (Fodelia) erbjuder även detta enkelhet i vardagen. Jag trivs inte särskilt i matbutiken eller vill planera matinköp på längre sikt. Trots det måste man handla varje vecka och för en familj tar det alltid tid. Om någon skulle göra matinköpen åt mig vore det fantastiskt, det skulle förmodligen spara tid och pengar. Ännu bättre om maten till och med tillredde sig själv. Det verkar Hello Fresh också erbjuda i vissa områden. Jag skulle bli förvånad om denna trend inte håller i sig i framtiden, man kan tänka sig att det alltid kommer att finnas en viss del av befolkningen som vill ha enkelhet i vardagen och en färdig diet.

[Mikael_Rautanen]

Tack för denna öppning! Av en slump har jag själv köpt en liten bevakningsposition i detta företag (min första internationella investering på länge). Som tidigare teknikanalytiker gillade jag denna affärsmodell, som har vissa inslag som är typiska för SaaS-affärsmodellen, och digitalisering spelar också en stark roll här. Tydlig enhetsekonomi och en bevisad metod för att driva en lönsam online livsmedelsverksamhet. En överlägsen ledare i sin kategori, och jag tror att skalfördelar ger fördelar i denna verksamhet. Grundarledd med ett utmärkt track record. Logistik- och leveranskedjans effektivitet är massiv jämfört med ”traditionell” online livsmedelshandel, eftersom en låda kan plockas ihop på ett ögonblick och tack vare prenumerationsmodellen kan distributionen optimeras dagar i förväg. På effektnivå tror jag åtminstone att denna modell minskar matsvinnet och främjar att vi äter mer tillsammans med familjen och hälsosammare. Utöver detta, en ganska blygsam värdering med tanke på tillväxt och lönsamhet, vilket får mig att undra vad jag har missat

[MolskisPabrai]

Kul att höra att även mer erfarna experter har sett något intressant här! Du tar upp mycket bra poänger, jag ska försöka förklara ett par av dem lite mer nedan. Samma poänger har också behandlats mycket väl av företagets VD i Business Breakdowns -podcastavsnittet som jag länkade i mitt inlägg.

@Mikael_Rautanen

Som före detta teknikanalytiker blev jag förtjust i denna affärsmodell, som har vissa element som är typiska för SaaS-affärsmodellen, och digitalisering spelar en stark roll även här.

Just det, det finns vissa element av en SaaS-affärsmodell här. Det kan dock inte riktigt betraktas som ett rent SaaS-företag, och det påstår du inte heller. Som nämnts ovan är churn i denna modell mycket högre och retention lägre på grund av prenumerationernas flexibilitet. Å andra sidan finns det också en mycket lägre tröskel för att starta eller återaktivera en prenumeration än i många SaaS-modeller. Kanske är detta alltså närmare en traditionell prenumerationsbaserad affärsmodell, som dock innehåller element från både SaaS-företag och CPG-företag och deras konsumentvarumärken. En intressant kombination, enligt mig.

@Mikael_Rautanen

Effektiviteten i logistiken och leveranskedjan är massiv jämfört med ”traditionell” mat onlinehandel, eftersom lådan kan plockas ihop på ett ögonblick och tack vare prenumerationsmodellen kan distributionen optimeras dagar i förväg.

Denna effektivitet påverkas inte bara av automatiserad plockning och god förutsägbarhet, utan också av det lilla antalet olika produkter som köps in under veckan. HelloFreshs veckovisa inköpsbehov är cirka 300 olika SKU:er, jämfört med traditionella livsmedelsbutikers tiotusentals SKU:er. Detta förenklar inköp enormt och ökar därmed effektiviteten i leveranskedjan. Nackdelen är naturligtvis att dessa 300 SKU:er ändras från vecka till vecka, och inköpsmängderna för en enskild SKU kan vara mycket höga en vecka och sjunka till noll nästa vecka. Det kräver alltså flexibilitet även från producenten.

När dessa SKU:er har köpts in och anlänt till sorteringscentralen, lagras de inte som i traditionella livsmedelsbutiker, utan bearbetas ofta samma dag och skickas vidare till kunderna. Denna just-in-time tillverkningsprocess möjliggör den effektivitet du nämnde i logistiken.

@Mikael_Rautanen

På effektnivå tror jag åtminstone att denna modell minskar matsvinnet och främjar att vi äter mer tillsammans med familjen och hälsosammare.

Helt enig i detta, HelloFreshs process genererar enligt företagets egna data mindre än 1% svinn, medan det i livsmedelsbutiker kan vara tiotals procent. Detta har naturligtvis en ekonomisk effekt, men som du sa också en mycket positiv samhällelig effekt. Nackdelen är den relativt höga mängden förpackningsmaterial, som företaget dock har lyckats minska, åtminstone när det gäller plastanvändning.

[TupeC]

Jag måste korrigera så pass mycket att matbutikernas svinnprocent för närvarande är mycket små, och sådana “flera tiotals” procent kan komma från någon enskild produkt slumpmässigt, men det totala svinnet ligger nära den nivå du beskrev för HelloFresh.

[MolskisPabrai]

Det var dåligt uttryckt av mig, ursäkta. Jag menade att hänvisa till matsvinnet i hela leveranskedjan, inte bara det som blir över direkt från mataffären och hamnar som avfall. Enligt en rapport från U.S. Department of Agriculture är denna mängd avfall i hela kedjan i Amerika, HelloFreshs största marknad, cirka 30-40% av hela livsmedelsproduktionen. Enskilda mataffärer hamnar säkert i mindre avfallsmängder, och jag tror att denna mängd är lägre i Finland.

För HelloFreshs del minskar denna mängd avfall i leveranskedjan när mellanhänder har eliminerats, eftersom det i en orderbaserad modell är lätt att förutsäga mängden mat som behövs i produktionen, och även för konsumenten eftersom alla ingredienser levereras färdigmätta och inget extra från recepten blir kvar i kylen för att bli dåligt.

[Bjorninen]

I Finland finns det också en liknande tjänst, nämligen Ruokaboksi (ruokaboksi.fi).

Hur säkerställs att råvarorna förblir färska för konsumenten (gällande lättfördärvliga råvaror)?

Marketscreeners prognoser för de kommande åren:

[Arimatti_Alhanko]

Jag har själv följt kanadensiska GoodFood ganska länge. Det är alltså en direkt konkurrent till HelloFresh, men naturligtvis endast på den kanadensiska marknaden. Jag blev ganska förvånad över hur stor inverkan inflationen och covid hade under förra kvartalet:

Bruttomarginalen kollapsade. Liksom aktiekursen.

Företaget kommenterade i sin rapport följande:

Som @Mikael_Rautanen nämnde är skalfördelar säkert fördelaktiga i den här branschen. Och GoodFood är kanske ett bra exempel på hur en branschledande global aktör kan göra mycket bättre affärer än en konkurrent som verkar i ett enda land. Antagligen kan HelloFresh tillfälligt pressa priserna om de vill (om de kommer till ett nytt land och gör lönsamma affärer någon annanstans) och därmed driva ut konkurrenten från marknaden.

[Badwithmoney]

Insiderköp:

https://www.marketscreener.com/quote/stock/HELLOFRESH-SE-38533857/news/HelloFresh-SE-Notification-and-public-disclosure-of-transactions-by-persons-37535460/