Xbrane Biopharma AB - Med i

Xbrane Biopharma AB - Mukana lääkealan megatrendissä biosimilaareissa

Pidemmän aikaa ollut mielessä avata Inderesin palstalle oma ketjunsa pienelle ruotsalaiselle lääkefirma Xbranelle, mutta syystä tai toisesta tuohon en oo jaksanut ryhtyä, mutta nyt joulun aikaan ajattelin muutaman sanasen raapia kasaan. Kyseisestä firmasta eikä muutenkaan biosimilaarifirmoista ole juurikaan keskustelua suomeksi, kauppalehden palstalla Xbranesta on muutamia yksittäisiä postauksia, mutta niitäkään ei taida tältä vuodelta olla ainuttakaan. Ajoittain tullut twitterin puolelle heiteltyä kommentteja kyseiseen firmaan liittyen, mutta voisihan nuo jatkossa kerätä tänne ketjun allekin ja toivottavasti firma ja toimiala herättää tääläkin hieman kiinnostusta ja keskustelua myös muiden osalta.

Kotisivut: https://xbrane.com/

Q3 raportti: » Xbrane Biopharma releases interim report for January – September 2020
Listattu: Ruotsi Nasdaq Stockholm
Esittelyvideo ja firman TJ Martin Åmark: https://www.youtube.com/watch?v=HElSXiAh65o&feature=emb_logo

Xbrane on yksi harvoista pörssiyhtiöistä, joka on keskittynyt ainoastaan yhteen lääkealan megatrendeistä, eli biosimilaareihin.

Biosimilaarit ovat lääkevalmisteita, jotka sisältävät biologisen alkuperäisläkkeen vaikuttavan aineen uuden version ja ominaisuudet. Lisäksi biosimilaarien teho ja turvallisuus on vertailtavuustutkimuksissa osoitettu riittävän samankaltaiseksi, kuin alkuperäisellä biologisella valmisteella. Kun biologisen lääkkeen patentti umpeutuu niin myös muut, kuin alkuperäisen lääkkeen kehittäjä voivat valmistaa niitä ja tämä on muutaman aiemman vuoden ajan tuonut biosimilaareja lääkemarkkinoille. Biosimilaarit ovat selvästi edullisempia valmistaa ja siksi kasvattaneet lääke kerrallaan markkinaosuuttaan usean vuoden ajan, kun alkuperäislääkkeen patenttien rauettua edullisempi biosimilaari on korvannut alkuperäislääkkeen.

Biosimilaarit ovat erittäin nopeasti kasvava segmentti, jolla on erittäin suotuisa riski/tuotto -suhde. FDA myönsi USA:ssa ensimmäisen myyntiluvan biosimilaarille 2015 ja tähän päivään mennessä myyntilupia on myönnetty vasta 29 kpl, eli ala on vielä hyvin alkuvaiheessa. Lista kaikista FDA myyntiluvan saaneista: https://www.fda.gov/drugs/biosimilars/biosimilar-product-information

Muutama linkki yleistä asiaa biosimilaareista:
Lääkärilehden juttu alkuvuodelta 2020 otsikolla “Biosimilaarit säästäisivät miljoonia“: Biosimilaarit säästäisivät miljoonia - Lääkärilehti

Fimean teksti biosimilaareihin liittyen: https://www.fimea.fi/laaketurvallisuus_ja_tieto/biosimilaarit/fimean-kanta-biosimilaarien-vaihtokelpoisuuteen

Kela otti sivuillaan kantaa toukokuussa biosimilaareihin ja kiitteli lääkäreitä, jotka ovat määränneet biologisen lääkkeen sijaan yhtä tehokasta, mutta edullisempaa biosimilaaria: https://www.kela.fi/-/biosimilaareilla-voidaan-hillita-biologisten-laakkeiden-kustannuksia

Duodecim lehdessä erittäin kattava perkaus biosimilaareista: https://www.duodecimlehti.fi/duo15344

Xbranen kotisivuilla myös kiteytetty mitä biosimilaarit ovat:

Tuore teksti biosimilaareista USA:n markkinoilla, julkaistu loppuvuodesta.Biosimilaarien tuomat säästöt arviolta 100 miljardia dollaria tulevina 4 vuotena ja alalle odotetaan reipasta kasvua: Biosimilars in the United States 2020–2024 | IQVIA

Xbrane Biopharma AB

Xbranen strategiana on kehittää ja valmistaa korkealaatuisia ja kustannustehokkaita biosimilaareja patentoidun teknologia-alustan ja johtavan osaamisen avulla.

Xbrane Biopharma AB on bioteknologiayritys, joka kehittää ja valmistaa biosimilaareja. Xbranella on patentoitu proteiinintuotantoalusta ja maailman johtava osaaminen samanlaisen kehityksen alalla. Xbranen pääkonttori sijaitsee Solnassa ja yrityksellä on tutkimus- ja kehitystilat Ruotsissa ja Italiassa (rakentavat uudet ja suuremmat tilat 2021 vuoden aikana). Xbrane on listattu Nasdaq Tukholmassa syyskuusta 2019 lähtien tunnuksella XBRANE, mutta ollut pörssissä 2016 helmikuusta lähtien.

Xbrane kehittää ja valmistaa biosimilaareja lääkkeisiin, joissa kilpailu on rajallista globaaleilla markkinoilla. Xbrane johtaa maailmanlaajuisesti biologisesti samanlaista kehitystä kehityksen ja tuotannon tehokkuuden osalta, mikä johtaa alhaisiin kehitys- ja tuotantokustannuksiin kilpailijoihin verrattuna. Xbrane rakentaa kilpailuetunsa patentoituun tekniikkaan, jolla he pääsevät kilpailijoita alempiin kustannuksiin. Biosimilaarin valmistus on paljon vaikeampaa ja vaatii enemmän osaamista, kuin kemiallisen kopiolääkkeen ja sitä myötä syntyy vähän vallihautaakin Xbranelle.

Linkki Xbranen sivuille, missä avataan tarkemmin heidän tekniikkaansa: https://xbrane.com/en/technology/
“Xbranen tekniikka perustuu proteiinien tuotantoon E. coli -soluissa. Xbranen tekniikan ainutlaatuinen piirre on, että se voi johtaa huomattavasti pienempiin spesifisten proteiinien tuotantokustannuksiin. Tämä voidaan saavuttaa, koska tekniikka mahdollistaa tietyn kohdeproteiinin tuotannon intensiteetin säätämisen isäntäsoluissa.”

“Xbranen tekniikkaa kutsutaan LEMO ™: ksi, jonka LEss on MOre, ja se on patentoitu ”Expression system for protein” (EP2268818 ja WO2009106635 A1), joka on hyväksytty Euroopassa ja Yhdysvalloissa vuoteen 2029 asti. Akateemisia tutkimuksia on useita Se on julkaistu useissa tieteellisissä lehdissä, muun muassa Nature, mikä osoittaa Xbranen tekniikan ylivoimaisuuden.”

Tärkein asia Xbranen tekniikasta on tämä: “Xbrane´s technology has demonstrated to have an up to 12 times productivity advantage vs. standard system in E.coli. difficult. Finding that hidden safety signal may not be possible.“

Tästä syystä Xbrane pystyy tuottamaan biosimilaareja kahdeksan kertaa tehokkaammin, kuin tavallisilla menetelmillä ja 85% edullisemmin.

Kiinnostus sijoittajien keskuudessa Xbranea kohtaan on kasvanut tänä vuonna ihan hyvin, kun helmikuun lopussa 2020 firmalla oli omistajia yhteensä 3516 ja vastaavasti viimeisimmässä päivityksessä heidän sivuillaan omistajarakenne näyttää 5332 osakkeenomistajaa 30.11 tehdyssä listauksessa.

Xbrane kehitysputki

Xbranen lääkkeiden pipeline: » Portfolio

Xbranella ei ole vielä myynnissä ainuttakaan lääkettä, mutta heidän ensimmäinen lääkkeensä on edennyt faasi 3, joka rekrytoitiin täyteen 2020 marraskuussa. Tästä 6kk eteenpäin tulokset on tiedossa ja niiden julkaisu venynee 2021 kesään. Xbranen ensimmäinen lääke Xlucane on kehitetty silmänpohjan ikärappeumaan ja kyseinen lääke on biosimilaari alkuperäisestä biologisesta lääkkeestä Lucentis (ranibitsumabi).

Xbranen Xlucane on yksi kolmesta Lucentiksen alkuperäisen lääkkeen tilalle kehitetystä biosimilaarista, kaksi muuta kilpailijaa kyseisessä lääkkeessä ovat Coherus Biosciences sekä Biogen. Kattava artikkeli aiheesta löytyy tuolta: Who Are the Key Lucentis Biosimilar Players to Watch? | Biosimilars Review & Report

Ensimmäisen lääkkeen jälkeen Xbranella on kehitteillä putkessa myös Xcimzane, joka on biosimilaari alkuperäislääke Cimziasta ja tuohon ei ainakaan vielä ole kilpailua näkyvissä + putkessa on myös Xdivane joka on biosimilaari Opvidosta ja tuolla lääkkeellä erittäin iso markkina, tuplat Xlucaneen verrattuna.

Kumppanit

Xbrane tai kukaan muukaan lääkkeen valmistaja ei itse hoida lääkkeen kaupallistamista vaan tähän tehdään diilit ja kumppani hoitaa tuotteen kaupallistamisen. Sama homma on Xbranella Xlucane -lääkkeen kohdalla ja tuotteen kaupallistamisen Euroopassa hoitaa Stada Arzneimittel AG, joka on kokenut tekijä alalla, kyseessä yli 100 -vuotta sitten perustettu yritys. Stada omistaa osuuden Xbranesta, joten tullee toimimaan myös tulevaisuudessa muiden Xbranen lääkkeiden kaupallistajana Euroopassa. Stada on Xbranen neljänneksi suurin omistaja. USA :ssa ja Kanadassa lääkkeen kaupallistaa Bausch + Lomb, jonka kanssa Xbrane neuvotteli sopimuksen tämän vuoden kesällä. Uutinen aiheesta: » Xbrane and STADA partner with Bausch + Lomb for commercialization of Xlucane in the United States and Canada

Bausch+Lomb on erinomainen kumppani kyseisen lääkkeen kaupallistamiseen Amerikassa, koska kyseinen yritys on johtava silmien terveyteen keskittynyt firma. Bausch+Lombilla on kattavat verkostot hyvin spesifillä alalla, koska ovat yksi maailman tunnetuimpia silmäsektorilla ja tarjoavat yhden maailman laajimmista silmäterveystuotteiden valikoimista. Sen ydinliiketoimintoja ovat reseptilääkkeet, ravintolisät, silmähoitotuotteet, silmälääkkeet, piilolinssit, linssienhoitotuotteet, oftalmologiset kirurgiset laitteet ja välineet. Parempaa kumppania Amerikan valloitukseen olisi ollut Xbranelle hyvin vaikea keksiä.

Xbrane etsii vielä kumppaneita Xlucanen kaupallistamiseksi Japanissa, Kiinassa ja E-Amerikassa.

Xbrane analyytikoiden silmin

Xbrane on vielä aika hyvin piilossa analyytikoiden ulottumattomissa, joskin tänä vuonna saanut hieman enemmän huomiota verrattuna aiempiin vuosiin. Redeye on ollut yksi ensimmäisiä, jotka ottivat Xbranen seurantaan ja heidän analyytikkonsa nosti targettia, kun Xbrane sais Xlucanen faasi3 ryhmän rekrytöityä täyteen. Redeyen tavoitehinta nyt base: 101sek ja bull 157sek, kurssi pyörii sielä ~70sek tienoilla. Kesällä 2020 vauhtia kurssiin tuli vihdoin pitkän mörnimisen jälkeen, kun Vator Securities korotti tavoitehintansa 155sek. Pareto sai myös kurssiin hetkellisesti vauhtia antaessaan Xbranelle ostosuosituksen ja 157-190sek tavoitehinnan.

Redeye: https://www.redeye.se/company/xbrane-biopharma

Vator Securities: https://vatorsecurities.se/analysis-company/xbrane-biopharma/

Pareto: Xbrane Biopharma får köprekommendation av analytiker – Börsposten

Redeyen base-skenaario on laskettu 20% markkinaosuudella (Xbrane itse odottaa 25% markkinaosuutta) ja 90% todennäkösöisyydellä, että Xlucane pääsee Yhdysvalloissa ja Euroopassa markkinoille 2022 (pidän tuota todennäköisyyttä todellisuudessa isompana, kuin 90%, joten varsin konservatiivisilla luvuilla laskettu). Bull skenaariossa laskevat 25% markkinaosuudella ja, että Lucentiksen markkinat ovat 10% suuremmat, kuin heidän base-skenaariossaan.

Vaikka en sinällään teknisestä analyysistä hirveästi ymmärrä niin Xbranen osakkeelle on muodostunut 67-69sek välille tukitaso, jossa on käyty nyt useasti kääntymässä, kyseistä tasoa tukee myös viimeksi tehty anti, joka suoritettiin suoraan instituutioille hintaan 68.5sek. Kuten muissakin lääkealan projekteissa niin ennen, kuin ensimmäinen lääke saadaan myyntiin niin rahaa on kulunut reippaasti, koska lääkekehitys on erittäin kallista puuhaa ja anteja on ollut useita eikä välttämättä viimeistä ole vielä nähty. Muistin varassa sanoisin, että viimeiset 2 tai 3 antia on hoidettu suoraa instituutioiden kautta ja kahdessa näitä edellisessä olen jo itse ollut mukana. Uusia anteja ei välttämättä enää tarvita ennen kuin ensimmäinen lääke saadaan kaupallistettua ja myyntiin, mutta vielä yksi anti ennen tätä ei varsinaisesti allekirjoittanutta yllättäisi.

Katalyytit markkinoilla

Odotin henkilökohtaisesti markkinoiden reagoivan positiivisesti, kun faasi3 saatiin rekrytöityä täyteen, mutta näin ei käynyt, koska samaan aikaan ilmoitettiin instikoille suunnatusta annista ja reaktiot kumosivat toisensa. Kyseessä on pieni firma ja vaihtoa ei päivittäin ole älyttömästi, joten pienetkin positiiviset uutiset ovat toimineet kovina katalyytteinä markkinoilla, kuten analyytikoiden uudet suositukset tai, kun uusi firma on ottanut pienen Xbranen seurantaansa.

Tulevia 2021 positiivisia triggereitä ovat selkeästi sopimukset Xlucanen kaupallistamisesta uusilla alueilla, Japani, Kiina ja E-Amerikka ovat kiikarissa ja näistä pitäisi tulla kaiken järjen mukaan sopimukset 2021 aikana. Faasi3 tulokset tulevat 6kk jälkeen ja on erittäin todennäköistä, että myös tämä aiheuttaa positiivista värähdystä kurssiin ja toimii suurempana katalyyttinä. Biosimilaarit läpäisevät faasi3 lähes kerran kerrasta, koska kyseessä ei ole uusi lääke vaan jo markkinoilla olevasta biologisesta lääkkeestä kehitetty biosimilaari, joka on toiminnaltaan, vaikuttavalta aineeltaan ja muilta ominaisuuksiltaan biologisen lääkkeen kaltainen.

Pari tekstiä aiheesta: https://considerations.bmj.com/content/1/1/3 ja Phase 3 Studies in Biosimilars: Do They Tell Us Enough to Be Useful? | Biosimilars Review & Report aiheesta on myös aika paljon keskustelua, että tarviiko tulevaisuudessa biosimilaareille suorittaa faasi3 tutkimuksia lainkaan, koska ne läpäisevät sen aivan eri todennäköisyydellä, kuin uudet eri sairauksiin kehitetyt biologiset lääkkeet tai muut lääkkeet.

Lucentiksen patentti loppuu 2020 USA:ssa (mikään biosimilaari ei kerkeä markkinoille heti, mutta Coherus ja Biogen saavat näillä näkymin lääkkeensä myyntiin jonkun verran ennen Xbranea) ja Euroopassa 2022 (Xbrane yrittää saada tuotteensa myyntiin tälloin heti, kun sitä on mahdollista myydä, saman tekevät Coherus ja Biogen ja alustavasti kaikki tulevat saamaan lääkkeensä myyntiin Q3/Q4 2022)

Loppukaneettina mainittakoon, että ensimmäiset Xbranet oon ostanut salkkuun 2017 ja määrää on kasvatettu reilusti viime vuonna ja vielä reilummin tänä vuonna. Totuuden nimissä myönnettäköön, etten tiedä lääkealasta hirveästi ja mulla ei oo minkään sortin koulutusta, joka sivuaisi kyseistä alaa, mutta kaikki mitä tiedän oon oppinut käytännössä kyseisen firman tutkimisen kautta ja keskustellessani kyseisestä firmasta ja muista lääkealan yrityksistä niistä oikeasti perillä olevien kanssa, kenellä on vähän enemmänkin, kuin kutitustuntumaa alalle. Xbrane on salkun selkeästi suurin rivini edelleen.

Toivottavasti kyseinen yritys ja biosimilaarit herättää muissakin palstalaisissa mielenkiintoa ja keskustelua alasta ja kyseisestä firmasta saadaan niin puolesta, kuin vastaan. Kaikkea yllä kirjoitettua saa ja pitää haastaa parhaan kykynsä mukaan ja kaikki lisäinformaatio on erittäin tervetullutta. Paljon perustietoa varmasti unohtui firmasta mainita, mutta saadaampa peli avattua.

60 gillningar

Ett intressant företag, absolut. Jag är inte heller expert inom den här branschen, även om jag är med som investerare i ett par läkemedelsföretag, utan någon nämnvärd framgång. Partnerna verkar bra. Har du i din forskning fått någon bild av företagets personals kompetens, erfarenhet eller tidigare framgångar inom branschen? Framgång kulminerar dock ofta i personalens kompetens, marknadsföring etc., men ändå. Jag följer med. Tack för en bra öppning!

Utmärkt inlägg :+1:. Jag brukar alltid hoppa över läkemedelsföretag, men det där är ett bra paket redan från början, så det kan vara värt att åtminstone bekanta sig med företaget.

Personalen och personerna bakom företaget verkar åtminstone på pappret mycket kompetenta. Styrelseordföranden för Xbrane är Anders Tullgren, som en gång introducerade cancerläkemedlet Opvido på marknaden, vilket nämndes i det inledande inlägget. Det är fortfarande ett av de bäst säljande cancerläkemedlen, och nu tillverkar Xbrane en biosimilar för det. Styrelsen har också många medlemmar med bakgrund från större läkemedelsföretag, och när Xbranes grundare och medlemmar som kom via det italienska dotterbolaget avgick, rekryterades personal från bland annat AstraZeneca och Sobi till styrelsen.

Den senaste rekryteringen, som offentliggjordes denna månad, var Nina Ivers, som anställdes för personalavdelningen. Hon har bakgrund inom läkemedelsindustrin från åtminstone AstraZeneca, Johnson & Johnson och Sobi.

5 gillningar

Tack! Själv följer jag samma mönster, jag letar inte i första hand efter läkemedelsföretag, särskilt inte sådana i ett tidigt skede, eftersom utvecklingen av ett nytt läkemedel (om vi inte talar om biosimilarer) inte klarar fas 2- eller fas 3-studier med särskilt hög procentandel, och därför undviker många dem och många har obehagliga erfarenheter av dem. Biosimilärföretag är dock av en helt annan kaliber när det gäller risk/avkastning-förhållande.

1 gillning

@Zolt jag läste ditt inlägg med vördnad. Du har verkligen undersökt ämnet väl :slight_smile:

Vilka risker ser du med att investera i det här företaget?
Företagets ledning är förmodligen involverad med en betydande andel?
Jag har ingen erfarenhet av att investera i läkemedelsindustrin.

De största och egentligen de enda kortsiktiga riskerna enligt mig är relaterade till Xlucane-fas 3-läkemedlet, om det av någon anledning inte skulle godkännas och försäljningstillstånd inte skulle kunna sökas. Men jag ger det scenariot max 5% sannolikhet, och det är en försiktig uppskattning; jag minns att Xbrane i sina egna papper talar om en 97% sannolikhet att klara fas 3.

Andra risker som jag kan komma på är att Xbrane inte skulle uppnå den marknadsandel de strävar efter för Xlucane, eller att läkemedelsförsäljningen av någon anledning inte skulle ta fart. Även en betydligt mindre marknadsandel än den förväntade skulle inte vara en katastrof, eftersom marknaden är stor och läkemedelsindustrin växer hela tiden. I USA kommer Xbrane att fördröjas något i försäljningen av läkemedlet jämfört med Coherus och Biogen, men jag anser Bauch+Lomb vara den bästa möjliga partnern i Amerika, så deras nätverk och kontakter med ögonmottagningar och ögonläkare är viktigare än vilket läkemedel som först kommer ut på marknaden.

Xbrane uppdaterar bara listan över de 10 största ägarna på sina sidor, och andra tjänster släpar efter, men ledningens ägande kan ses här: https://xbrane.com/en/about/management-team-xbrane-in-brief/

och styrelsens ägande:
https://xbrane.com/en/about/board-members-new-side/

På topp 10-listan finns den tidigare styrelsemedlemmen Paolo Sarmientos, som fick sina aktier när Xbrane köpte det italienska dotterbolaget. Sarmientos sålde sin andel någon gång och lämnade Xbranes styrelse i början av året, vilket innebär att han inte längre tillhör insiderkretsen och framtida eventuella försäljningar bör inte ses som någon form av signal. Men hans ägande har varit detsamma under ett år, baserat på mina egna anteckningar.

Ledningen är ganska väl förankrad. Bolagets VD Åmark äger över 155 000 aktier, operativa chefen och bolagets tidigare VD Bashiri äger 110 000 aktier, styrelsens ordförande Tullgren 70 000 och CTO Vikström 33 000 aktier. Alla styrelsemedlemmar har någon form av position i bolaget, och även inom ledningen har alla utom Xiaoli Hu, som började i år, ägande i bolaget.

7 gillningar

Jag försöker hitta risker relaterade till detta lovande fall, och en möjlig risk kan vara stämningar från tillverkare av originalläkemedel - trots att patentet för den aktiva substansen i själva läkemedlet har löpt ut.

Till exempel hade tre biosimilarer som ersätter detta (svårskrivna) läkemedel inte fått tillstånd att släppas ut på marknaden, eftersom tillverkaren hade patenterat lite av varje som rör tillverkningen av läkemedlet:

AbbVie, adalimumabs tillverkare, skaffade över 100 patent på produkten. Även om AbbVies patent på den aktiva ingrediensen adalimumab löpte ut 2016, beviljades de en serie patent som skyddade allt från tillverkningsprocessen till nya formuleringar av läkemedlet.

AbbVie stämde tillverkarna av adalimumab-biosimilarer, inklusive Amgen, Boehringer Ingelheim, Mylan, Pfizer, Samsung Bioepis och Sandoz, för patentintrång, och förlikningar har nåtts i alla utom ett fall. Dessa förlikningar innebär ett licensavtal där biosimilartillverkarna fördröjer inträdet och betalar AbbVie en royalty efter att de har nått marknaden. Som en konsekvens av dessa förlikningar förväntas de första biosimilarerna för adalimumab komma in på den amerikanska marknaden i januari 2023.

https://journalofethics.ama-assn.org/article/why-are-biosimilars-not-living-their-promise-us/2019-08

Man skulle kunna tänka sig att stora läkemedelsföretag inte får slut på pengar och jurister i första taget när det handlar om att konkurrera med deras centrala produkter. Även om biosimilarer blir mer utbredda som helhet enligt prognoserna, kan det vara ett ganska stort problem för en liten aktör och när det gäller enskilda läkemedel att försvara sådana patent :thinking:

4 gillningar

Väldigt bra redogörelse och det är bra att fallet utmanas och diskuteras ur flera vinklar, det stärker eller bryter ner det. Det var en bra artikel och jag hade inte sett den.

I USA har det funnits en del rättsfall ja (förmodligen ingen överraskning :smiley: ), men inställningen till biosimilarer blir hela tiden bättre och att dra ut på saker och ting kommer troligen att minska i framtiden. Det svåruttalade läkemedlet du nämnde är det mest sålda läkemedlet på marknaden, så det är mycket förståeligt att tillverkaren av originalläkemedlet gör allt för att behålla marknaden, men till slut kom biosimilarer ändå ut på marknaden för det läkemedlet, trots att rättsprocesser försenade saken.

De första biosimilarerna kom till USA 2015-16 och spelet var helt nytt då och rättsfall har förekommit för några av dem, men sedan dess har ändå 29 biosimilarer kommit ut på marknaden. Allt nytt möter naturligtvis protester i början och varje företag strävar efter att behålla sina nuvarande intäkter, men lyckligtvis för Xbrane har branschen gått framåt och att lansera en biosimilar nu jämfört med för 5 år sedan är säkert lättare.

Jag tror att patentutredningarna har gjorts noggrant och till exempel i Xbranes fall är tillverkningsmetoden helt egen, som Xbrane också har patent på, vilket innebär att skyddet av tillverkningen av det ursprungliga biologiska läkemedlet genom att ansöka om ytterligare patent inte förändrar något. Patentet för själva molekylen har hur som helst redan gått ut i USA, så den enda risken skulle jag tro är ett patent som fokuserar på någon tillverkningsmetod.

Du refererade i slutet till Xbranes lilla storlek och kampen mot väderkvarnar på patentmarknaden, så jag vill påpeka att om saken ska drivas vidare i domstol i USA så är det till exempel Bauch+Lomb och i Europa Stada som hanterar tvisterna med sina egna arméer av jurister, inte Xbrane.

I Europa har det varit betydligt lättare för biosimilarer att komma ut på marknaden och de har tagit stora marknadsandelar direkt och inga stora rättstvister har mig veterligen förekommit. I Europa har cirka 60 biosimilarer godkänts.

Inställningen till biosimilarer i USA blir dock hela tiden bättre och till exempel Coherus första och enda biosimilar på marknaden, Udenyca, var 2019 det bäst säljande läkemedlet i USA baserat på försäljningssiffror. Det framgick tydligt även i slutet av din artikel att FDA strävar efter att driva läkemedelsmarknaden alltmer mot biosimilarer och i framtiden strävar efter att ytterligare påskynda och underlätta biosimilarers tillgång till marknaden och försäljning. Udenyca kan betraktas som en viss vändpunkt på biosimilar-marknaden i USA.

Ovan en bild från Xbranes egna dokument, som visar hur stor marknadsandel varje biosimilar har uppnått procentuellt och hur snabbt. I Europa syns tydligt att linjerna skjuter nästan vertikalt uppåt direkt efter att de kommit ut på marknaden, det vill säga i Europa är det betydligt lättare att snabbt etablera sig efter en lansering. Från tabellen är Filgrastim och Epoetin dåliga exempel, eftersom de är så enkla läkemedel och har mycket konkurrens, men för svårare läkemedel med mindre konkurrens har marknadsandelar på 30-50% tagits redan under första året i Europa.

Nu när jag har gått igenom Xbranes material noggrannare igen, låt oss lägga till företagets egna mål som en bild.

Tre år efter lanseringen av det första läkemedlet, med endast Xlucane, är målet 100 miljoner euro i intäkter per år. Xbranes marknadsvärde är för närvarande 113 miljoner euro. Detta kan jämföras med till exempel Coherus, som bara har ett läkemedel på marknaden, men har ett marknadsvärde på 1,3 miljarder, trots att båda är små företag jämfört med läkemedelsjättar, så är Coherus ändå på en helt annan nivå än Xbrane prismässigt.

Låt oss avsluta med novemberdokumentet om Xbrane från Redeyes läkemedelsdag: https://xbrane.com/media/Xbrane-redeye-november-2020.pdf

Där får man en ganska bra uppfattning om företaget.

Edit. Åh, en sak jag glömde att nämna tidigare och nu är att Xbrane har väldigt bra avtal både för Europa och Amerika. Den tyska biosimilartillverkaren Formycon har åtminstone bara fått en 25% andel av varje läkemedel som de har ingått avtal om, medan Xbrane i Europa förhandlade fram ett 50/50-avtal med Stada och avtalet i USA är också 50/50, men det har mig veterligen inte specificerats om den 50%iga andelen i USA är med Bauch+Lomb (vilket är troligt) det vill säga Stada och Xbrane delar den andra 50%en det vill säga 25-25 eller om det i USA till och med är möjligt att Xbrane får 50% och den andra halvan delas av Bauch och Stada. Hur som helst är det starka avtal för ett litet företag att 50% av Europas försäljning går till läkemedelstillverkaren.

11 gillningar

Tack, det är svårt att hitta en bättre sammanfattning för att lära sig om företaget :+1:

Har du förresten tagit reda på hur unikt det patenterade tillverkningssättet är i branschen? Alltså, om deras metod är, som beskrivs i materialet, många gånger effektivare än “standard system in E.coli”, använder konkurrenterna då typiskt sett den grundläggande metoden, eller har alla sin egen förbättrade metod?

edit: jag svarar mig själv så pass mycket att åtminstone Formycon eller Samsung Bioepis inte lyfter fram några speciella proprietära metoder på sina webbplatser

Antagandet är att alla företag har sin egen metod (men som du sa så finns det ingen nämnd på konkurrenternas hemsidor) och det är omöjligt för utomstående att jämföra dem. Men OM Xbranes eget påstående stämmer, att de verkligen har en ledande produktionsplattform, är det en stor sak, eftersom produktionskostnaderna är relativt höga för biologiska läkemedel och detta gynnar dem delvis om de måste konkurrera med pris för att vinna marknadsandelar.

För några kvartal sedan ställdes denna fråga också till Åmark under telefonkonferensen, och då sa han att Xbranes metod ger stora fördelar, särskilt med Xcimzane, medan fördelen är något mindre med Xlucane.

2 gillningar

Jag försökte bedöma denna risk, men jag kunde inte riktigt hitta källor som behandlade den tillräckligt bra. På Avanzas forum länkades nyligen denna bredare video för investerare. Även om videon har några år på nacken, tyckte jag att den var ett bra paket för att lära känna marknaden. Den länkade delen handlar om originalläkemedelsägarens svar på biosimilarer. Där nämns till exempel AbbVies rättstvister. Tydligen var det ett unikt patentminfält, vilket innebär att denna risk inte skulle realiseras för Xbrane. Jag måste dock gräva djupare när jag väl hittar fler källor.

Själv ser jag framgången med att erövra marknaden som den största risken. Målet är 25 % av marknaden för originalläkemedlet Lucentis. Partnerna Stada och Bausch + Lomb ökar förtroendet för marknadserövringen, men hur är det med konkurrensen? I den senaste rapporten från Vator nämns alla möjliga alternativa läkemedel som Beovu och Eylea, men analytikern anser att biosimilarer ändå kan konkurrera mot dessa, åtminstone till ett lägre pris. Med nuvarande tidsplan kommer Xbrane sist in på marknaden efter två andra biosimilarer. Jag förstår att det är en nackdel, men jag kan inte bedöma risken. Ett bakslag skulle kunna vara att man inte hinner med de europeiska upphandlingarna utan att behöva sänka priset ytterligare. I Duodecim-artikeln nämns upphandlingar som en viktig del av införandet av biosimilarer:

Pris och ersättningsgillhet. Införandet av biosimilarer har också försökt främjas med samhälleliga medel (16,17). I Europa strävar man generellt efter att påverka ersättningssystemet eller priserna på de preparat som tas i bruk genom att fastställa ett maxpris för biosimilarer i förhållande till originalpreparatet. I Österrike måste den första biosimilaren vara 38 % billigare än originalpreparatet och den nästa 15 % billigare än den första biosimilaren.

5 gillningar

Till att börja med, ett stort tack till Zolt för den utmärkta sammanställningen. Jag tänkte fördjupa mig mer i detta, men jag skriver redan ner ett par frågor som har uppstått för mig, och som jag ska försöka hitta svar på i helgen, om ingen annan har funderat på samma sak.

  1. Tillverkningen av biosimilarer är billigare, men beror detta bara på att produktutvecklingen är billigare, så att det inte behövs en så stor försäljningsmarginal för att täcka kostnaderna? Jag antar det. Eller kan t.ex. Xbrane tillverka till en lägre enhetskostnad än den ursprungliga utvecklaren av läkemedlet? I vilket fall som helst skulle jag anta att användningen av biosimilarer, på grund av deras nyhet, fortfarande är relativt liten, vilket innebär att de stora läkemedelsjättarna strävar efter att hålla höga priser i förlitan på att många läkare ändå kommer att förskriva dem istället för den billigare biosimilaren. Finns det en risk att om försäljningen av biosimilarer ökar, så kommer läkemedelsjättarna att ändra sin prissättningspolicy genom att sälja ännu dyrare till en början och när patentet går ut sänka priserna till biosimilarernas nivå?

  2. Xbrane har sin egen avancerade tillverkningsteknik. Hur länge utvecklades den? Dvs. om Xbrane eller biosimilarer slår igenom stort, hur lång tid tar det för en solvent konkurrent att utveckla en liknande, förutsatt att de kan göra det lika snabbt som Xbrane? Jag antar alltså att FoU-vägen kan gås från början till slut på ett något annorlunda sätt för att skapa något genuint nytt som inte bryter mot patent.

2 gillningar

Tack för tacket och för det gedigna engagemanget från både @Divisor och @mskomu. Det blir många bra frågor att ställa till Åmark i samband med Q4-rapporten, eftersom det inte har varit alltför många i samband med tidigare rapporter!

Att nämna Avanzas forkning glömde jag tidigare, det är, innan denna tråd öppnades, den enda platsen där jag har hittat diskussion om Xbrane.

Marknadserövring efter att läkemedlet har klarat fas 3 är den tydligaste och enda enskilda risken, men från Xbranes egen PDF som jag postade igår, framgår det att för närvarande får 6% av de globalt drabbade av makuladegeneration behandling, motsvarande siffra för Europa+USA är 50%, vilket innebär att marknaden fortfarande har enormt mycket utrymme att växa. Jag förväntar mig naturligtvis inte att man i Afrika kommer att börja behandla detta inom en snar framtid, men Asien + Latinamerika kommer säkert att växa rejält när biosimilarer och billigare alternativ blir tillgängliga för sjukdomen.

Det finns naturligtvis konkurrens, det finns redan andra alternativ vid sidan av Lucentis. Nedan finns en bild som visar vilket läkemedel som använts för att behandla sjukdomen under vilket år och hur situationen har utvecklats. Förmodligen kommer inte många av de nuvarande Eylea-användarna att byta till biosimilarer, men när nya patienter ordineras läkemedel, om en betydligt billigare biosimilar finns tillgänglig, så kommer den att ordineras.

Det är visserligen lite oroande att Xbrane når den amerikanska marknaden sist av dessa tre, men det kan ha mindre betydelse än vad man intuitivt skulle tro. Större betydelse har förmodligen vem som kommersialiserar läkemedlet och vilka nätverk som finns för det. Ett bra exempel på detta är Coherus första biosimilar som lanserades förra året; den kom ut på marknaden ett halvår senare än en redan existerande biosimilar, men var bland de mest sålda läkemedlen i USA som lanserades förra året, vilket betyder att ett halvt års försprång i det fallet var till “ingen” nytta.

I Europa, om jag minns rätt baserat på Åmarks uttalanden, är deras avsikt att vara med så snart patentet går ut 2022 och Xlucane kan börja säljas, vilket innebär att det att bli kvar i startblocken, enligt mig, endast sker i USA, men Europaförsäljningen skulle preliminärt börja för alla under Q3/Q4 2022. Jag har inte ens riktigt information om Coherus erövring av Europa och jag tvivlar lite på det. Coherus kommersialiserar läkemedlet själv i USA, men åtminstone i Xbranes information är ingen kommersialiserande partner för läkemedlet i Europa listad för Coherus. Jag vet inte om de kanske inte ens försöker i Europa, eller om en partner fortfarande söks, eller om det är möjligt att Coherus kommersialiserar det själv även i Europa.

  1. Kostnadsbesparingar kommer även från produkttillverkningen. Biologiska läkemedel produceras så att bakterier eller celler utsöndrar protein i vätskan, och det måste renas därifrån, vilket är a) ganska dyrt och b) kräver dyra specialister för att göra det. Ju mer läkemedel som kan produceras i tanken, desto mer ekonomiskt är det. Priskonkurrens är förstås logiskt och kommer säkert att ses i viss mån, men hittills har prisnedsättningarna för de befintliga biologiska läkemedlen, där biosimilarer har lanserats globalt, varit mycket måttliga. Det vill säga, inget prisdumpning nära biosimilarernas nivåer har setts. På grund av prisskillnaden i tillverkningen tror jag inte heller att läkemedelsjättarna skulle kunna pressa sina priser nära biosimilarernas nivåer genom att minska marginalerna. OM det blir större priskonkurrens här, hjälper även Xbranes plattform OM den verkligen är bäst och besparingarna är av den storleksordning som Xbrane själv uppger jämfört med andra.

  2. Nu blir det mer från minnet som en gissning, eftersom jag inte hittade dokumentet där det skulle finnas fullständiga fakta om detta. Om jag inte minns fel började Xbrane utveckla sin egen tillverkningsteknik runt 2010 och all data var klar 2017–2018, då man kunde övergå till humanstudier. Jag kan inte säga hur mycket detta skulle kunna påskyndas som bäst, men det var ändå inte en särskilt snabb process för Xbrane. En ganska stor tröskel för att börja utveckla dessa biosimilarer är att man måste ha kunskap om både genmodifiering av bakterier/celler och optimering av processer. En del stora läkemedelsjättar har också en del egna biosimilarer och det är främst “big pharma” som har fått försäljningstillstånd för dessa befintliga biosimilarer, men det är betydligt svårare jämfört med kemiska läkemedel, och därför kommer det till exempel ingen konkurrens från Kina eller Indien för dessa, till skillnad från kemiska läkemedel.

5 gillningar

Tack Zoltan för en utmärkt genomgång :+1: Det är alltid ett nöje att läsa sådant.

Dock uppstod en fråga som förbryllar en novis inom läkemedelsbranschen:
Har läkemedelsföretag intresse av att utveckla en “biosimilar” av sitt eget läkemedel som redan finns på marknaden? :thinking:
Och mer generellt, vad kan vara de stora läkemedelsföretagens intressen i biosimilarer?

Kan du förklara lite mer hur detta innebär kostnadsbesparingar för biosimilarer jämfört med originalläkemedlet? Gäller det inte alla biologiskt producerade läkemedel, både original och senare utvecklade biosimilarer? Jag hoppas att den här tråden inte börjar kännas som ett förhör, du verkar bara ha så god koll på saken att det tar en stund att komma nära samma nivå :slight_smile:

Den största kostnadsskillnaden är nog hur som helst en storleksordning mindre utvecklingskostnad, och dessutom är Xbranes tillverkningsmetod en ganska bra permanent konkurrensfördel om den verkligen är så betydande jämfört med konkurrenterna som företagets material antyder.

Tack!

Det är ingen mening för läkemedelsföretag att utveckla en biosimilar för en sjukdom som de redan har ett befintligt läkemedel för, inte ens om det skulle komma flera konkurrerande biosimilarer som ersätter det läkemedlet. Att utveckla ett läkemedel + testa det + få försäljningstillstånd är en så lång och dyr process.

Stora företag kan naturligtvis utveckla läkemedel (även biosimilarer) för att ersätta biologiska läkemedel som är tillverkade av konkurrenter. Jag hittade en artikel från förra året som listar företag som har tillverkat/marknadsfört biosimilarer: https://pharmashots.com/24011/top-biosimilar-companies-with-approved-and-pipeline-products-in-the-us-and-eu/ I listan ingår också framtida läkemedel, som Stadas Xlucane, som är tillverkad av Xbrane. Listan innehåller också stora läkemedelsföretag, även om deras huvudsakliga fokus ligger på andra läkemedel.

1 gillning

Okej. Biologiska läkemedel är alltså namnet på läkemedel som är komplexa biologiska molekyler och biosimilarer är kopior av dessa. Båda läkemedlen tillverkas i en fermenteringstank i en vätska där proteiner produceras. Vätskan behöver tillväxtfaktorer och andra ingredienser för att hålla cellerna vid liv. Själva produktionsprocessen är densamma för båda, men Xbranes produktion är effektivare eftersom man med en “körning” producerar mer läkemedel, eftersom man kan producera mer proteiner. Så vitt jag förstår kan och bör Lucentis inte ändra processen för det ursprungliga läkemedlet och byta ut denna vätska, eftersom det skulle kräva en ny försäljningstillståndsprocess.

Xbrane och andra biosimilarer kan starta om från början, det vill säga Xbrane har utvecklat en metod där E. coli-bakterien producerar mer Ranibizumab i vätskan. Naturligtvis produceras då mer läkemedel på en gång med samma process, i samma mängd vätska och alla ämnen, vilket gör det billigare. Med en körning produceras mer läkemedel, varifrån Ranibizumab sedan renas, späds ut och de slutliga doserna formuleras.

Varje företag har förmodligen en egen genuppsättning från E. coli-bakterien, och om man börjar ändra/byta ut denna skulle jag säga att hela produktions- och försäljningstillståndsprocessen måste göras om, i värsta fall kan det också krävas nya kliniska tester.

Xbrane har patent på sin egen tillverkningsmetod, som består av E. coli-bakteriens genuppsättning och andra processparametrar.

Beroende på läkemedlet tillverkas det i olika celler, men E. coli är enkelt och billigt, men man kan naturligtvis inte tillverka alla världens läkemedel med det. Ranibizumab är tydligen ett ganska svårt läkemedel att tillverka från celler, eftersom cellerna snabbt börjar dö eller producera extra skräp, vilket naturligtvis inte får hamna i själva läkemedlet utan måste renas bort genom processen.

Kort sagt, varför Xbrane tillverkar samma läkemedel billigare än det ursprungliga biologiska läkemedlet är att Xbrane har starkare vätskor och starkare celler, det vill säga mer läkemedel produceras i samma process = billigare per läkemedelsdos. Jag är under intrycket att Lucentis process inte kan ändras avsevärt, det vill säga de är mycket låsta till den process som en gång utvecklades, om ändringar görs kan dessa enligt min mening inte göras utan en ny fas 3.

Jag vet inte om den förklaringen hjälpte alls, men Xbranes teknik bör läsas igenom mer noggrant på deras webbplats: » Technology där produktionsfrågan beskrivs mer i detalj och förklaras var fördelen kommer ifrån.

6 gillningar

Tack, det här klargjorde saken! Man kan alltså anta att biosimilarer i princip kan produceras till lägre kostnad än originalläkemedlet, eftersom deras produktionsprocess har kunnat designas från grunden och just med detta som mål :+1:

Och Xbrane har dessutom sin egen metod, som gör deras produktion effektivare jämfört med andra biosimilarer, om läkemedelssubstansen är lämplig att producera med den.

2 gillningar

En bra KPMG-översikt över biosimilarmarknaden och olika aktörers strategier (“Commercial launch strategies and defensive positioning for the U.S.”). Biosimilarutvecklarnas strategier beskrivs från sida 6.

Med tanke på följande verkar Bausch + Lomb, som fokuserar på ögonhälsa, vara rätt val av partner:

Kunskap om specifika marknadssegment inom terapeutiska områden är avgörande eftersom varje segment kommer att bedöma värdet av biosimilarer olika och påverkas av varierande faktorer. Däremot kommer en lansering med en bred kommersiell strategi som ser hela marknaden som homogen sannolikt att resultera i långsammare upptag och/eller ett behov av att sänka priserna kraftigare för att uppnå önskad marknadsandel.

3 gillningar