Tack för kommentarerna!
Jag följer utvecklingen av UKKO-fyndigheten ur ett något annat perspektiv och vill dela med mig av mina tankar här. Ni får gärna skjuta ner dem med goda argument om jag tänker fel.
Enligt min mening fokuserar diskussionen kring UKKO för närvarande ganska mycket på enskilda borrar och deras halter, men lite för lite på fyndighetens geometri.
Om man tänker på den kommande resursen är den avgörande faktorn i slutändan inte ett enskilt hål utan den mineraliserade kroppens storlek.
Ton = längd × bredd × djup × volymvikt
Därför intresserar djupkontinuiteten mig för tillfället minst lika mycket som längdkontinuiteten.
När det gäller UKKO har det under de senaste månaderna talats mycket om ökningen i längd:
- ca 650 m känd huvudzon i norr
- ca 200 m södra zon
- dessutom ca 500 m mellanliggande zon under analys
Men minst lika intressant är enligt min mening observationen att mineralisering fortfarande påträffas i relativt djupa hål:
- UKKO-093
- UKKO-099
- UKKO-100
- UKKO-111
Åtminstone ser jag inga tydliga tecken i datan på att mineraliseringen skulle mattas av på djupet på samma sätt som ofta sker i fyndigheter som förblir små. Tvärtom förekommer betydande träffar fortfarande på ett djup av cirka 200–330+ meter.
Av denna anledning är UKKO kanske inte längre enbart en längdhistoria, utan i tilltagande grad en volymhistoria. Enligt min mening stöder den senaste uppdateringen denna tanke, och denna betydelse har knappt lyfts fram i kommentarerna.
Ett förenklat exempel:
- 650 m × 60 m × 150 m = 5,9 milj. m³
- 1000 m × 60 m × 300 m = 18,0 milj. m³
Längden ökar i det här exemplet med cirka 54 %, men volymen med över 200 %.
Just därför kan djupvektorn vara lika viktig eller till och med viktigare för resursstorleken än några hundra extra meter på kartan.
Enligt min mening är den mest intressanta öppna frågan för tillfället inte:
“är halterna i söder något svagare än i norr?”
utan:
“bildar den norra zonen, mellersta zonen och södra zonen ett enda veckat system som också fortsätter på djupet?”
Om svaret är ja, är resursökningen inte linjär utan tredimensionell.