Inderes rekommendationer som gått fel

Låt oss öppna en egen tråd för Inderes misslyckanden och kritik. I den här tråden är beröm förbjudet. Kanske lär vi oss samtidigt av misstagen tillsammans. Bring it on! :poop::poop:

15 gillningar

Vissa verkar kritisera dig utan att verkligen fördjupa sig i sina egna argument. Dessutom är det mycket folk i farten…inget litet fall tål när det måste vara “allt till mig nu genast” när det gäller intäkter.

Så här kritiserar jag dem som kritiserar dig på ovanstående grunder.

5 gillningar

Ja och kedjans första svar översattes till en hård komplimang :smiley:

13 gillningar

#neverforget verkkis #hurköpamanaktier? Miten ostaa osakkeita? - Inderes

PS. Känns fortfarande dåligt mannen…

22 gillningar
  1. Jag var premiumanvändare i ett år, men avbokade prenumerationen eftersom jag tyckte att det fanns för mycket att välja på bland gratismaterialet. Jag lovar att prenumerera igen om mina investeringar går bra i år :wink:

  2. Jesse kunde göra videos ibland. Han har en så lugnande röst. #fredagsmys

3 gillningar

Jag har under åren tipsat min kollega Petri om bland annat Okmetic, Comptel, Revenio, Stonesoft… och i gengäld har jag själv fått Pihlajalinna och Nexstim i min portfölj tack vare Petris tips :grinning: (disclaimer: PetriK har för övrigt skött sig bra)

9 gillningar

Pihlajalinna. Jag var själv med här från 14,82€ → 11,48€. Efter Q1 såldes aktierna, med TJ Aaltonens intervju som sista droppen. Jag borde ha reagerat tidigare, det fanns dåliga tecken ända sedan Aktan lämnade.

2 gillningar

Efter igår måste jag nämna Enersense. Jag har inte satt mig in i företaget, men baserat på andras kommentarer ansågs Inderes rapport vara för optimistisk redan vid emissionen. Jag har inte läst delårsrapporten, men gårdagens kursreaktion säger en hel del. Jag ser fram emot en uppdaterad rapport och rekommendation.

Edit. Jag får kolla rapporterna från de senaste veckorna så att detta inte redan har gjorts..

I investeringscaset för GF Money hade riskerna inte beaktats tillräckligt väl och ert pris för aktien var skyhögt. Presentationsvideon var visserligen trevlig, när GF Money inte kunde svara på någonting utan överlät alla frågor till Inderes. Nåja, ni gjorde väl några tior i vinst på detta. :grinning:

I Oravas fall såg man inte alla tecken på ett pyramidspel, där Excel-pengar pumpades in i balansräkningen i stora mängder och insidern härjade fritt, slängde ut aktierna direkt när de fick bytt bostäder till aktier. Kanske någon visste att bostäderna kanske inte var så värdefulla som man lät förstå, utan det var bäst att ta pengarna. :thinking:

Bilden av Martela var också kanske lite väl positiv. :wink:

PS. Sött att märka att Inderes redan har egna groupies också…

3 gillningar

Innofactor och Martela är exempel på fall där jag själv varit involverad. Det finns många likheter i dessa:

  1. Inderes hittade dem en gång i börsens “skräpkorg” med låga värderingar, och när det en kort stund såg ut som att vändningen skulle ske, steg aktierna kraftigt.
  2. Under uppgångsfasen började det först komma tysta negativa signaler (för Martelas del en avmattning i tillväxten, för Innofactors del t.ex. den svaga utvecklingen av Lumagate-förvärvet). Dessa drunknade dock i positiva vibbar, och rekommendationen var att öka och till och med köpa vid absoluta kurstoppar.
  3. Detta följdes av tydligare negativa signaler – problem med IT-systemuppgraderingen hos båda, ytterligare avmattning i tillväxten för Martela, misslyckanden med att integrera företagsköp för Innofactor – och en rad vinstvarningar. Investeringssynen förblev dock länge huvudsakligen positiv, eftersom aktien reagerade relativt kraftigt på dåliga nyheter, kanske delvis på grund av den svaga likviditeten. Å andra sidan höll företagen länge fast vid sina mål som senare visade sig vara stratosfäriska (Martelas 8% EBIT, Innofactors 20-20 mål), och även om kanske ingen direkt trodde på dessa, verkade en återgång till åtminstone en något högre värdering hela tiden vara tillräcklig för att företagen skulle ha presterat åtminstone “acceptabelt”.
  4. Slutligen antogs en tydligare negativ hållning ungefär ett halvår efter att de tydliga problemen började, då kursen låg på cirka -50% från den tidigare toppen.

Vad kan man då lära sig av detta? Antalet vinstvarningar tyder på att företagen själva inte förstod vad som egentligen hände, så det är utmanande att påstå att vändningen skulle ha varit lätt att se. Det är också lätt att säga i efterhand att svaga (och ibland starkare) signaler var synliga, men om man vänder synen till negativ för varje signal, missar man också många bra fall. De kanske tydligaste lärdomarna för mig personligen var:

  1. Även om en besvikelse kan skyllas på kvartalsvariationer, bör man ta upprepade besvikelser på allvar. Med denna logik borde både Innofactor och Martela ha minskats/sålts redan i juni-augusti 2017, och senast i oktober.
  2. Investeraren och analytikern måste ha tillräckligt mod att ifrågasätta ledningens lösa förklaringar i delårsrapporterna. Sammanställda förklaringar fanns i båda fallen under hela året utan att de ifrågasattes på allvar.
  3. Vändningsbolag har en gång haft en anledning till att de behövt en vändning. Detta är bra att komma ihåg innan man blir alltför entusiastisk över att vändningen verkar lyckas – det är inte samma sak som att företaget har blivit högkvalitativt.

Båda listorna får gärna kompletteras, särskilt om man är oense om någon punkt.

PS. Man skulle kunna göra en sådan tråd även om framgångsrika rekommendationer och de faktorer som låg bakom dem. Att reflektera över framgångar är minst lika användbart som att reflektera över misslyckanden. Åtminstone huvudsyftet med min egen investeringsverksamhet är just att uppnå så många framgångar som möjligt.

17 gillningar

Om ett företag gör något SaaS-baserat, ses det nästan som betydande potential för vilket företag som helst.

För fastighetsbolag ses potentialen i att avkastningskraven sjunker och fastighetsvärdena stiger. I den nuvarande marknadssituationen är det naturligtvis så, men det får en oproportionerligt stor vikt vid värderingen av bolagen. På ett års sikt kan det naturligtvis stödja kursen, men på längre sikt är det en negativ sak.

Här är jag nog lite oense. Framgång innebär att man har kunnat sin sak och på det sättet kan man inte lära sig så mycket nytt. Ur misstag däremot hittar man bättre utvecklingsområden och kan upptäcka bristerna i sitt eget resonemang och sin kompetens. Naturligtvis är det inte så svartvitt, men misslyckanden utvecklar mer. Självklart är det bättre om man kan allt och inte misslyckas, men det kan ingen.

Från ett psykologiskt perspektiv kan det också vara givande att reflektera över framgångar, men för att rent utveckla kompetensen är det inte den optimala lösningen. Hur gick det förresten för Nokia när de fokuserade på sina egna styrkor? :smiley:

Kanske det. Särskilt när det gäller investeringsfall hävdar jag dock att framgång aldrig är garanterad hur väl man än sköter sina affärer – och då är det bra att i efterhand fundera på varför man gick med i ett lyckat fall. Man kan åtminstone identifiera om det handlade om ren tur (förstod inte vad man investerade i, men fick ändå avkastning), realisering av ett positivt scenario (även om förhållandet mellan avkastning och risk i verkligheten kanske var negativt), eller verklig framgång (fallet gick som det skulle). I det sista fallet har jag åtminstone personligen haft nytta av att fundera på varför det gick som det gick – varifrån jag hämtade min information, vem jag lyssnade på, vem jag inte lyssnade på, hur min uppfattning utvecklades när situationen fortskred, vilka svaga signaler om framgång som i efterhand kunde ses. Dessa lärdomar kan man sedan dra nytta av när man letar efter nästa framgångssaga att delta i.

2 gillningar

Det här går lite utanför ämnet, men låt gå:
Om man tänker rent teoretiskt, så var det du som gjorde den lyckade resonemangskedjan. Du har alltså förmågan och kunskapen att göra den resonemangskedjan. Om inget förändras, så skulle du göra samma resonemangskedja igen. Om något förändras, så är det troligare att du ändå kommer att dra lyckade slutsatser.

Om du misslyckas, så har du inte den automatiska kunskapen och förmågan att göra rätt resonemangskedja, och då måste du hitta den rätta vägen till det önskade resultatet. Det kan finnas många felaktiga och dåliga lösningar, men oftast betydligt färre bra beslut.

Om du fattar ett bra beslut, så kommer du förmodligen att göra det igen i en nästan likadan situation. Om du gör fel, så är sannolikheten betydligt större att du gör om misstaget än att du fattar rätt beslut. Därför är det mer lönsamt att fokusera på misstagen. Det utesluter dock inte att det även är bra att i viss mån granska framgångarna.

Jag lär mig åtminstone bättre av misstag, när det svider så mycket att förlora pengar att jag inte vill göra det igen.

Man behöver egentligen inte lyssna på någon, kanske ledningen och titta på siffrorna, om man förstår något av det här. Naturligtvis är ett annat sätt att följa Inderes modellportfölj och anse sig vara ett geni på kvällsfester.

Martela är det värsta misslyckandet jag har varit med om. Det andra är Verkkis, åtminstone tills vidare, men jag tror att det fortfarande kommer att stiga.

Det är klart att det är irriterande. Ändå har Inderes i genomsnitt oftare rätt än fel i sina prognoser.

1 gillning

Man kan lyckas av fel anledning (uppgångsmarknad!) och misslyckas trots en noggrann analys. Det är sällan någon funderar över varför vinsten blev högre än förväntat. I sig förvånar det mig bara att många analytiker har riktkurser för Rovio på 9 euro som ligger på 9 ± 1 euro, och för 5,5 euro Rovio är det 5,5 ± 0,5 euro. Det är en form av förankring. En djupare, korrekt DCF-analys skulle kräva mycket bredare forskning och att begränsa den till en rekommendation för ett enskilt bolag vore ett slöseri med resurser. Istället för att fokusera på hur väl riktkurserna träffar, skulle jag vara mer bekymrad över om riktkursen överhuvudtaget är korrekt fastställd, eller om det är motiverat att ge en riktkurs för alla riskinvesteringar. Jag såg nyligen rekommendationer för ett företag med 11,50 euro för Nordea: en köprekommendation och i tabellen en vacker EPS-tillväxt de kommande sex åren. Jag sålde aktierna, för om en värdering på 11,50 euro kräver att högkonjunkturen fortsätter i ytterligare 6 år, så tänker jag vänta en stund.

Man kan väl knappast anklaga någon bara för att han är optimist. Det handlar om attityd. En uppgångsperiod är just det att människor litar på framtiden. Stigande kurser och resultat förstärker detta ytterligare. Optimisterna har länge haft rätt och börsen ger 7 procent ränta på ränta. Vi behöver någon som håller fötterna på jorden och säger om detta företag verkligen kan växa i den takt som kursen kräver.

2 gillningar

Du har helt rätt. Nu måste man dock också inse att om man har misslyckats på en uppåtgående marknad, så har man verkligen misslyckats. Om man lyckas på en uppåtgående marknad, så kan man inte dra slutsatsen att man skulle misslyckas i en annan typ av miljö (eftersom du inte kan veta hur den andra typen av miljö skulle vara: att ändra bara en sak förändrar hela systemet).

Från en sann dåtid följer alltid en nutida verklighet. Från en osann dåtid kan följa en nutida verklighet eller en nutida overklighet. Det finns ett oändligt antal alternativ för en overklig dåtid. Du kunde lika gärna ha misslyckats, även om du i ljuset av dagens information hade gjort rätt då. Jämför med att inte spela en fast lottorad under en omgång då jackpotten skulle ha träffat. Du skulle inte ha vunnit den, även om du hade spelat lotto den veckan, eftersom den raden då inte skulle ha dragits som densamma. Eller så skulle sannolikheten att vinna fortfarande bara vara 1/15 000 000.

Detta betyder dock inte att man inte kan lära sig av det förflutna. Man kan lära sig av det eftersom den nuvarande verkligheten bygger på det förflutna och från en verklig dåtid följer alltid en verklig nutid. De följer alltså samma lagbundenhet kontinuerligt.

Det är alltså lika giltigt att tänka att om ekonomin hade kollapsat under den hittillsvarande högkonjunkturen som att världens undergång hade kommit under den hittillsvarande högkonjunkturen. Sanningsvärdet för dem är detsamma. Att fundera över andra scenarier i det förflutna är alltså bara spekulation utan att man egentligen skulle dra någon nytta av det. Det är alltså helt meningslöst att försöka hitta lärdomar i en overklig dåtid och spekulera. Endast från en verklig dåtid kan man lära sig. Alla framgångar är i praktiken lika bra, eftersom du på något sätt har kunnat åstadkomma dem. Detta förutsätter dock att det inte har funnits ett fel i dina slutsatser som skulle kunna korrigeras genom upprepning. Till exempel i poker blir det inte lönsamt att betala med dåliga odds, även om du vinner. Men om du ser betalningen som lönsam i liknande situationer och misslyckades i en viss situation, så är betalningen bra. Detsamma gäller även om du betalar med dåliga kort och vinner. Det är då inte en framgång, eftersom du gjorde betalningen på grund av ett tankefel. Om det däremot inte var ett dåligt beslut med informationen vid tidpunkten för handlingen, så var det lönsamt att göra oavsett slutresultatet. Misslyckanden kommer alltså oundvikligen när man spelar med sannolikheter. Det väsentliga är vad som är helhetens slutresultat.

Även om kriterierna för beslutet hade varit hur dåliga som helst, men om framgången har varit god, kan man fråga sig om du skulle göra samma beslut igen. Om du skulle göra det, så var det beslutet framgångsrikt oavsett orsakerna till det. Detsamma kan man fråga sig om du har fattat ett dåligt beslut. Du skulle knappast upprepa det dåliga beslutet, så där finns en läxa att lära.

Bra analys av Martela- och Innofactor-casen @Observer! Jag är inne på samma linje. I båda bolagen blev man alltmer blind när man, trots toppnoteringar, tänkte “det här är verkligen billigt om bolagets egna mål ens kommer i närheten av att uppfyllas”. Alltså klassisk “Fear of missing out”. Och när det sedan gick neråt tänkte man “nu är det så billigt med den sänkta kursen att…”

5 gillningar

Ja, webbutiken fick en alldeles för positiv bild. För mycket smicker, man borde grilla VD:n mer om var den snabba tillväxten i Finland egentligen kommer ifrån. Koitanmuonat räcker nog inte. Den effektiviteten verkar också vara tomt prat, eftersom modeller lätt kan utvecklas av andra, inklusive fysiska butiker. En stor torsk i handen nu, tack så mycket.

2 gillningar