Analys av alla Inderes rekommendationer

[vuh]

Mitä ja miksi?

Inderes on saavuttanut suurta suosiota suomalaisessa sijoittajayhteisössä. Inderesin mallisalkusta on tehty useita katsauksia ja jopa kvantitatiivinen analyysi yhteisön jäsenten toimesta (Inderes mallisalkku – kvantitatiivinen analyysi - Sijoittaminen - Inderes forum). Mallisalkku on voittanut vertailuindeksin poimimalla tarkkaan valitut voittajaosakkeet ja pitänyt niitä useita vuosia. Inderes seuraa nykyään kuitenkin reilusti yli sataa suomalaista pörssiyhtiötä: entäs kaikki suositukset joita Inderes on antanut?

Pyrin tässä analysoimaan kaikkien viimeaikaisten suositusten osuvuutta ja vastamaan näihin kysymyksiin:

• Kuinka monen yrityksen kohdalla suositukset ovat voittaneet `Indeksi’-strategian?
• Mikä olisi vuosituotto seuramaalla Inderesin suosituksia ja ` Indeksi’-strategiaa?
• Millä todennäköisyydellä tikkaa heittävä apina onnistuu yhtä hyvin, ts. tilastollinen merkittävyys?
• Mikä olisi strategioiden vuosituotto:
  • Yksittäisten osakkeiden kohdalla?
  • Yksittäisten analyytikoiden kohdalla?
  • Eri markkina-arvojen (large,mid,small, firstnorth) kohdalla?
• Mikä oli vuosituotto 2020-06-30 mennessä, ennen kuin mid/small cap yhtiöt raketoivat?

Tein tämän analyysin harrastuspohjalta, vaikka olenkin töissä koneoppimisen ja tilastotieteen parissa. Minulla ei ole taloudellisia siteitä Inderesiin ja olin ennen analyysiä skeptinen siitä kuinka hyvin suositukset ovat osuneet voittajaosakkeiden ulkopuolella. Analyysi osoitti kuitenkin jotain hyvin yllättävää…

Data on avointa ja julkaisen Python-koodit niin että laskelmat on mahdollista tarkistaa (GitHub - majuvi/suositukset)

27.1.2022 Tämä on arvio suositusdataan perustuen. Lisätty postaus jossa on verrattu Inderes-salkkua ja Indeksi-salkkua kurssi- ja osinkohistoriadatasta muodostettuun tuottoindeksiin perustuen.

28.1.2022 Lisätty arvio sijoittajan todellisesta vuosituotosta ilman Inderes-efektiä tai mahdollista informaatioetua kun osaketta ostetaan vasta seuraavan päivän päätöskurssiin.

Data: suositukset

Inders julkaisee valitun pätkän suositushistoriaa raporttien yhteydessä, josta ne saa kätevästi kopioitua. Jotkut raportit vaativat Premium-jäsenyyden, mutta itse suositukset ovat julkisia. Keräsin viikonloppuna 22-23.1.2022 kaikista viimeisimmistä raporteista suositushistorian, ja liitin sen aiempaan historian jonka olin kerännyt kesällä 2020. Data sisältää tyypillisesti parista vuodesta muutaman vuoteen suositushistoriaa jokaisesta osakkeesta. Kerääminen vaatii hieman ahkeruutta tai itseäni enemmän osaamista webbiroboteista… Data prosessointi on minimaalista: SEK muuntaminen EUR suosituspäivänä, Suomisen englannin kääntämisen suomeksi, ja tusinan verran väärien päivämäärien korjaamista manuaalisesti.

Näistä raporteista saadaan tehtyä seuraavanlainen datajoukko:

Pvm,Suositus,Tavoite,Osakekurssi,Analyytikko,Osake
2019-04-09,Vähennä,8.5,8.87,Atte Riikola,Aallon Group
2019-08-23,Vähennä,9.0,9.5,Atte Riikola,Aallon Group
2019-09-30,Vähennä,9.0,9.34,Atte Riikola,Aallon Group
2019-12-12,Vähennä,9.9,10.45,Atte Riikola,Aallon Group
2020-02-14,Lisää,11.0,10.45,Atte Riikola,Aallon Group
…
2021-11-24,Vähennä,5.0,4.84,Olli Koponen,YIT

Yhteensä data sisältää 3109 riviä eli suositusta, 17 analyytikkoa, 139 osaketta.

Datassa on kaksi rajoitetta jotka on hyvä pitää mielessä 1) ‘Analyytiikko’ on viimeisin analytiikko, se ei ota huomioon jos analyytikko vaihtuu 2) Osakekurssi ei ota huomioon osinkoja, joten siitä laskettu tuotto on hieman pienempi kuin kokonaistuotto kurssimuutoksesta ja osingosta.

Tämä data voidaan kokonaisuudessa visualisoida esimerkiksi seuraavasti. Viivoissa väri esittää suositusta (sininen: Osta/Lisää ja oranssi: Myy/Vähennä) ja viivan pituus aikaa jolloin osake on Inderesin seurannassa. Graafista nähdään esimerkiksi, että Inderes on seurannut Siili Solutions osaketta useimmiten positiivisella suosituksella, ja Koneen osakketta myös useita vuosia ollen aina vähentämisen kannalla. Nokian osakkeen kohdalla suositus on vaihdellut enemmän. Oletan että “Inderes“-strategiaa seuraavan portfolio koostuu kunakin ajanhetkenä osakkeista, joilla on Lisää/Osta-suositus. “Buy/Hold“-strategiaa eli “Indeksiä” seuraavan portfolio olisi koostunut osakkeista jotka ovat Inderesin seurannassa riippumatta siitä onko suositus Lisää/Osta tai Myy/Vähennä. Valitettavasti tällä datalla ei voi täysin replikoida virallista indeksiä, koska data sisältää osakekurssin vain kun yhtiö on Inderesin seurannassa suosituksen antamisen hetkellä.

Esimerkki: Nokia

Selitän lyhyesti miten laskin vuosituoton. Käytän esimerkkinä Nokiaa:

Taulukkoon on nyt lisätty “Tuotto”, “Pitoaika” ja “Salkussa”. Nämä auttavat laskemaan tuoton kunkin suosituksen välillä ja määritellään seuraavasti:

• Tuotto: On osakkeen hinnanmuutokseen perustuva tuotto edellisestä suosituksesta nykyiseen suositukseen eli osakekurssi(t)/osakekurssi(t-1).
• Pitoaika: On päivien lukumäärä edellisestä suosituksesta nykyiseen suositukseen.
• Salkussa: Oliko osake Inderes-stragiaa seuraavan salkussa, eli oliko edellinen suositus Osta/Lisää.
  
  

Esimerkissä Nokian tuotto on yksinkertaisesti näiden tuottojen tulo, eli 1.04 * 0.77 * …, mikä vastaa osakkeen viimeistä hintaa jaettuna ensimmäisellä hinnalla. Kokonaispitoaika päivinä on näiden pitoaikojen summa. Tuotto rippuu kuitenkin pitoajasta: keskimääräisen osakkeen tuotto on esim. 5% vuodessa, 10% kahdessa vuodessa, … jne. Siksi muutamme tuoton vuosituotoksi (CAGR) kaavalla: tuotto **(365/pitoaika).

Osta ja pidä

Tuotto         0.951049
Pitoaika    2911.000000
CAGR           0.993727

Eli nokia tuotti -5% hinnanmuutoksena seuranta-ajalla 2911 päivää, mikä vastaa noin -0.6% vuosituottoa.

Inderes-stragiaa seuraava omistaa osakkeen kun sillä on Osta/Lisää suositus. Tämän tuotto voidaan laskea ottamalla tuottojen tulo aikana jolloin osake on salkussa, ja kokonaispitoaika on näiden pitoaikojen summa. Jos haluaa ottaa huomioon Inderes-efektin ja mahdollisen pörssin sulkeutumisen jälkeisen informaation, täytyy käyttää seuraavan päivän osakekurssia. Kutsun tätä ”Todellinen” -tuotoksi. Tuotot eivät ole suoraan verrannollisia, koska osaketta pidetään vähemmän aikaa, mutta vuosituotoksi (CAGR) muutettuna näitä lukuja voidaan verrata:

Inderes

Tuotto         2.437720
Pitoaika    2097.000000
CAGR           1.167771

Inderes (Todellinen)

Tuotto         1.923152
Pitoaika    2097.000000
CAGR           1.120559

Eli Nokia tuotti 144% hinnanmuutoksena 2097 päivää positiivisella suosituksella, mikä tekee vuosituotoksi noin 17%. Jos ostetaan ja myydään vasta seuraavan päivän päätöskurssilla, saadaan vuosituotoksi 12%. Melkoinen analyysivelho tämä @Mikael_Rautanen !

Kaikkien osakkeiden tuotto

Vastaava laskelma voidaan tehdä jokaiselle osakkeelle erikseen:

Miten monen osakkeen suositus voitti indeksin? Eli CAGR_Inderes > CAGR_Indeksi

True     99
False    40

99 osakkeen kohdalla suositukset voittivat indeksin ja 44 ei saavuttanut parempaa tuottoa kuin osta & pidä.

Miten monen osakkeen suositus voitti indeksin ilman Inderes-efektiä? Eli CAGR_Todellinen > CAGR_Indeksi

True     89
False    50

Alla visualisointi jossa verrataan jokaisen osakkeen Inderes-peesaajan ja osta&pidä-sijoittajan vuosituottoa:

Joidenkin osakkeiden vuosituotto voi olla erittäin korkea, jos seuranta-aika ensimmäisestä suosituksesta viimeiseen suositukseen on erittäin lyhyt (esim. Duell) tai osakkeella on Lisää-suositus vain hyvin lyhyen aikaa. Esim kertaluonteinen 4% viikkotuotto osakkeella vastaisi koko vuodelle skaalattuna 1.04**(365/7)=7.73.. eli noin 673% vuosituottoa. Esimerkki myös havainnollistaa miksi vuosituottojen vertaaminen ei välttämättä vastaa kysymykseen miten sijoittaja voisi suoriutua. Tämä “vuosituotto” on mahdollista saada vain yhden viikon ajan vuodessa, eli tuotto on viikon aikana 4%, mutta muuten osakkeella olisi vähennä suositus jolloin siitä ei saisi tuottoja.

Portfolion tuotto

Tämän ottamiseksi huomioon tein seuraavan arviom portfolion vuosituosta:

1. Keskiarvo vuosituotoista: yksinkertainen lasku joka kuvaa Inderesin performanssia.
2. Vuosituotto sijoittamalla osakkeisiin joilla Lisää-suositus ja Inderesin seurannassa.

Näistä 2. kuvaa parhaiten todellisen sijoittajan suoriutumista. Aiemmassa viiva-kuvassa tämä vastaisi tilannetta jossa peesaaja katsoisi joka päivä inderesin seurannassa Lisää-suosituksella olevat osakkeet ja allokoisi portfolionsa tasaisesti näihin. Tämä on vähän monimutkaisempi lasku, siinä tuotto kunakin ajanhetkenä on portfolion osakkeiden tuottojen (r_i) aritmeettinen keskiarvo, joista otetaan ajanhetkien tuottojen geometrien keskiarvo, ottaen huomioon todennäköisyys että osake on portfoliossa (X_i). Laskin sen Monte Carlo-menetelmällä näytteistämällä portfolioita ajanhetkillä todennäköisyyksillä että osakkeet ovat seurannassa ja Lisää-suosituksella. Tämä vastaa portfolion keskimääräistä vuosituottoa ajan yli:

https://en.wikipedia.org/wiki/Product_integral ks. Law of large numbers

Saan seuraavat tuotot Inderes -sijoittajalle

1. 1.542
2. 1.386

Ja seuraavat tuotot Inderes (Todellinen)-sijoittajalle

1. 1.245
2. 1.251

Ja seuraavat tuotot Indeksi -sijoittajalle:

1. 1.181
2. 1.108

Keskimäärin siis Inderes-sijoittaja saa näiden muutaman vuoden aikana 38.6%-vuosituottoa osakkeiden hinnanmuutokseen perustuen, 25.1%-vuosituottoa jos otetaan huomioon Inderes-efekti käyttämällä seuraavan päivän päätöskurssia, missä Indeksi-sijoittaja jää 10.8% vuosituottoon. Raportoin myös näiden osakekohtaisten vuosituottojen (CAGR) yksinkertaisen keskiarvon koska se on helpompi ymmärtää: 54.2% Inderes vs. 24.5% Inderes (todellinen) vs. 18.1% Indeksi.

Ero on merkittävä mutta voiko se olla sattumaa? Tähän voidaan vastata seuraavalla tilastollisella testillä. Oletaan että Mikael Rautanen on palkannut lauman Apinoita heittämään tikkaa siitä annetaanko osakkeille Lisää- vai Vähennä-suositus. Simuloidaan tilannetta jossa Apinat antavat satunnaisesti kaikki suositukset, toistetaan tämä esimerkiksi 1000 kertaa, ja lasketaan apinoiden saama vuositotto:

mean 1.133 sd 0.022 (12 sigmas Inderes, 5 sigmas Inderes (todellinen))

Havaitaan että 1000 simuloidusta Inderes-yhtiöstä jossa Apinat heittävät tikkaa yksikään ei pääse lähelle todellisen Inderesin vuosituottoa, vaan he saavat yleensä tuottoja väliltä 10-20%. Guruille selitys: permutaatiotesti jossa on nollahypoteesina “annetut suositukset on satunnaisesti allokoitu annettuihin ajanhetkiin”, p-arvo 0.000.

Portfolion tuotto: ennen “ränta pa ränta” -markkinaa

Nämä vuosituotot vaikuttavat liian hyvältä ollakseen totta, mutta ne selittyvät Helsingin pienyhtiöideksin 100% nousulla kesän 2020 jälkeen (Google: OMXHSCPI). Inderesin seuranta-aika yliedustaa tätä hetkeä. Tämän takia onkin mielenkiintoista varmistaa, että Inderesin menestys ei ole perustunut nykyiseen “ränta pa ränta”-markkinaan. Rajasin siksi datan päivämäärään 2020-06-30 ja tein samat laskut uudestaan.

Saan seuraavat tuotot Inderes-sijoittajalle

1. 1.432
2. 1.202

Ja seuraavat tuotot Inderes (Todellinen)-sijoittajalle

1. 1.129
2. 1.113

Ja seuraavat tuotot Indeksi-sijoittajalle:

1. 1.038
2. 0.971

Eli Inderesiä peesaava sijoittaja olisi saanut 20.2% vuosituoton hinnanmuutoksesta, 11.3% vuosituoton seuraavan päivän päätöskurssin hinnanmuutoksesta ja seurannasta koostettua indeksiä peesaava -3% vuosituottoa. Nämä ovat oletettavasti lähempänä tyypillistä tulevaisuuden markkinaa.

Vielä sama tikkaa heittävä Apina-simulaatio:

mean 1.002 sd 0.023 (7 sigmas Inderes, 4 sigmas Inderes (todellinen))

Markkina-arvot ja yksittäisten analyytikkojen suositukset

Käytössä on taas koko data. Voitaisiin argumentoida että Inderesin menestyminen perustuu vähän seurattuun pienyhtiö-kenttään, joten analysoin suositusten osuvuutta erikseen Helsingin pörssin suurimmille, keskisuurille, pienimmille ja First North-yhtiöille. Minulla ei ollut valitettavasti data suoraan markkina-arvoista, joten nämä perustuvat 1-40 eniten vaihdetuimpaan, 40-80 vaihdetuimpaan ja 81- 144 vähiten vaihdetuimpaan ajanhetkenä 31.12.2021. Omxh25* vastaa 1-25 eniten vaihdettua.

Vaikuttaa että pienemmissä yhtiöissä on helpompi tehdä ylituottoa, mutta ylituottoa Inderes on saanut kaikkien kategorioiden osakkeilla.

Seuraavassa kuvaajassa laskin minkälaisen tuoton yksittäistä analyytikkoa peesaava sijoittaja olisi saanut (lasku 3.) ja vertasin tätä indeksiin joka kostuu tämän analyytikon seuraamista yhtiöistä. Siinä ei ole otettu huomioon analyytikon vaihtumista, joten ei sovi suoraan kyseisen analyytikon mittariksi:

Huomataan että lähes kaikki Indersin analyytikot voittivat oman vertailuindeksinsä, eli tulokset eivät selity yksittäisillä huippunimillä. Kaikki ovat tähtianalyytikkoja!

Lopuksi

Inderesin keskimääräinen 38.6%-vuosituotto suositusdatasta laskettuna vrt. Inderesin todellinen vuosituotto 25.1% seuraavan kaupankäyntipäivän päätöskurssilla vs. osta&pidä 10.8%-vuosituotto osakkeiden hintojen muutokseen perustuen on uskomaton saavutus. Ennen ”ränta pa ränta” kesää 2020 saavutettu Inderesin 20.2% vuosituotto ja 11.3% todellinen vuosituotto on erittäin kunnioitettava indeksin -3% rinnalla. Inderes-efekti tai pörssin sulkeutumisen jälkeen julkaistu informaatio vaikuttaa yllättävän paljon todellisen sijoittajan saamaan performanssiin, mutta ero indeksiin on tästä huolimatta merkittävä. Tämä oli nopea viikonloppuna tehty harjoitus, ja laskut on vielä hyvä tarkistaa. Kysymykset, asiallinen kritiikki ja ehdotukset analyysin laajentamiseksi ovat tervetulleita.

[no1z]

Intressant analys, och kul att se att pandas är naturligt för dig

Jag minns att @Kelpieracer gjorde en liknande analys en gång, förutom koden finns det förmodligen data här:

GitHub - Kelpieracer/analysts-recommendations-strategy

[Tottero]

Jag kan bara säga att jag lyfter på hatten. Både för den som gjorde analysen och för Inderes

[Onni_Maiha]

Fantastisk forskning och bra resultat! Jag undrar om det finns någon form av otillbörlig informationsfördel i Inderes siffror. Till exempel, en situation där ett företag släpper ett positivt pressmeddelande efter börsens stängning, varefter Inderes uppdaterar sin analys från “minska” till “öka” innan nästa handelsdag börjar. Aktiekursen i analysen baseras dock på stängningspriset från föregående handelsdag, vilket innebär att Inderes analys har en informationsfördel jämfört med det priset. Liknande kan hända även efter ett negativt pressmeddelande då uppdateringen vänder från “öka” till “minska”.

[Kelpieracer]

Bra jobbat och kul att se att du kan koda

Jag orkade inte kopiera och klistra in alla följda bolag på min tid, kul att det nu är gjort. Och mina egna resultat har bekräftats.

Undersökte du de olika rekommendationerna separat? Jag kom fram till att rekommendationen “öka” var lite onödig och att det inte fanns någon skillnad mot rekommendationen “minska”. Man fick överavkastning genom att enbart följa rekommendationen “köp”.

Och ja, Inderes-effekten minskar avkastningen. Så köp och sälj måste ses från nästa börsdags stängningskurs.

Jag kollade inte varifrån du hämtade prisdata, jag använde Yahoo och adjclose (tar hänsyn till utdelningar och splittar), men man måste vara försiktig med datafel.

Redigera. Låt oss spara de gamla här

Inderesin kahvihuone (Osa 2)

Inderesin kahvihuone (Osa 2)

Och ansvarsfriskrivning

Inderesin kahvihuone (Osa 2)

[vuh]

Kul att höra att någon annan också har gjort en liknande analys, jag försökte söka på forumet men dessa inlägg gick obemärkta förbi. Det vore trevligt att höra mer om detta i den här tråden om du har fler resultat. Jag har inte specifikt studerat rekommendationerna Köp/Öka eller Sälj/Minska, utan har antagit att båda motsvarar att lägga till eller ta bort en aktie från portföljen. Bra idé att testa detta!

Det goda med denna rekommendationsdatauppsättning är att den inte kräver separat prisdata eftersom aktiens nuvarande pris anges i samband med rekommendationen. Som ett par kommentatorer påpekade är nackdelen att den inte kan korrigeras för information som dyker upp efter börsstängning och Inderes-effekten, eftersom detta skulle kräva nästa dags stängningskurs. Dessutom är formeln en uppskattning av den genomsnittliga årliga avkastningen. Tanken är att lägga till detta när jag hinner.

[KalleH]

@Kelpieracer

Och ja, Inderes-effekten tar bort avkastning. Så köp och försäljningar måste ses från nästa börsdags stängning.

Skulle inte nästa dags öppningskurs vara bäst?

[Kelpieracer]

Det är deras genomsnitt…
Från Yahoo får man alltså direkt AdjClose, inte AdjOpen, men det är lätt att räkna ut.
I vilket fall som helst anser jag att det är mer korrekt att använda det justerade värdet, eftersom det inkluderar splittar och utdelningar.
Redigering. Jag har ett personligt problem som kallas “dagjobb”, och jag hinner oftast inte handla innan kvällen, därför har jag kanske blivit fixerad vid stängningskursen.

[Kelpieracer]

@vuh

Kul att höra att någon annan också har gjort en liknande analys, jag försökte söka på forumet men dessa inlägg gick obemärkta förbi.

Jag tänkte faktiskt redan när jag skrev det, att de skulle försvinna i kafferummet… bra att du gjorde en egen tråd.

@vuh

skulle kräva nästa dags stängningskurs.

Ja, från yahoo_fin-biblioteket får man kurshistoriken smidigt när pandorna är på plats.

@vuh

Det vore trevligt att höra mer om detta i den här tråden, om du har fler resultat.

Jag har simulerat allt möjligt, men jag tror inte jag har simulerat Inderes-rekommendationer mer än så.
Sektor-, storleks- och kontinentrotationsstrategier med ETF:er (jag får avkastning jämfört med B&H, men förlorar mot MSCI World), trading med Nordnet Markets-produkter på aktie- och metallobjekt senast.
Inderes-rekommendationer (och modellportföljen) har haft de bästa backtesterna. Med Nordnet Markets-produkter kan man göra vinst med aktier genom kvantitativ trading, men det tar oerhört mycket av ens egen och datorns tid. Jag har skrivit om något av detta i algoritmer-tråden.

[vuh]

Jag har lagt till den faktiska avkastningen som erhållits av investeraren i morse, där Inderes-investerarens köp och försäljningar görs först till nästa dags stängningskurs. Jag måste undersöka Yahoo:s API; just nu laddade jag ned kurshistoriken från Kauppalehtis webbplats, som jag förstår det är korrigerad för splitar etc.:

Edit: Tillagt i det första inlägget, stort tack till @Sijoittaja-alokas och @Yu_Gong

[Kelpieracer]

Bra och användbart arbete, @vuh!

Edit. Kan man fortfarande utläsa ur den datan hur Inderes-effekten har utvecklats under årens lopp? Alltså när denna fördel ätits upp?

[vuh]

{“content”:“En snabb ny analys i ottan. Nu beräknade jag avkastningen för ett balanserad index av alla aktier och jämförde den med ett index sammansatt av Inderes rekommendationer. Det vill säga, en indexinvesterare äger alla aktier på Helsingforsbörsen och First North med ett lika stort eurobelopp, och en Inderes-investerare äger alla aktier som Inderes rekommenderar som köp/öka med ett lika stort eurobelopp. Båda indexen har ombalanserats dagligen i beräkningarna. Jag gjorde balanseringen och den dagliga ombalanseringen eftersom det är enklast med denna data.\n\nFörst måste man hämta kurs- och utdelningshistorik, samt beräkna den totala avkastningen för varje aktie från dessa. För detta ändamål hämtade jag slutkurserna för handelsdagar och utdelningar från och med 2000-01-01 till och med 2021-12-31. Tanken är att anta att på utdelningsdagen (när den som köper aktien inte längre får utdelning) återinvesteras utdelningen genom att köpa samma aktie för samma belopp som utdelningen ger. Köpet görs till slutkursen för den dagen. Som ett resultat, om utdelningen är d och priset P, har investeraren d/P nya aktier i företaget. Detta innebär att antalet aktier ökar med (1+d/P) varje gång företaget betalar utdelning. Den totala avkastningen är sedan varje dags slutkurs multiplicerad med investerarens totala antal aktier. Nedan visas Nokia som ett exempel, där den totala avkastningen från tidpunkt T till tidpunkt T+K helt enkelt är Total avkastning (T+K) / Total avkastning (T) (orange linje). På lång sikt har utdelningar stor betydelse:\n

\n\nGenom att ta den totala avkastningen för alla aktier kan man beräkna olika index och fina grafer. Neste gick starkt men Ahtium (tidigare Talvivaara) gjorde en snabb krasch:\n

\n\nHär är det bra att komma ihåg att småbolagen har presterat betydligt bättre under perioden, så det balanserade indexet jag använder presterar bättre än det officiella OMXHGI-indexet:\n

\n\nDetta förklaras ofta av några få superstjärnor (Boreo, eQ, Marimekko):\n

\n\n## Inderes vs. Avkastningsindex\n\nSedan till själva resultaten. Om vi tittar på den tidigare grafen över visualiseringen av datamängden i det första inlägget, ser vi att år 2014 fanns det bara ett par företag under uppföljning: Nokia (varierar), Siili Solutions (öka). Därför skulle överavkastningen för det “index” som bildats från och med 2014 främst baseras på den positiva rekommendationen för Siili. Därför visar jag först ett mer representativt index bildat från och med 2018-01-01.\n\n### 2018 och framåt\n\nI följande index köper “Inderes” en aktie till portföljen samma dag som rekommendationen Öka/Köp ges, och säljer aktien när rekommendationen Minska/Sälj ges. “Inderes (verklig)” korrigeras för eventuella informationsfördelar och Inderes-effekten genom att köpa aktien först till slutkursen nästa handelsdag. Investerarens portfölj består alltså av alla företag där Inderes har en rekommendation om Öka eller Köp. “Index” följer alla företag på Helsingforsbörsen och First North i balanserade proportioner. “Inderes (minska)” är “Inderes” rekommendationer omvänt.\n\n

\n\nJag får följande årliga portföljavkastningar per 2021-12-31:\n\nInderes 1.285636\nIndex 1.175273\nInderes (verklig) 1.254914\nInderes (sälj/minska) 1.086588\n\n\nOch följande per 2020-06-30 före “snörusk-sommaren”.\n\nInderes 1.127808\nIndex 1.040166\nInderes (verklig) 1.100969\nInderes (sälj/minska) 0.983676\n\n\n### 2014 och framåt\n\nDetta kan vara en missvisande beräkning eftersom rekommendationerna baserades på ett så litet antal aktier, men jag inkluderar den ändå.\n\n

\n\nJag får följande årliga portföljavkastningar per 2021-12-31:\n\nInderes 1.322538\nIndex 1.183842\nInderes (verklig) 1.296388\nInderes (sälj/minska) 1.132848\n\n\nOch följande per 2020-06-30 före “snörusk-sommaren”.\n\nInderes 1.265387\nIndex 1.131018\nInderes (verklig) 1.241634\nInderes (sälj/minska) 1.100633\n\n\n### Slutsatser\n\nDen faktiska årliga avkastningen för Inderes-portföljen under perioden 2018-01-01 och 2021-12-31 (4 år) när de flesta aktier var under bevakning var 25,5% per år, medan den årliga avkastningen för det balanserade indexet bestående av alla aktier stannade på 17,5%. OMXHGI-indexet gav under perioden cirka 13% årlig avkastning, vilket är betydligt mindre (ej FN, market cap weighted). Avkastningen under perioden 2018-01-01 och 2020-06-30 före “snörusk-sommaren” var för Inderes-portföljen 10,1% och för det balanserade indexet av alla aktier 4,0%.\n\nVi beräknade i ett tidigare inlägg den uppskattade årliga avkastningen för Inderes (verklig)-portföljen till 24,8% och den årliga avkastningen för indexets prisförändring till 10,7%. Före sommaren 2020 uppskattade vi den årliga avkastningen för Inderes (verklig)-portföljen till 11,3% och den årliga avkastningen för indexets prisförändring till -3%. Avkastningen baserad på det verkliga indexet stämmer mycket väl överens med tidigare uppskattningar för Inderes, men indexets avkastning förbättrades med cirka +7%. Detta bör förklaras av att hänsyn tagits till utdelningar och företag som inte är under bevakning (eller som har tagits bort från bevakning). Inderes slår dock fortfarande indexet klart ;)”}

[Fyys]

Har du övervägt en beräkning där du även tar hänsyn till skatter och transaktionskostnader? På en aktiesparkonto kan man naturligtvis handla skattefritt, men då är portföljens storlek sannolikt sådan att transaktionskostnaderna per affär är betydande, åtminstone om man antar en så stor diversifiering. Till exempel, hur mycket försämras avkastningen när 0,3-1% i avgifter tas från varje transaktion?

[vuh]

Intressant fråga, jag skulle kunna göra det. Nordnets prislista skulle debitera Inderes-aktiviteten med 0,10%-0,15% i kostnader om man kunde investera cirka 4667-5000€ åt gången, och från det kunde man tänka sig att dra av bid/ask-spreaden. Om man gör det dagligen blir det inga vinster

Det slog mig angående Inderes (Verklig)-indexet att även om det väl mäter den privata investerarens avkastning, är det i princip orättvist vid mätning av Inderes prestanda eftersom de kunde ha köpt aktien före Inderes-effekten i den mån denna effekt bygger på andra investerares entusiasm och inte på information som kommer efter att handeln stängts.

Tillagt: Transaktionskostnader

Jag började räkna på transaktionskostnader och skatteeffekter, men det är mycket mer komplicerat än jag trodde. Om portföljen inte har kontanter, bör man ha en säljstrategi när Inderes ger en “Lägg till”-rekommendation; säljer man till exempel den mest lönsamma genom att halvera positionen etc. Behåller man kontanter och med vilken klumpsumma handlar man? För att undvika transaktionskostnader kan det vara vettigt att investera en större summa i en aktie åt gången snarare än att maximera diversifieringen, och då skulle man behöva slumpmässigt välja var man ska investera. Och hur är det med rebalansering etc.? Sedan skulle man även behöva dra av skatt på utdelningar och kapitalskatt vid försäljningstillfället.

Jag gjorde dock en enkel “småinvesterares Aktiesparkonto”-beräkning på en servett för dig @Fyys . Nedan beskrivs antalet positiva och negativa rekommendationer över tid, antalet rekommendationsförändringar över tid, och antalet affärer i portföljen över tid. Det sistnämnda är något mindre eftersom en negativ rekommendation vid start av uppföljningen inte ändrar portföljen. Vi ser att en Inderes-investerare som följer rekommendationerna skulle göra 4-40 affärer per månad, i genomsnitt 14 affärer. Nordnets prislista Nivå 2 (11–50 affärer/månad) är 0,10% / minst 5€. Antalet “lägg till”- och “minska”-rekommendationer är lika många, och numera följer Inderes de flesta företag, så vi skulle kunna förenkla det till att portföljen nu skulle innehålla 80 aktier, och dessa växlas enligt rekommendationerna.

Detta skulle innebära att man investerar 50 000€/80 = 625€ per aktie, kostnaden per affär är 5€/625€ = 0,8%, och kostnaden under året är 14 * 12 * 5€/50 000€ = 1,68%. Om man hade 1 000 000€ tillgängligt skulle 12 500€ investeras per aktie, kostnaden per affär skulle vara 0,1%, och kostnaden under året skulle vara 0,21%. Man gör 14 * 12 = 168 affärer under året, vilket innebär att omsättningen är 2,1 gånger portföljen, därför är kostnaden dubbel. Från denna 1,68% kostnad når man successivt denna 0,21% minimikostnad när portföljens värde överstiger 80 * (5/0,1%)€ = 400 000€.

Tidigare uppskattade jag att Inderes (verklig) har genererat en överavkastning på 6-8% jämfört med ett hypotetiskt avkastningsindex för OMXH&FN, balanserat och dagligen ombalanserat, helt utan kostnader. Om man drar av denna kostnad på 0,21% - 1,68%, beroende på portföljens storlek (400 000€ - 50 000€), är man fortfarande på plus

[vuh]

Inderes-effekten

På allmän begäran (@Kelpieracer) ägnade jag kvällen åt att analysera Inderes-effekten, det vill säga fenomenet där aktiekursen omedelbart hoppar upp när Inderes ger en Köp/Öka-rekommendation och sjunker vid en Sälj/Minska-rekommendation. Många har säkert noterat detta fenomen på börsen, så här är data om den genomsnittliga Inderes-effekten. Jag analyserade den utifrån:

• Rekommendationstyp: Köp/Öka/Minska/Sälj
• Marknadsvärde: fn/small cap/medium cap/large cap/omxh25
• År: 2017-2021

Idén är att mäta hur mycket en aktie avkastar efter att Inderes ger en rekommendation. Vi definierar 0 som dagen för rekommendationen, 1 som nästa dag, 2 som dagen därpå, osv. För jämförelse beräknade jag också den genomsnittliga avkastningen för alla andra aktier, dvs. “indexet” för varje rekommendation från rekommendationsdagen och framåt. Man kan anta att rekommendationen korrelerar starkt med aktiens prestation men inte med indexet, såvida inte “öka”/“minska”-rekommendationer ges mer generellt när marknaden som helhet är på väg upp/ner.

Köp/Öka/Minska/Sälj

I följande bild visualiserar jag den genomsnittliga dagliga procentuella avkastningen baserat på rekommendationstypen, samt den genomsnittliga kumulativa avkastningen för en enskild aktie och indexet under de följande handelsdagarna. Det observeras att på dagen för rekommendationen får aktien omedelbart en avkastning på +3% från en “Köp”-rekommendation, +1% från en “Öka”-rekommendation, något under -1% från en “Minska”-rekommendation och något under -2% från en “Sälj”-rekommendation. Effekten fortsätter, om än svagare, under de följande dagarna. Det är intressant att notera att effekten inte upphävs över tid, det vill säga aktien återgår inte till sin ursprungliga nivå. Kumulativt sett observeras att avkastningsskillnaden mellan “Köp”/“Öka”-aktien och indexet ökar över tid, vilket innebär att överavkastningen inte enbart beror på Inderes-effekten, även om den är betydande. Avkastningen för “Minska”/“Sälj”-aktien stiger efter ett par månader till strax över 0%, vilket är en betydande underavkastning jämfört med indexet.

fn/small cap/medium cap/large cap/omxh25

Låt oss titta på de kumulativa avkastningarna baserat på omsättningen 2021-12-31, där jag delade in aktierna i olika klassificeringar: fn (First North) / smallcap (81-144 minst omsatta) / medcap (41-80 omsatta) / largecap (1-40 mest omsatta) / omxh25* (1-25 mest omsatta). Det observeras att Inderes-effekten är störst i små och medelstora företag, i genomsnitt upp till +/- 5% vid “Köp”/“Sälj”-rekommendation. I stora företag är det möjligt att observera en liten positiv effekt på +1% vid “Köp”/“Öka”-rekommendation, men ingen negativ effekt. Inderes överavkastning kan observeras i alla kategorier. Detta verkar inte baseras på marknadstiming när aktier med positiv rekommendation minskar gapet till motsvarande index.

2017-2021

Slutligen samma analys för olika år. Jag ser ingen tydlig trend att Inderes-effekten skulle ha ökat eller minskat, men det är intressant att notera hur rekommendationerna fungerar både på nedåtgående (2018) och uppåtgående (2021) marknader. Under coronapandemin (2020) verkade Inderes också lyckas med marknadstiming eftersom även indexet avkastade annorlunda beroende på rekommendationstyp. Det vill säga, “Minska”-rekommendationerna korrelerade med en allmän nedgång i aktier och “Öka”-rekommendationerna med en allmän uppgång i aktier. Inderes styrka ligger dock i aktieurvalet, då de bästa avkastningarna uppnåddes genom att välja vinnare på en allmänt stigande marknad (2019, 2020, 2021).

[Ripelein]

Portföljhantering är ett ganska svårt ämne och det finns många olika alternativ. I mitt eget projekt har problemet blivit tydligt på sistone, när investeringsalternativen har ökat och den investerade summan har förblivit densamma. Avsikten är att investera mer i bättre objekt än i inte så bra, och ändå säkerställa tillräcklig diversifiering.

Man kunde till exempel ha en minimihandel på 4 000 € för 100 000 € och en maximal investering i ett enskilt företag på 20 000 €. Då kan man med fem investeringsobjekt investera tydligt olika stora summor. När antalet investeringsobjekt har vuxit till bara 15, är det maximala beloppet per företag bara 6 666 €. Då kan man inte längre göra tydliga skillnader i investeringsbeloppen. Man måste välja en summa mellan 4 000 € och 6 666 €, och ingen ytterligare investering kan göras.

Med billigare mäklare kan man minska kostnaderna för handel. Om valen är bra, är en ökning av den relativa andelen kostnader inte nödvändigtvis en dålig sak. Ett tredje alternativ kunde vara att minska antalet sämre investeringar till exempelvis åtta, då man skulle kunna investera max 12 500 € i ett enskilt företag. Om investeringsbeslutet styrs av Köp/Sälj-information, är en kvantitativ minskning ganska svår.

Vid investering av en fast summa är man också utsatt för variationer i antalet investeringsobjekt. Om någon har information om god litteratur om portföljhantering får de gärna tipsa.

[Alfons_Knautmauer]

Jag kastar ut en tanke här, (eftersom det nu har uppstått en del spännande diskussioner om riktkurser) att vad slags resultat man skulle få genom att investera direkt med Inderes riktkurser.

Portföljen skulle allokeras så att riktkursen - nuvarande pris (jag tror det är potentialen i Inderes aktiejämförelsetabell) motsvarar aktiens andel i portföljen.

Detta skulle kunna göras “long-only”, där endast positiva potentialer beaktas. Eller så “marknadsneutralt”, så att negativa potentialer säljs kort i motsvarande proportion.

Om det finns ledig tid, intresse och färdiga Python-script som kan anpassas till detta utan större förändringar, skulle det vara intressant att se. Och det skulle ge en intressant bakgrund till diskussionen som orsakats av svängningarna i den riskfria räntan.

[vuh]

Akademisk litteratur innehåller mycket, men svaret är komplext och beror på sammanhanget . Jag minns dock att flera studier har visat att 1/N-balansering fungerar överraskande bra i verkligheten. Här är ett par tunga papper:

The modern portfolio theory pioneered by Markowitz (1952) is widely used in practice and extensively taught to MBAs. However, the estimated Markowitz portfolio rule and most of its extensions not only underperform the naive 1/ N rule (that invests equally across N assets) in simulations, but also lose money on a risk-adjusted basis in many real data sets.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0304405X10001893

Of the 14 models we evaluate across seven empirical datasets, none is consistently better than the 1/ N rule in terms of Sharpe ratio, certainty-equivalent return, or turnover, which indicates that, out of sample, the gain from optimal diversification is more than offset by estimation error. https://academic.oup.com/rfs/article-abstract/22/5/1915/1592901?login=false

Här hänvisas till och med till boken Rationality for Mortals: How People Cope with Uncertainty och hävdar att Markowitz, utvecklaren av den moderna portföljteorin, själv skulle ha använt denna regel: Heuristics and Robustness in Asset Allocation: The 1/N Rule, “Hard” Constraints and Fractional Kelly Strategies | macroresilience

Det skulle behövas en expert på ämnet och månader för att sammanfatta dessa formler och visdomar. Genom att bläddra igenom källorna får jag dock intrycket att denna enkla strategi kan vara förvånansvärt nära optimal: t.ex. 80 aktier à 5000 € vardera, och en aktie säljs om Inderes ger en “Minska”-rekommendation och ersätts med en “Öka”-rekommendation för en aktie som inte redan finns i portföljen.

[Mikael_Rautanen]

Wau! Tack för analysen

Om det finns någon data som skulle behöva plockas från rapporterna, så kan ni kontakta oss så kan vi se om den aktuella datan lätt kan hittas i databasen som ett paket. Vi har redan levererat historisk data till några examensarbeten och masteruppsatser.

[greenhornet]

Jag skulle precis fråga om rekommendationsdata var tillgänglig @vuh? Datan syntes inte på Github.