Toivo Group - I hopp är det gott att leva

VD:ns berättelse om deras verksamhets logik övertygade mig. Den del där han berättar om att dela kakan öppnar upp för mig orsakerna till varför jag avser att delta som ägare i Toivo.
Om helt vanliga fastighetsinvesteringsentusiaster kan göra sin egen verksamhet lönsam, då kan Toivo, i jämförelse, göra mycket bra affärer.

Normalt sett förlorar en fastighetsinvesterare gentemot Toivo bland annat på följande punkter.
-Investeringsbostaden är byggd på en hyrestomt.
-Byggföretaget har maximerat sin egen rörelsevinst vid byggandet.
-Byggföretaget har egna säljare eller använder en mäklare.
-Byggföretaget väljer det billigaste alternativet för förvaltare. Vissa av dessa förvaltare hanterar inte reklamationer eftersom de inte har inkluderat en separat faktureringspost i avtalet. På så sätt vinner både byggföretaget och förvaltaren, eftersom ingen av dem hanterar ärendet. Naturligtvis är förloraren bostadsägaren.
-I äldre bostäder, när reparationer beslutas, är både långtidsboende ägare och vinstdrivande investerare med i beslutet. Intressena är lätt i konflikt.

Av dessa exempel fungerar inte alla för till exempel Kojamo. Med Kojamos inköpsvolymer bortfaller åtminstone försäljningskostnaderna.
Med dessa exempel i åtanke, om man tänker att Toivo bygger en så lönsam helhet som möjligt för sig själv under en 50-årsperiod och förvaltar företaget själv enligt sina egna mål, då tror jag starkt på ekvationen. Här finns också hela tiden möjlighet att granska vad den nuvarande marknadens avkastning är och vad de äldre objekten genererar. Om man kan bygga nya med bättre avkastning än vad de äldre objekten genererar till marknadspris, då säljer man från den änden och bygger nya. Denna möjlighet har inte andra, andra kan bara jämföra befintliga objekt med vilken avkastningsförväntan man kan köpa nya med.

I sig borde detta vara ett mycket tråkigt och förutsägbart företag, så förmodligen känns det inte meningsfullt för många investerare. Jag ser dock detta som ett stabilt företag som ändå växer varje kvartal, och all tillväxt genererar alltid mer rörelsevinst.

11 gillningar

En illustrativ bild från noteringsprospektet. Toivo är positionerat som den enda aktören i Finland med en “utveckla-och-äga”-affärsmodell för bostadsfastigheter. Från bilden saknas faktiskt hela “utveckla”-modellens team.

11 gillningar

Per datumet för detta prospekt består Toivos ledningsgrupp av VD Markus Myllymäki, ekonomidirektör Samuli Niemelä, finans- och riskhanteringsdirektör Aleksi Kallio, projekutvecklingsdirektör Tuomas Hemmilä, byggnadsdirektör Urho Myllymäki, byggherre Heikki Myllymäki och Sveriges landschef Teemu Kaikkonen.

Toivo verkar sysselsätta många Myllymäkiar… :grinning_face_with_smiling_eyes:

Frasen “Valda uppgifter presenterade” klingade lite konstigt. :upside_down_face:

Den nettoutdragna avkastningen är ganska hög, så möjligen skapar denna modell något värde. Detta förklaras delvis av att tomterna inte är på de bästa platserna, och en uthyrningsgrad på 98,1 procent är helt okej. :thinking:

Toivos fastigheters driftskostnader är i genomsnitt 2,10 €/m2, vilket också är en bra prestation.

Excel-pengar genereras också när utvecklingsvinsten från Helsingfors Viikin Loisto var 2,1 miljoner euro, från Järvenpää Garden 2,4 miljoner euro och från Espoon Kartanonpiha erhålls 6,3 miljoner euro i Excel-pengar. :pray:

3 fastigheter i huvudstadsregionen har sålts till Fastighets AB Balder för 11,5 miljoner euro. Affären beräknas verkställas den 1 november 2021.

Bolaget sålde år 2020 tre objekt på grund av hög belåningsgrad. Paasis verkliga värde var 7,1 miljoner euro, Pelkas 7,4 miljoner euro och Kaskenpolttajan 10,1 miljoner euro. I alla tre objekten översteg Bolagets avkastning 10 % beräknat från den ursprungliga investeringen.

Dessutom sålde bolaget i slutet av år 2020 Ritametsä och under första kvartalet 2021 Kvarts. Ritametsäs verkliga värde var 2,6 miljoner euro, och Bolaget fick ingen betydande avkastning från försäljningen. Kvartss verkliga värde var 2,0 miljoner euro och Bolagets avkastning från försäljningen i förhållande till anskaffningsvärdet var över 26 procent.

Det har blivit en hel del missar gällande “mikrolägen” och lägenheterna har försålts i förhållande till antalet fastigheter i den nuvarande portföljen. Avkastningen vid försäljning har inte heller varit lika hög som Excel-utvecklingsmarginalerna för de nyare lägenheterna, men kanske har verksamheten utvecklats. :grimacing:

Det skulle vara intressant att veta strategin för att bygga upp en bostadsportfölj värd 500 miljoner fram till 2027, eftersom jag är lite orolig för vem som kommer att gynnas och vilka emissioner som kommer, för med 12 miljoner i emissionspengar måste man vara ganska skicklig för att lyckas med det. :mage:

11 gillningar

Intressant företag och de kan säkert skapa mervärde, men värderingen verkar vara en ordentlig stötesten. Kan någon motsätta sig detta? Finns det något fel i beräkningarna när det går så långt?

Alltså, pre-money värderingen är 45 918 368 aktier * 2,1€ = 96,4 M€.

Nettohyresintäkt Q1: 437 t€, verkligt värde för de färdiga fastigheterna var 34,56 M€, vilket betyder en hyresavkastning på 5,1% när Q1 hyresintäkten multipliceras med fyra, vilket indikerar att verkligt värde är ganska exakt beräknat. För jämförbara bolag var hyresavkastningen före hävstångseffekt: Citycon 5,2%, Cibus 3,9%, Kojamo 3%, så 5% verkar helt lämpligt för detta. Utöver detta kommer ofärdiga fastigheter (16 M€) och tomter (16 M€): 34,5 M€ + 16 M€ + 16 M€ = 66,5 M€. Nettoskuld ~27,5 M€.

Alltså, nettovärdet ~39 M€. Pre-money-värderingen är ~96 M€, vilket betyder att man betalar ~39 M€ för nuvarande tillgångar och ~57 M€ för ledningens (20 personer + styrelse) expertis, projektportfölj m.m.?

Varför skulle någon finansiera detta med dessa siffror?

20 gillningar

De tror att de är Hoivatilat 2.0 och Taaleri som ankare är ganska intressant, för oftast har det lönat sig att följa dem.

Jag förstår inte riktigt varför Myllymäki-familjen inte njuter av de tillgångar de har förvärvat på balansräkningen, utan vill notera detta. Harri Tahkola från Talenom är också med, så åtminstone dessa killar kommer att tjäna pengar.

8 gillningar

En sak jag kan invända mot vid en snabb översyn är att värderingen inte direkt kan jämföras med de fastighetsinvesterare du listade, eftersom Toivos utvecklingsintäkter är så höga. Toivo genererar alltså vinst (Excel-pengar tills objekten realiseras) betydligt genom sin egen projektutveckling, och det är åtminstone en faktor som bör beaktas vid bedömning av dess värdering.

7 gillningar

Jag jämförde det verkliga värdet av portföljen med färdiga lägenheter genom nettohyresintäkten med de börsnoterade fastighetsinvesteringsföretagen. Poängen var alltså att man här kanske betalar 57 miljoner euro för framtida utvecklingsintäkter.

6 gillningar

Jag förstår, men om vi nu använder den genomsnittliga utvecklingsmarginalen på 28 % som Toivo har uppgett, så får de till exempel över 2,8 miljoner euro i ytterligare EBITDA och NAV i balansräkningen för ett nytt objekt som kostar dem 10 miljoner euro.

Från detta kan man sedan snurra i Excel hur lång tid det tar för den kvarnen att hämta in värderingen till nivån för jämförbara fastighetsinvesteringar, till exempel med PE- eller PB-nyckeltal. Jag har inte själv kontrollerat, och jag minns inte om Toivo har nämnt hur många nya objekt de färdigställer årligen, men den utvecklingsmarginalen spelar en stor roll i detta och är åtminstone en del av anledningen till varför prissättningen är så mycket över bokfört värde.

3 gillningar

Toivo är mitt i en så kraftig tillväxtspurt att de nuvarande siffrorna i balansräkningen är helt irrelevanta, man ska inte fästa uppmärksamhet vid dem (jag vet, detta är alltid en farlig mening :slight_smile:). Baserat på emissionsprospektet byggs det just nu lägenheter till ett värde av 62 miljoner euro, vars värdering som oavslutade projekt den 31.3.2021 var 14,1 miljoner euro i balansräkningen. Bara från de lägenheter som redan är under uppbyggnad kommer det verkliga värdet i balansräkningen att öka med 48 miljoner euro under det närmaste året. Vad detta gör med nettovärdet är fortfarande ett mysterium, men en del av det kommer nog att flyta dit. Även hyresintäkterna för dessa pågående projekt har en stor inverkan; företagets uthyrningsbara lägenheter kommer i praktiken att fördubblas i storlek jämfört med slutet av mars.

När det gäller värderingen vid noteringen är företagets projektportfölj under utveckling en avgörande faktor. Enligt företaget “har Toivo cirka 1 400 lägenheter under uppbyggnad och/eller i avtalsfas, vilket motsvarar en yta på över 55 000 kvadratmeter och ett verkligt värde på cirka 286 miljoner euro.”

OM företaget skulle kunna upprätthålla den tidigare uppnådda utvecklingsmarginalen på 28%, skulle bara denna redan pågående portfölj generera ett värdeökning/utvecklingsmarginal på över 60 miljoner euro under de kommande mindre än fem åren. OM detta förverkligas, är fallet verkligen attraktivt, eftersom företaget, när detta realiseras, borde ha en mycket lönsam kassaflödesmaskin i tillväxttriangeln, och dessutom skulle fler projekt säkert ha lagts till under denna tid.

För de pågående projekten finns det i emissionsprospektet bilagt ganska bra värderingar som ger en uppfattning om vad som byggs och var. Jag måste säga att det finns några riktigt “diamantliknande” projekt, men också sådana som vid första anblicken inte fick mig att jubla. Till exempel fanns det inget projekt i närheten av järnvägen, och det byggs en del radhus, parhus och till och med småhus på lite mer avlägsna platser, även om det förstås är i huvudstadsregionen eller nära Åbo. Storleken på dessa projekt är dock tydligt mindre än företagets genomsnittliga projektstorlek, så de dominerar inte siffrorna på något sätt, men är detta den mest optimala fokuseringen för företaget? Jag vet inte, även om jag måste säga att jag till och med har undersökt dessa småhus (30m2 småhus med loft) lite och tyckt att de skulle vara intressanta om man kunde köpa dem någonstans till ett rimligt pris.

Jag måste fortsätta fundera över ärendet och företaget, så jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker. I sig tror jag verkligen att värde kan skapas med denna affärsmodell, men kanske visade granskningen av projektportföljen ännu tydligare hur hård konkurrensen är om bra tomter i tillväxttriangeln, ingen kommer att tjäna guld lätt där :thinking:

21 gillningar

Jag har gjort en mycket förenklad Excel- :poop: där jag har tagit hänsyn till den nuvarande projektportföljen och antagit att de nuvarande projekten kommer att slutföras i slutet av 2026. Jag antog att utvecklingsmarginalen är 20 % (sjunker något när det blir fler projekt, då man inte bara kan plocka de bästa), att skulden är hälften av OPO och att räntan är 1 %. Dessutom antog jag att den deklarerade bostadsbeståndet genererar 5 % hyresintäkter (så att bostadsbeståndet antas vara medelvärdet av föregående och nuvarande år), varav totalt 20 % utgifter (fastighetsskatter, avgifter, etc.) dras av för att få nettoshyran, som investeras. I verkligheten skulle även skatter och personalkostnader dras av, så i denna del är beräkningen optimistisk.

Jag satte 2021 till vad som rapporterades att förverkligas i år och sedan i en jämn takt mot förverkligandet av projektportföljen 2026. Det egna kapitalet skulle behöva ökas med totalt cirka 60 miljoner euro under denna period. Med dessa parametrar kommer man åtminstone inte i närheten av en lönsam investering i förhållande till risken, dvs. en god utvecklingsmarginal räcker inte, men det är säkert många saker som är fel i denna beräkning. :slight_smile:

12 gillningar

Några kommentarer kom till mig angående dina bra beräkningar:

  1. Jag hoppas att just nettouthyrningsintäkterna har varit 5%, och jag anser åtminstone inte själv att det är särskilt orealistiskt att bibehålla detta. Till exempel, hos Kojamo verkar det vara cirka 6%, men hos Kojamo är antalet nya fastigheter naturligtvis proportionellt mindre, vilket höjer siffran. En sak att notera är att Toivo förmodligen inte behöver betala skatt på länge, förutom för utvecklingsvinster. Nettouthyrningsintäkterna kan “elimineras” från resultaträkningen tack vare avskrivningar, om Toivo bygger hela fastigheter för sig själv. Med nuvarande lagstiftning kan samma sak åstadkommas med bolagslånens amorteringar, men detta är förmodligen inte en evig modell. Som ett resultat av dessa saker skulle jag alltså inte anse att inkomstsidan i dina beräkningar nödvändigtvis är särskilt optimistisk, utan kanske till och med relativt realistisk, inklusive en grov uppskattning av personalkostnader och skatter m.m.

  2. Om en sådan tillväxt verkligen förverkligas med sådana goda utvecklingsmarginaler, så skulle bolagets värdering år 2026 sannolikt vara betydligt högre än NAV/aktie, och därmed skulle också avkastningen vara högre. Om modellen lyckas skulle den möjliggöra att nya projekt kontinuerligt tillförs utvecklingspipeline, vilket skulle motivera en fortsatt hög värdering i förhållande till NAV. Bolagets mål är en portfölj värd 500 miljoner euro år 2026, så även i det avseendet är målet att tillföra många nya projekt till pipeline under tiden.

  3. Bolagets skuldsättningsgrad (LTV) är under 60%. Detta skulle möjliggöra en betydligt större lånefinansiering än dina beräkningar, vilket skulle ge ytterligare cirka 65 miljoner euro “fritt” kapital till dina beräkningar. Detta skulle alltså helt eliminera behovet av cirka 59 miljoner euro i ytterligare eget kapital under granskningsperioden, vilket skulle förändra ekvationen ganska avsevärt. Här konkretiseras nu ganska väl hur stor roll de eventuella utvecklingsintäkterna spelar. Om de förverkligas möjliggör det en riktigt stark tillväxt utan behov av ytterligare eget kapital. Skuldfinansiering ökar naturligtvis också risken, men när man enbart fokuserar på nya bostäder i tillväxttriangeln är en LTV på 60% fortfarande, enligt min mening, hanterbar med rimliga risker. Man kan naturligtvis ha olika åsikter om detta :slight_smile:

  4. Tittade jag fel på något ställe, eller är antalet aktier lite snett i beräkningarna? Det verkar som att det ursprungliga antalet aktier är ~61 miljoner stycken, det korrekta antalet är enligt min förståelse ~53 miljoner stycken.

8 gillningar

Tack för kommentarerna, det är trevligt att bolla idéer och korrigera beräkningar. :slight_smile:

Jag tog den genomsnittliga hyresintäkten på 5% från dessa kommentarer i broschyren:

361 bostäder under uppbyggnad, uppskattat värde 62 miljoner euro och förväntad hyresintäkt på 3,4 miljoner euro

det vill säga en hyresintäkt på 5,48%

Avtal har tecknats om tomter där 1088 bostäder kan byggas, uppskattat värde 232,4 miljoner euro, uppskattad hyresintäkt på 11 miljoner euro

det vill säga en hyresintäkt på 4,7%

Så vitt jag förstår är detta alltså inte netto. Nettohyresintäkten i förhållande till balansräkningens slutsumma, vilket detta i praktiken är, ligger för jämförelseobjekt i storleksordningen Citycon 4,3%, Cibus 5%, Kojamo 3,5%. Så som verksamhet för nya bostäder skulle denna bruttosumma på 5% hamna någonstans i samma storleksordning som netto. Detta spelar dock inte en särskilt stor roll i hela kalkylen under de kommande åren, eftersom hyresintäkten bara minskar behovet av annat kapital något.

Detta var ett tydligt misstag! Med NAV-värdering skulle aktien ge en utdelning på 6-7++++% i hyror medan jämförelseobjekten Kojamo ger 3%, Cibus 4%, Citycon 6,3%. Med ett P/NAV på 1,3 skulle aktien kunna ge ~5% och då förändras avkastningssiffrorna betydligt. Avkastningssiffrorna är alltså mycket känsliga för denna slutliga P/NAV-siffra.

Detta var ett namnfelskrivning, dvs. 0.5 i tabellen var just LTV.

Tabellen innehöll redan IPO-aktierna, eftersom jag var intresserad av hur mycket extra kapital och därmed utspädning som kunde uppstå.

Så om allt går som det ska och värderingen i slutet är P/NAV 1,3, uppnår man en årlig avkastning på 6,5%. I kalkylen trycks nya aktier till IPO-priset. Om priset är något högre, förbättras avkastningen eftersom utspädningen minskar. En slutvärdering på 1,2 skulle ge en avkastning på 4,8%, och 1,4 skulle ge 8%. Med denna slutvärdering verkar det inte helt galet, men det räcker inte för mig med dessa bevis.

11 gillningar

Som vanligt Karos tankar:

10 gillningar

Du har nog rätt när jag tittar närmare, det verkar som att nettouthyrningsavkastningen för projekt i pipelinen skulle vara lägre än för redan färdigställda projekt. Inte vad jag skulle vilja se…

Mitt skärmklipp på ~53m aktier inkluderade redan IPO-aktierna, så enligt mig vore det det korrekta antalet att utgå ifrån. Detta skulle minska antalet aktier med cirka 13% och därmed öka den förväntade avkastningen i beräkningen.

Men ja, bolaget måste verkligen lyckas exceptionellt bra för att detta ska bli en utmärkt investering. Utvecklingsmarginalerna har en enorm betydelse för om de realiseras till exempel mellan 15-20% eller mellan 25-30%, och å andra sidan påverkar behovet av ytterligare eget kapital eller undvikandet av det också förväntningarna. Om allt går som planerat kommer aktien att stiga fint, men det finns inte för mycket säkerhetsmarginal åt andra hållet.

Tomterna som ägs av bolaget, som ännu inte är bebyggda, är för övrigt nästan undantagslöst tomter för småhus/friliggande småhus (detaljplanebeteckningar AP/AO). Detta känns konstigt, vore inte flerbostadshusen mer attraktiva ur en investerares synvinkel, detta skulle också delvis förklara den lägre förväntade hyresavkastningen för projekt i pipelinen :thinking: Positivt sett kan man förstås få bättre utvecklingsavkastning från dessa, men inte heller detta var riktigt vad jag hade hoppats att se…

Detta börjar luta åt att jag kommer att fortsätta att sköta mina bostadsinvesteringar helt själv, och inte lägga dessa pengar i Toivos händer.

12 gillningar

Måste lyfta denna, en riktigt bra text!
Ingen investeringsrekommendation men en läsrekommendation absolut​:blush:

3 gillningar

Du har rätt. Jag hade av misstag fått med det insamlade beloppet i IPO:n istället för antalet nya aktier. :sweat_smile:

Det korrekta antalet aktier höjer den årliga avkastningen till 8,4% i detta gynnsamma scenario. En 5% förändring i utvecklingsmarginalen ändrar för övrigt den årliga avkastningen med cirka 1,2-1,3%, så utvecklingsmarginalen är en betydande faktor eftersom den påverkar hur mycket ytterligare kapital som behövs.

Det som främst skaver för mig här är att med denna initiala värdering, i ett bull-scenario där utvecklingsmarginalen förblir på nuvarande 28% under hela denna period och slutvärderingen av denna anledning är P/NAV 1,5, är den årliga avkastningen ändå “bara” 13,5%. Detta tar förstås inte ännu hänsyn till bolagets mål om en fastighetsportfölj på 500 miljoner euro år 2026, så ett ännu bulligare scenario är således möjligt.

Karo skriver i sin text

I slutet av förra året riktades aktier till Toivos styrelsemedlemmar Harri Tahkola (känd från Talenom) och Petri Kärkkäinen (känd från fondbolaget Titanium) så att de för den nuvarande aktien behövde betala endast cirka 80 cent per styck. Eftersom det förmodligen var aktiens verkliga värde då, har aktiens värde på ett halvt år uppenbarligen mer än fördubblats.

Jag hade också gärna betalat 80 cent per aktie. :wink:

12 gillningar


Det kan vara en självklar sak för någon, men jag själv märkte först efter en tid att tomter för ofärdiga och färdiga objekt syns i Toivos tomtportfölj. På den bifogade bilden är dessa tomter markerade med rött. Tomtlistan är naturligtvis en helt naturlig plats, eftersom de genererar hyresintäkter (när bostadsrättsföreningen är klar?). Dessutom kan objektet säljas vidare med eller utan tomt. Privata aktörer kan, baserat på den offentligt diskuterade debatten, prissätta tomthyreskontrakten så att de blir bra mjölkkor. Jag vet inte hur ekvationen fungerar när betalaren är en bostadsrättsförening som ägs av Toivo.

På tomtlistan finns också tomter som är bebyggda, men byggnaderna ägs inte av Toivo. Dessa inkluderar åtminstone de 3 tomterna på Kyläojankatu i Tammerfors. Deras parhuslägenheter (1 lägenhet per tomt) har ganska härliga utsikter över en industrihalls gård (ursäkta den lilla off-topic sarkasmen). Två av dem är bebodda och den tredje står tom. Om jag minns rätt kostade dessa tomter ett par-tre år sedan 100k€/st, så 144k€ i inlösenpris vore ganska bra med tanke på det. Jag vet inte om Toivo köpte tomterna till det priset eller om Toivo själv byggde husen. En liten kuriositet, men jag kunde inte låta bli att berätta :grinning:

5 gillningar

Samma sak funderar jag på, att man “sysslar” med väldigt små radhus- och parhusprojekt, när man i intervjuer hyllar betongramlade hyreshus. Man får pengar även från de små projekten, och de pengarna behövs till större projekt.

Jag är dock lite skeptisk till att det nu skulle byggas enbart “diamanter”. Till exempel de där mini-egnahemshusen (egentligen är de parhus) på Muorinkuja 3, långt från service (bil behövs) med endast 3% genomsnittlig underutnyttjandegrad låter som en svår ekvation.

Allt gott till Toivo, men jag tror jag följer detta från läktaren. Jag går inte in i IPO:er enbart med tanke på uppgången första börsdagen.

4 gillningar

Jag skrev en analys av Toivo Groups börsintroduktion som vanligt, och det blev lite för mycket ”wall of text” eftersom det finns fler intressanta nyanser i erbjudandet än vanligt, enligt min mening.

Innan man talar om verksamheten är de personliga relationerna, som också nämnts här, ganska intressanta. Leh­tos bakgrund är på sitt sätt bra i den meningen att samma misstag knappast kommer att upprepas, men å andra sidan var hela Lehto-fallet i mitt tycke ett ganska gråzonerat område när det gäller utnyttjandet av insiderinformation. Det påskyndade försäljningsförfarandet förbättrade inte hur det såg ut.

När det gäller Toivo har konceptet faktiskt redan visat sig fungera för Hoivatilat, men bostadsmarknaden fungerar med en helt annan dynamik och är inte en lika intressant nisch som Hoivatilats nisch. För många portföljer är Toivo onödigt om man själv sysslar med bostadsinvesteringar i tillväxtcentra.

Det finns också en tydlig känsla av ”cash grab” i det hela, just på grund av att aktiens värde på något mystiskt sätt har ökat med 160 % på ett halvår, vilket är nonsens, eftersom Toivo fortfarande inte förvaltar särskilt många bostäder, utan hela verksamheten är fortfarande under uppbyggnad. Toivo kan bygga och sälja med vinst, men kärnan i verksamhetens funktionalitet och fördelar har ännu inte visats. Värderingen är endast motiverad om allt går som på Strömsö de närmaste 5 åren.

I dessa fall är det också irriterande hur mycket värdeökning som bokförs. Även om jag aldrig har ägt Ovaro, är det ett utmärkt exempel på hur oväntade nedskrivningar kan uppstå. Jag tror inte att priserna på bostäder i tillväxtcentra kommer att sjunka, men jag tror inte heller på en lika stark uppgång som vi har sett i bokföringen – återigen strax före börsintroduktionen.

Företaget är alltså förmodligen av hög kvalitet, men med en oklar historia och grundläggande trick före erbjudandet blev jag åtminstone inte entusiastisk över att teckna mer än de grundläggande minimibeloppen med en snabbvinstinsats – detta kommer dock säkert att övertecknas helt och hållet, med tanke på hur Netum och Merus sålde.

21 gillningar

Gårdagens videoinspelning av företagspresentationen:

1 gillning