Teleoperatörer som investeringsobjekt

Jag öppnade den här tråden på begäran av den legendariska @Divinesia. Jag är själv ingen expert på något område, särskilt inte inom denna bransch, men jag hoppas att denna tråd kommer att vara till nytta för investerare genom högkvalitativ diskussion om investeringar.

Denna tråd är tillägnad telekommunikationssektorn och dess företag – ur ett investeringsperspektiv. Dess idé liknar vår tråd om IT-tjänstesektorn – syftet är att erbjuda en gemensam diskussionstråd om branschen och dess aktörer, för vilka det inte nödvändigtvis finns behov av att skapa en egen separat tråd.

Här kan man diskutera telekommunikationsföretag i allmänhet, deras marknadssituation, branschtrender och möjliga investeringsutsikter. Förhoppningsvis kommer detta att leda till utmärkt diskussion och man kan verkligen lyfta fram företag inom branschen här med lägre tröskel. :blush:

Trådar för företag inom branschen, om man vill diskutera specifikt bara dessa företag:

Telia

Elisa

Vodafone

Nordamerikanska operatörstråden:

Andra trådar:

Dina egna erfarenheter av företag inom branschen här

Spara pengar-tips


Divinesia konstaterade att telekommunikationssektorn ofta är undervärderad, men att den är förknippad med vissa farhågor, såsom skuldsättning och frågan om mobilnätens framtid om satelliter så småningom uppnår 100 procents täckning. Dessutom, som han också nämnde, är det problematiskt att säkra en signal som kommer långväga ifrån, eftersom den då kan utsättas för störningar och blockeringar från stormakter som Kina och Ryssland (eller numera USA).

Tråden är avsedd för diskussion om denna sektor i stil med IT-tjänstesektortråden. :slight_smile:

Tack och lycka till med alla investeringsrelaterade diskussioner! :slight_smile:

EDIT:

Tack!

Jag lade till det här. :slight_smile:

8 gillningar

Är tanken att fokusera endast på operatörer eller även på branschens teknologi? Trådens nuvarande rubrik “Telekommunikationstekniksektorn som investeringsobjekt” får mig att först tänka på företag som Apple, Samsung, Broadcom, Qualcomm, Cisco, Nokia, Ericsson, Huawei med flera som själva utvecklar och tillverkar teknik. Deras kunder är, beroende på företag, teleoperatörer, andra företag eller konsumenter.

Å andra sidan, om ämnet betraktas ännu bredare, så finns det även andra typer av företag inom branschen, såsom fastighetsinvesteringsbolag som äger kommunikationsinfrastruktur, till exempel American Tower och Crown Castle.

Jag skulle därför föreslå antingen “Teleoperatörer som investeringsobjekt” om endast operatörer, eller “Telekommunikation som investeringsobjekt” om både operatörer, teknikföretag och andra relaterade ämnen.

4 gillningar

Tack för att du startade tråden @Sijoittaja-alokas! :clap: Några gånger har jag funderat på att skriva någon form av allmän kommentar och fråga om operatörssituationen i Europa och/eller Asien/Afrika (där även stora företag allierar sig landsvis), men det har inte funnits någon lämplig tråd.

På så sätt är Elisa en helt otroligt fantastisk historia, att den har förblivit ett finskt företag på börsen. Sonera (Telia, Sverige), DNA (Telenor, Norge) har sålts, och många mindre företag har sålts till dessa tre under årens lopp.

Den större undervärderingen inom sektorn är faktiskt lite föråldrad information från mig. För ett år eller två sedan straffades sektorn nedåt när teknologin generellt rusade. Huvudorsaken var förstås stigande räntor, eftersom många telekomföretag har mycket skulder på grund av nätverksinfrastruktur och andra investeringar.

STOXX® Europe 600 Telecommunications 5V beskriver det väl:
image

Men långt borta är tiderna när bubblan på 2000-talet sprack, detta kan ses som en varnande berättelse om samma sak händer med AI-tekniken:
image

Bland de stora har särskilt Deutsche Telekom presterat bra på sistone.
image

Teleoperatörernas överlevnad har krävt enormt mycket arbete från varje långvarig operatör som fortfarande är verksam. När mobiltelefoner blev vanligare kunde man ta betalt per meddelande och per minut för sms och samtal, och då strömmade pengar in från alla håll. Plötsligt kom till exempel Whatsapp, genom vilket man kunde skicka meddelanden och ringa i stort sett gratis. Omvälvningen har varit omfattande i praktiskt taget allt som rör mobilnätet. Kanske har det fasta nätet på sätt och vis varit den “stabilaste” affären de senaste åren, även om fibertekniken också har utvecklats.

Trenden i Europa har varit att även de största företagen har slagit samman sina krafter landsvis de senaste åren. Men mer om det kanske senare.

4 gillningar

Detta baseras på att de äger majoriteten av mobiloperatören T-Mobile US i USA.

T-Mobile US har vuxit till att bli den mest värdefulla av USA:s tre mobiloperatörer, förbi AT&T och Verizon.

Deutsche Telekoms marknadsvärde är för närvarande 168 miljarder euro och värdet av dess ~51% ägande i T-Mobile US är drygt 150 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 89% av Deutsche Telekoms marknadsvärde.

7 gillningar

Intressant och nödvändig tråd!

Själv arbetar jag dagligen lite för nära teleoperatörsbranschen, men här är några centrala trender som kan vara betydande åtminstone i nära framtid i Finland och Norden. Ordningen är slumpmässig, baserat på vad som kommer upp i tankarna.

1. Mobilmarknaden är mättad

Antalet av operatörernas huvudprodukter, det vill säga mobilabonnemang, växer knappt längre. En liten tillväxt kan uppstå till exempel genom invandring, men i Finland verkar detta främst gälla kontantkort. I praktiken innebär detta att intäktstillväxten främst kommer från prishöjningar och 5G-uppgraderingar. Under de senaste åren har konsumentmarknaden också sett prisökningar.

I år kan situationen dock förändras, och betydande prishöjningar är kanske inte längre att vänta. Tillväxten i mobilintäkterna är alltså alltmer beroende av kunder som byter från konkurrenter.

2. Tillväxt från fiber- och IoT-marknaderna

Volymtillväxt finns dock särskilt inom fiberanslutningar för småhus i Finland. För närvarande pågår en byggboom, som finansieras med hög skuldsättning och medel från kapitalinvesterare.

Det speciella med denna utveckling är att operatörerna inte har varit de mest aktiva aktörerna, eftersom investeringarnas storleksordning är stor och avkastningen dröjer länge. Försäljningen av mobilabonnemang är mer skalbar och genererar snabbare resultat. Problemet är dock att kunderna verkar föredra fiber framför 5G-anslutningar.

En annan utmaning för fiberboomen är att operatörerna fortfarande har gamla koppar- och särskilt kabelbredbandsnät i områden där fiber byggs. Dessa gamla nät är sedan länge byggda kassakor för operatörerna, så att ersätta dem med fiber – särskilt om den byggs av en konkurrent – kan vara dyrt för operatörerna.

Det blir intressant att se om det sker några företagsköp inom detta område. I Sverige är bredbandsmarknaden mer utvecklad än i Finland, och dess storlek i förhållande till befolkningen är nästan dubbelt så stor som den finska marknaden – det vill säga det finns potential för värdeskapande.

IoT-marknaden växer för närvarande snabbt, då allt fler enheter behöver mobilnätsanslutningar. Operatörerna kan därmed öka antalet IoT-abonnemang med tiotals procent årligen. Utmaningen är dock att den genomsnittliga intäkten per abonnemang (ARPU) är låg. För att IoT ska bli en betydande del av operatörsverksamheten måste antingen ARPU öka eller volymtillväxten fortsätta vara lika stark.

3. Var ska man investera när mobilnäten är färdiga?

Operatörernas 5G-nät har redan en täckning på nästan 100 % av befolkningen i Finland, även om andelen 5G-abonnemang av det totala antalet abonnemang fortfarande är långt ifrån 50 %. Detta innebär att operatörerna måste fundera på nya lönsamma investeringsmål.

Investeringsmål kan finnas till exempel inom fiberinfrastruktur, men ett alternativ är också att öka utdelningarna. Till exempel höjer Elisa sin utdelning i år mer än tidigare år.

4. Monetisering av master och annan infrastruktur

Operatörerna äger ofta betydande mängder värdefull infrastruktur, som kanske inte ännu är fullt utnyttjad ekonomiskt.

I Sverige har många operatörer redan separerat sina radiomaster till egna bolag och tagit in externa investerare i dem. I Finland har Telia gjort detta, och Telenor (DNA) verkar vara i färd med att separera sin mastverksamhet.

Värdet på masterna bör inte underskattas – till exempel uppskattades Telias mastverksamhet i Finland och Norge nyligen till cirka 1,5 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 12 % av Telias nuvarande marknadsvärde.

Master är inte den enda värdefulla infrastrukturtillgången. Till exempel takplatser (rooftop-sites) och många delar av det fasta nätet kan också erbjuda nya intäktsmöjligheter eller åtminstone vara delvis underutnyttjade.

5. Vallgravarna är fortfarande djupa

Operatörsbranschen är attraktiv i den meningen att den för närvarande inte verkar vara utsatt för betydande disruptiva hot. Företagen har under årtionden investerat upp till 15 % av sin omsättning årligen för att bygga nätverk som är svåra för konkurrenter att utmana. Dessutom är produkterna månadsbaserade, vilket gör verksamheten förutsägbar – en omsättningsminskning på bara 5 % på årsbasis skulle vara sällsynt även i en dålig marknadssituation. Motsvarande är topptillväxt sällan att vänta, eftersom operatörerna typiskt sett växer med bara några procent per år.

Visst dyker det ibland upp teknologiska trender som kan utmana operatörernas position. En sådan skulle kunna vara satellitinternet. Det återstår att se om till exempel Elon Musks Starlink kan ta marknadsandelar från traditionella operatörer.

12 gillningar

För ett år sedan skrev jag till Sijoitustieto om fyra teleoperatörer på olika kontinenter, på tillväxtmarknader.

Även om en stor risk med att investera i företag som verkar på tillväxtmarknader är valutan, har teleoperatörer på tillväxtmarknader fortfarande tillväxtpotential, de har intressanta och betydande sidoverksamheter samt äger infrastruktur som många planerar att monetarisera, med hänvisning till AE85:s goda poänger. De har ofta också mer rimliga skulder jämfört med västerländska teleoperatörer.

Av de fyra teleoperatörerna har Airtel Africa stigit väl, filippinska PLDT har stått stilla, Telefonica Brasils aktie har lidit av valutan trots att verksamheten går ganska bra och Telkom Indonesias aktiekurs har sjunkit till en intressant nivå under början av året.

9 gillningar

En del av orsaken till Telkom Indonesias aktiekursfall är sannolikt politisk risk, och som statligt bolag blir det föremål för allt större politisk styrning.
I presidentvalet lovade Prabowo bland annat större ekonomisk tillväxt samt gratis luncher för skolbarn, och med bland annat dessa löften vann han valet.
För att finansiera sina löften inrättas en ny “välfärdsfond” under vilken Telkom, som statligt bolag, delvis kommer att hamna.
Den tidigare presidenten Jokowi hade ett liknande projekt, och folket samt flera investerare är mycket skeptiska till dessa fonder, eftersom man fruktar att korruptionen och antalet politiska skyddade anställningar kommer att öka.

https://jakartaglobe.id/business/what-we-know-about-danantara-indonesias-second-sovereign-wealth-fund
(länken leder till en nyhet i tidningen Jakarta Globe om den aktuella fondplanen)

En del av vinsterna som styrs till fonden är avsedda att användas till ett projekt där Jakarta tvingas avstå från titeln som huvudstad och Nusantara blir den nya huvudstaden.

Telkom har datacenterprojekt på gång som kräver stora investeringar, och därmed kommer den nuvarande utdelningsnivån sannolikt att sjunka.
Om bolaget är ett bra investeringsobjekt på längre sikt är svårt att säga.

4 gillningar

Från 1G och framåt kan man nog konstatera att de knappast kommer att vara “färdiga” särskilt snabbt. När 5G-nätet är färdigbyggt, även om det kanske aldrig riktigt är färdigt på grund av behovet av ständig förbättring, kommer 5G 2. teknologiska generationen och sedan den 3. när tekniken utvecklas. Stödet för de tidigare upphör och de måste ersättas med nya. Jag vet inte om detta kommer att ändras för 5G, men så har det fungerat för alla tidigare. Nya nätverksutrustningar är förstås alltid effektivare på många sätt. När tekniken utvecklas hittar man nya användningsområden för den, vilket i sin tur ökar behovet av ny, effektivare och mer kapacitet. Ekorrhjulet är alltså klart. Jag menar, i början av 4G såg nog ingen användning för all den kapaciteten och hastigheten, men så har det tagits i bruk och behovet har bara ökat hittills. Har operatörsverksamheten förbättrats med det, kanske inte. Branschen behöver nya infallsvinklar att offra på effektivitetens och lönsamhetens altare.

och efter detta kommer 6G.

Mastverksamheter har verkligen bolagiserats, och i dessa har kapitalinvesterare lärt operatörerna ett något nytt sätt att tänka, när den tidigare s.k. stödfunktionen infrastruktur faktiskt har förvandlats till en affärsverksamhet för någon. Samma förändring i tankesätt skulle vara välkommen även mellan affärsverksamheter och annan infrastruktur. Jag tror att det finns effektivitet att hämta, om man vågar börja söka den.

Även s.k. takplatser är verkligen på bordet. För dessa måste man bara fundera på hur befintliga platser passar framtida behov ur ett försäljningsperspektiv. Med nuvarande nät kan möjligheten till monetisering vara något begränsad här, men behovet av nuvarande 26 GHz och andra eventuellt kommande högre frekvensnät kan förändra denna marknad och skapa incitament för operatörer att hitta sätt att effektivisera infrastrukturinvesteringar, och från detta kan vi sedan gå vidare till nästa nivå.

Är nätet fortfarande en konkurrensfaktor nu eller i framtiden? Detta är ett intressant diskussionsämne i sin helhet. Om monetisering av infrastruktur har påbörjats genom försäljningar, var slutar det då? Skulle man kunna tänka sig att bolagisering av nätinfrastrukturen skulle kunna tillföra mer effektivitet till verksamheten.

Skulle det vara bra ur kundens synvinkel om operatörsverksamheten alltmer gick i riktning mot el, där det finns ett stamnät, distributionsnät och själva tjänsteförsäljaren separat.

3 gillningar

Intressant trådstart, men jag blir alltid förskräckt när jag ser oligopolbolag med stabilt växande kassaflöde börja söka tillväxt utanför sin egen komfortzon.

Elisas och Telias önskan att integrera IT och cybersäkerhet i sin verksamhet under de senaste åren förstår jag fortfarande som en logisk åtgärd, men dessa underhållningssatsningar har alla misslyckats kapitalt.

När stora amerikanska företag gör drag, så måste väl även mindre prova liknande?

När AT&T förstörde sin förmögenhet med köpen av TimeWarner och DirecTV och Verizon ökade sin skuld med sina misslyckade Yahoo+AOL-köp, så var det här i bondlandet tvunget för Telia att förvärva MTV3 och för Elisa att börja slösa pengar på Elisa Viihde.

Elisa har ju också börjat strula med någon industriprogramvarubusiness, e-sport och batterilagring.

Dessa företag verkar ha ett tvingande behov av att förnya sig och koncentrera begränsade resurser på någon verksamhet utanför sin egen kärnverksamhet, istället för att fokusera på det väsentliga.

Å andra sidan, när det inte finns någon verklig konkurrens här i Norden, så kan priserna höjas år efter år och någonstans måste väl pengarna “investeras”.

4 gillningar

De måste, eftersom kärnverksamheten, trots sin nödvändighet, är en så kallad “race to the bottom”.

Bilden visar antalet mobilnätsabonnemang i Finland 2005-2023:

IMG_20250303_005642_917

Till exempel har Elisa lyckats göra vinst av detta nästan nollsummespel genom att investera i 5G och framför allt genom att sälja dessa 5G-abonnemang till människor som inte behöver dem.

Om företag inom branschen vill ha tillväxt från något, måste de försöka hitta på något.

9 gillningar

Det största problemet i den här branschen är att folk tror att företagen i branschen är jämförbara med teknikföretag med deras tillväxtdrömmar. Mot denna påtvingade tillväxthysteri har branschen lyckats slösa miljarder på t.ex. de underhållningstjänster som nämns i kedjan. Även om man arbetar med teknik är affärslogiken inte teknikdriven (kanske var den närmare under utbyggnaden av 2G-4G-nätverken).

Sektorn är närmast fastighetssektorn, där “tomterna” är uppdelade i form av radiospektrumlicenser och sedan får dessa oligopol tjäna pengar på det. Avkastningsförväntningen från detta borde vara riskfri ränta + ett par procentenheter i premie och det betalas i praktiken ut helt som utdelning och på lång sikt kan inflationen hållas prissatt. Borde operatörerna läggas under REIT-liknande förvaltning för att förbättra förståelsen?

Elisa har varit en framgångssaga eftersom de, till skillnad från många andra, har förstått denna grundläggande logik och pengar tjänas genom kostnadskontroll snarare än merförsäljning jämfört med konkurrenterna. Elisa är kanske också globalt sett världens mest effektiva operatör (kostnader per kund, ingen direkt källa hittas)? T-Mobile likaså, men de har också kunnat investera (t.ex. Sprints 5G-spektrumlicenser) smart medan konkurrenterna har ägnat sig åt fullständigt kaos och därmed dragit nytta av det.

Branschens standardisering via 3GPP-specifikationen håller också tekniken standardiserad för alla aktörer, vilket inte möjliggör differentiering från konkurrenterna.

För mig skulle en intressantare större fråga inom branschen vara den möjliga uppkomsten av IoT, då “kundkretsen” i praktiken inte längre är begränsad till antalet människor och det teoretiskt finns ett obegränsat antal enheter som kan anslutas till nätverket.

9 gillningar

I Amerika förresten är dessa mastbolag REIT:er. De tre största operatörerna: AT&T, Verizon och T-Mobile har knoppat av sina master.

Som exempel på företag American Tower:

Global Wireless Infrastructure Provider | American Tower

5 gillningar

Det kan nämnas här också eftersom det är relaterat till ämnet:

https://keskustelut.inderes.fi/t/reit-osinkotuottoa-kiinteistoista/6679/2374?u=ilkka6

1 gillning

T-Mobile rapporterade ett utmärkt första kvartal; intäkterna från företagets tjänster växte i branschens bästa takt, särskilt intäkterna från fakturerade kunder ökade betydligt, dessutom var nettoresultatet och EPS på rekordhöga nivåer.

Företagets rörelseresultat och fria kassaflöde växte också starkt och nådde de bästa siffrorna någonsin för ett första kvartal.

VD:n betonade vikten av kundfokus i de utmärkta resultaten och nämnde en rekordstor kundtillväxt inom både trådlösa tjänster och bredbandstjänster.

https://x.com/earnings_guy/status/1915497085316505811

image
image


EDIT:

https://x.com/finchat_io/status/1915503520012517465
image
image

4 gillningar

Telenor-ägda DNA fortsatte att prestera väl.

Sammanfattning av DNA:s nyckeltal januari–mars 2025

Siffrorna inom parentes avser motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Siffrorna är oreviderade.

  • Omsättningen ökade med 3 % och uppgick till 275 miljoner euro (266).

    • Tjänsteomsättningen ökade med 4 % och uppgick till 218 miljoner euro (208).
  • Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) ökade med 9 % och uppgick till 114 miljoner euro (104).

  • Genomsnittlig intäkt per abonnent (ARPU):

    • ARPU för mobilkommunikation ökade med 3 % och uppgick till 19,6 euro (19,0).
    • ARPU för fast bredband (detaljhandel) ökade med 3 % och uppgick till 17,1 euro (16,6).
    • ARPU för TV-abonnemang (detaljhandel) ökade med 8 % och uppgick till 10,8 euro (10,0).
  • Antal abonnemang:

    • Antalet mobilnätsabonnemang ökade och uppgick till 2 792 000 (2 762 000).
    • Antalet fasta bredbandsabonnemang (detaljhandel) ökade och uppgick till 695 000 (680 000).
    • Antalet TV-abonnemang (detaljhandel) minskade och uppgick till 179 000 (211 000).
4 gillningar

Operatörer är teknikföretag på samma sätt som posten är ett bilföretag. Skulle man kunna se teleoperatörer mer som logistikföretag. Bitar (paket) flyttas från en plats till en annan.

Nu säljer de i Finland på ett sätt som liknar “skicka så många paket du vill, vi köper och driver sedan det nödvändiga antalet lastbilar så att allas paket alltid kommer i tid”. 5G slicing kan ge en ny möjlighet att ändra produktifieringen i en mer lönsam riktning, om operatörerna kan utnyttja denna “diskontinuitetspunkt”. Som investerare väcker detta intresse, jag är inte säker på om jag som konsument är lika entusiastisk :grinning:

3 gillningar

Intressant drag från Gigantti, de lanserar en ny virtuell operatör. Det är ännu inte känt vilket företags nätverk det handlar om, men eftersom MOI använde DNA:s nätverk och DNA köpte det själva, gissar jag att det är ett annat nätverk. Alltså Telia eller Elisa.

Man kan anta att Gigantti kommer att konkurrera mycket med priset också.

Kauppaketjulta jättiyllätys: Suomeen uusi teleoperaattori | Tivi..

8 gillningar

Å andra sidan är Gigantti ett norskt företag och det är Telenor också. Båda verkar i Norge, Sverige, Danmark och Finland. Endast i Finland under DNA-varumärket. Återigen, Elisa endast i Finland och Telia verkar inte i Danmark.

3 gillningar

Det är verkligen ett intressant drag! Visst, om abonnemangens medelpriser stiger, är detta en av konsekvenserna. Nu riktas intresset, när det gäller Gigantti, mot huruvida de klarar av ett eventuellt bortfall av operatörernas återförsäljningsprovisioner – och samtidigt de stora marknadsföringssatsningarna. Att etablera en ny operatör och öka dess kännedom är ju inte särskilt billigt.

3 gillningar

Det är verkligen en fascinerande observation, den där ökningen av abonnemangens medelpris och de möjligheter det medför för nya aktörer. Förväntningarna på 5G-tekniken har inte infriats. Eller snarare har folk kanske lyckats filtrera bort marknadsföringshypen och 5G har gjort vad som förväntats. För de flesta användare skulle 4G fortfarande räcka utmärkt – och alla skulle inte ens nödvändigtvis vilja ha ett internetabonnemang, men ett sådant abonnemang verkar inte finnas tillgängligt.

Det skulle ju vara intressant om det lyckades, om en nykomling lyckades störa prisbilden – och till exempel SIM-abonnemang som kostar mindre än en euro i månaden skulle göra comeback.

1 gillning