Precis så. Själv jämförde jag dessa tjänster för ungefär 6–7 år sedan och gick även djupt igenom mina egna behov. Jag landade i Ålandsbanken efter att ha följt portföljförvaltningen på nära håll hos ett par vänner, som båda vid tillfället använde sig av diskretionär förvaltning med fullmakt och en belåningsgrad på cirka 30 % i portföljen. Och med den kombinationen hade de en riktigt snygg avkastningshistorik.
Jag minns väl när vi satt över ett glas vin en kväll, efter att jag hade träffat ett antal av stadens kapitalförvaltare gällande min egen portfölj. Vi räknade på hur denna Ålandsbanken Nordiska Aktier -toplista (en sorts kronjuvelsprodukt inom kapitalförvaltningen hos ÅB) erbjuder investeraren en strategiskt stark struktur. Där täcker det stabila utdelningsflödet från 20 noga utvalda bolag enkelt räntekostnaderna för ett investeringslån på 30 %, även med nuvarande räntenivå, och lämnar ändå kvar kassaflöde för årlig ombalansering av portföljen eller små över- eller underviktningar i enskilda bolag. Stockholmsbörsens internationella karaktär, kombinerat med några plock från Finland, Norge och Danmark, gör det möjligt att enbart med en nordisk portfölj skapa något av ett “världsindex i miniatyr”, eftersom många av bolagen på listan är globala marknadsledare med geografiskt spridd omsättning över hela världen. Denna diversifiering, kombinerat med det för många bolag typiska starka ankarägandet (som Wallenbergarnas eller Industrivärdens långsiktiga ägande), skapar en stabil ryggrad för portföljen som jämnar ut marknadssvängningar och stöder långsiktig värdestegring. Jag tror faktiskt att en professionell kapitalförvaltning med nordiskt fokus kan vikta investeringarna i en sådan koncentrerad toplista så att avkastningen slår index, och åtminstone för egen del har den legat 1–4 procentenheter över under en längre tid.
Kostnadseffektiviteten i en sådan här förvaltningsmodell understryks när man beaktar att både förvaltningsavgifter och räntor på investeringslån är fullt avdragsgilla i kapitalinkomstbeskattningen. Såvitt jag förstår är en ganska typisk förvaltningsavgift för en mindre portfölj på nivån 0,6 % + moms (vilket sjunker vid omkring en miljon euro), och förvaltningsavgiften inklusive moms krymper i praktiken till endast cirka 0,50 % tack vare skatteavdraget. På motsvarande sätt kostar ett investeringslån bundet till 12 månaders euribor, med en totalränta på exempelvis 3,5 %, i verkligheten endast cirka 2,3 % för investeraren efter skattefördelar. När dessa nettokostnader ställs i relation till portföljens avkastningspotential, höjer sig helheten i sin riskjusterade konkurrenskraft över traditionella fonder: en måttlig och enligt mig mycket realistiskt uppnåelig marknadsavkastning på 7–8 % räcker med 30 procents hävstång och skattefördelar för att enkelt lyfta avkastningen på eget kapital till 10 %-nivån eller till och med däröver. Denna “skattehävstång” innebär i praktiken att den riskjusterade nettoavkastningen som stannar hos investeraren optimeras betydligt mer effektivt än i en helt skuldfri portfölj. Detta är åtminstone för min del anledningen till att jag har varit med länge, och jag tror att det ligger bakom många kunders nöjdhet vid sidan av tjänstens kvalitet och vissa andra förmåner 
Ålandsbanken erbjuder också kapitalförvaltning som genomförs helt med ETF-produkter, eller så kan dessa utgöra en del av portföljen vid sidan av direktägda aktier. Vad jag har sett i min egen bekantskapskrets är en typisk modell att man har direktägda aktier från Norden och sköter den internationella diversifieringen med ETF-produkter.
ÅB har tydligt gjort ett strategiskt val att det handlar om långsiktig kapitalförvaltning skräddarsydd efter kundens behov, snarare än en tradingplattform för dem som vill ägna sig åt aktiv aktie- och ETF-handel. Och här klarar sig ÅB verkligen bra, och åtminstone för de människor jag känner har detta medfört riktigt god avkastning under en längre tid. Många har sedan en Nordnet-portfölj eller dylikt för sin investeringshobby, men för mig fyller dessa helt olika behov: ÅB erbjuder åtminstone för mig maskinrummet för kärnförmögenheten som tickar på med ränta-på-ränta i bakgrunden, och på hobbysidan kan man sedan spela det här roliga spelet där framgången har varierat lite från år till år Jag är av den starka åsikten att när man bygger portföljens kärna långsiktigt, är det värt att titta på ett sådant här alternativ, och många har varit nöjda med det.
Dessa tankar dyker upp i mitt huvud.