Hallå!
Som ni märkte lanserades en ny rekommendationspolicy idag:
Jag tänkte öppna en egen tråd om detta ämne, eftersom vi säkert kommer att få frågor/kommentarer om det. Låt oss höra vilka tankar detta väcker! 
27 gillningar
{“content”:“Kommer detta att leda till en global översyn där alla pappers rekommendationer kontrolleras (när?), eller kommer detta att påverka nya rekommendationsändringar från och med nu, eftersom företaget i taget tar upp ämnet, det vill säga att det under en tid kommer att finnas rekommendationer gjorda på två olika sätt?”,“target_locale”:“sv”}
6 gillningar
Förstod jag allt korrekt nu? Man talar om företagens riskprofiler och de har klassificerats i grupper, men har inte dessa riskprofiler redan bakats in i priset i den gamla modellen? Lite i stil med att Titanium är för beroende av en enskild produkt, vilket beaktats som ett lägre målkurs/värderingsnivå.
4 gillningar
Är den främsta orsaken bakom förändringen att man ville bli av med de där %-en? Nu har analytikern större friheter gällande rekommendationen, oavsett riktkursen. Till exempel, tidigare kunde man inte ge “köp” om skillnaden mellan riktkursen och den nuvarande kursen bara var 10%, då var det “öka”. Nu skulle man, beroende på situationen, kunna klistra på ett “köp” även i det fallet.
10 gillningar
Det kommer ingen uppdatering från alla företag samtidigt, utan lite i taget. Senast efter Q3-resultatsäsongen har allt uppdaterats. Vi har faktiskt redan i flera år följt denna nya policy tillsammans med analytikerna. Vi har förstås alltid beaktat risker och speglat dem mot avkastningen. Till exempel kommer mina analyskommentarer inte att förändras på något sätt. Som jag nämnde i videon (Inderesin uusi suosituspolitiikka), slipper vi den konstgjorda trixandet med riktkurser för att få dem i linje med rekommendationen. I den meningen har vi inte heller två typer av rekommendationer, eftersom analysen fortsätter som tidigare. Detta är i slutändan en kommunikationsfråga
6 gillningar
Ok, så det finns rekommendationer gjorda med två olika policyer under övergångsperioden. Hur besvärligt skulle det vara om sidorna visade det (ja, jag vet att om det är gjort före dag X är det enligt den gamla policyn, jag tänkte mest på Per Månsson som kanske inte märker det). Och jag förstår att den faktiska skillnaden är liten, men i vissa situationer kan den vara det.
Ja, det har förstås bakats redan tidigare (Titanium är ett bra exempel). Nu förenklar vi bara kommunikationen och sätter företagen på samma nivå. Till exempel, i Sampo kan en utdelningsavkastning på 6 % vara en tillräcklig ersättning för en positiv rekommendation, medan Loudspring kräver en betydligt högre avkastning för att motivera en positiv rekommendation. Det lönar sig att titta på videon, där försökte jag förklara detta så tydligt som möjligt med egna ord
3 gillningar
Du har helt rätt! Det är hela poängen, att ge analytiker mer svängrum och att bli av med de där konstgjorda %-kedjorna.
12 gillningar
Det här kommer inte att göras, som sagt, det finns inga två olika rekommendationer. Om ni tittar på Tikkurila-rapporten för Kajana, så innehåller den exakt samma argument som tidigare, nu är bara riskmätaren inkluderad. Ingen målkurs eller rekommendation kommer att ändras till följd av denna policyändring, det är kanske det tydligaste sättet att presentera detta. Riskmätaren kommer att läggas till på Inderes.fi-företagssidorna så snart vi hinner. 
3 gillningar
Bara som en idé, skulle man kunna göra den rekommendationen automatiskt uppdaterande i förhållande till kursnivån? Alltså att rekommendationen skulle uppdateras när den riskjusterade avkastningsförväntningen ändras. Ganska ofta uppstår situationer där rekommendationen inte längre tillför något värde, t.ex. när kursen har korrigerats kraftigt strax efter uppdateringen. Naturligtvis har detta också sina problem, t.ex. om något stort händer uppdateras rekommendationen innan den nya analysen hinner komma ut… Där skulle naturligtvis fortfarande stå det senaste analysdatumet under rekommendationen, vilket skulle berätta hur färsk synpunkten är.
Å andra sidan kanske detta inte är nödvändigt, eftersom “potentialen” på aktiejämförelsesidan driver ungefär samma sak.
1 gillning
{“content”:“Vad är er definition av risk och hur kan ni bedöma den? Är det en numerisk bedömning eller något baserat på magkänsla? Kan analytikern själv avgöra det?”,“target_locale”:“sv”}
Vi bedömer risk på en fyrgradig skala, där värdena bildas genom fem underkategorier (verksamhetsmiljö, affärsmodell, finansiell risk, förutsägbarhet och aktierisk). Under underkategorierna finns ytterligare flera klasser per kategori, allt från aktiens likviditet till företagets skuldsättning. Därmed skapas risksiffran 1-4 genom totalt ett tjugotal fyrgradigt värderade parametrar, som har getts olika vikter i helheten. Bakom ligger alltså ett tydligt och, enligt min mening, även ganska utvecklat mätinstrument, men i slutändan är de värden som matas in i modellen analytikerns subjektiva bedömningar, precis som mycket annat i analysprocessen.
Att bedöma aktiers risk är naturligtvis inget nytt för oss, utan tidigare har analytiker visualiserat olika risker för olika aktier bland annat i kapitalkostnaderna för DCF-modeller (opons kostnad och WACC-%) och olika risknivåer har även återspeglats i acceptabla värderingsmultiplar. Även i rapporttexterna har företagens risker och riskprofiler kommenterats. I samband med denna uppdatering av rekommendationspolicyn introducerade vi ett nytt verktyg för investerare, som vi anser beskriver risknivåerna för olika aktier från ett nytt perspektiv.
13 gillningar
Kan riskprofilen tänkas återspegla avkastningskravet så att ett företag med lägst risk har ett avkastningskrav på t.ex. 6 %, och sedan stegvis upp till det allra mest riskfyllda på 12 %? Är risknivån också en prognos för de kommande 12 månaderna?
Funderade ni när ni gjorde om reformen på möjligheten att beskriva företagets långsiktiga (5–10 år) potential och risk? Visst skulle man då behöva göra många antaganden, men det är ju något vi långsiktiga investerare måste göra. Själv är jag åtminstone mest intresserad av vad aktiens långsiktiga årliga avkastning är, och jag störs inte av större volatilitet.
Jag förstod själv utifrån videon att de företagsspecifika avkastningskraven skulle ges helt öppet när nya uppdateringar kom, så att de sedan skulle kunna utmanas och så vidare.
Från DCF-kalkylen kan du åtminstone se den avkastningskrav som används i varje rapport.
4 gillningar
Det är förståeligt att en större sannolikhet för negativa scenarier minskar förväntningsvärdet för avkastningen och att tunga nedsidor kräver en större uppsida.
Men betyder detta att ni även accepterar en lägre förväntad avkastning om spridningen är mindre?
5 gillningar
Om du med diversifiering menar en lägre risk, så accepterar vi det självklart. Ju lägre risk, desto lägre förväntad avkastning räcker, och vice versa.
2 gillningar
Krav på avkastning återfinns alltid i DCF-kalkyler (kostnad för eget kapital). Här är det viktigt att komma ihåg att detta inte är en exakt vetenskap (man kan i princip motivera vilken avkastning som helst för Sampo mellan 5-8 %), vilket gör det mycket viktigare att förstå helheten (vilken avkastning man får och vilken risk man bär) jämfört med om avkastningskravet är 6 eller 7 %.
1 gillning
Det är ingen mening med att begränsa avkastningskravet till några exakta siffror. Faktum är att minst 75 % av företagen har ett avkastningskrav inom intervallet 6-9 %. För denna grupp fungerade även vår gamla rekommendationspolicy bra. Problemet är extremerna (Elisa och Loudspring). Jag tycker inte att 12 % räcker för att återspegla risknivån för de allra mest riskfyllda bolagen (t.ex. Enedo & Nurminen).
Risknivån återspeglar bolagets nuvarande risknivå, jag förstår inte riktigt hur man skulle kunna förutsäga detta 12 månader framåt? 
De omfattande rapporterna ger enligt min mening en ganska uttömmande beskrivning av företagens potential och risker även på längre sikt. I samband med denna reform diskuterades inte 5-10 års prognoser.
5 gillningar
Förtydligande till Sauli i detta sammanhang: Menar du med avkastningskrav i detta sammanhang specifikt kostnaden för eget kapital (cost of equity) eller WACC (vägd genomsnittlig kapitalkostnad, och samtidigt diskonteringsräntan som används i DCF)?
1 gillning