Det är en bra fråga! Hittills har det främst motiverats varför dessa inte beaktas i värderingen, men tidpunkten då man börjar diskontera framtida förvärv är svår att fastställa exakt. Det kräver åtminstone ett starkt track record och förtroende för bolagets förmåga till kapitalallokering, samt det kapital som ska allokeras.
Jag minns att Joonas riktkurs sommaren 2021 låg över värdet från DCF-modellen just med tesen att framtida förvärv skapar värde, och detta väckte en livlig diskussion då.
I den omfattande rapporten resonerade man kring denna fråga så här:
“Trots att de faktorer som påverkar värderingen är tydliga, är det utmanande att fastställa ett exakt och statiskt multipelintervall för en förvärvsdriven värdeskapare som Boreo, då ett alltför begränsat angreppssätt skulle styra en att se på bolaget ur ett för kort perspektiv och enbart baserat på de nuvarande verksamheternas intjäningsförmåga. På medellång och lång sikt kommer Boreo med mycket stor sannolikhet att ha fler verksamheter än i dag, så en värdering baserad på ett exakt multipelintervall och enbart nuvarande verksamheter skulle enligt vår mening vara irrationell över tid. Vi anser att värdet på de nuvarande verksamheterna väl speglar den nedre gränsen för Boreos motiverade värde, medan värdet utöver detta återspeglar det värdeskapande från framtida transaktioner som marknaden redan har prisat in. Vi anser att prissättningen av värdeskapande från framtida företagsaffärer bör speglas mot bolagets dåvarande förvärvskapacitet och historiska bevis på värdeskapande. För närvarande är denna kapacitet begränsad på grund av den höga skuldsättningsgraden.”