En omfattande investeringsanalys om Easor har nu publicerats och efter delningen är det jag som är den analytiker som följer bolaget.
Diskussionen om Easor kan fortsätta i bolagets egen tråd:
Juha uppdaterade också sin syn på nuvarande Talenom före delningen. Redovisningsbyrån Talenom fortsätter sedan under hans bevakning efter delningen.
Harri Tahkola, Talenoms största ägare och styrelseordförande på X:
Om en vd:s framgång mäts genom
så är skapande av ägarvärde en ganska sekundär sak i bolag?
Nämnde Harri någonting om lönsamheten, balansräkningen eller aktiekursens utveckling? 
Tahkola har kommit med flera liknande hjärnsläpp genom åren.
Märkligt att han inte frågade ”Har svärsonen lyckats…”, när han ändå lät bli att fråga om det är en framgång att aktievärdet har mer än halverats (–85 % från toppen), resultatet per aktie har rasat, nettoskuld/EBITDA har fördubblats, den organiska tillväxten har avtagit eller är negativ på vissa marknader.
Härifrån får Otto-Pekka inga toppbetyg, och förhoppningsvis fokuserar styrelseordföranden i fortsättningen mer på att utvärdera helheten även med andra mätetal än omsättning, it-avdelning och internationella företagsförvärv.
Det här är verkligen den största röda flaggan för att äga Talenom (eller Easor). Om bolagets styrelseordförande inte förstår grunderna, kan man vara säker på att bolaget gör och fokuserar för mycket på fel saker.
Denna idolisering av omsättningstillväxt är ett klassiskt tecken på uselt företagsledarskap.
Just den här Tahkola är ett av de största problemen i det här bolaget, och enligt min mening lyfter analytikern inte fram HarriRisken™ tillräckligt mycket. Antagligen för att man inte kan peta in det direkt i DCF-kalkylen. Det här ”tillväxtbolaget” har skuldsatt sig mitt framför ögonen på oss och betalat ut utdelning helt i onödan. Min egen gissning är att Harri har behövt kontanter för sitt eget uppehälle, så att han inte har behövt panta flaskor.
För mig tog det alldeles för lång tid att inse HarriRisken™. Jag borde ha fattat det vid +15e och inte där vid ~6e. 6e är förstås bättre än det här 2,5e.
Äg med försiktighet.
ROIC 
Skuldsättning 
Där har vi aktieägarvärde.
Kanske har avkastningen från dessa investeringar inte slagit igenom än? Och ROIC börjar stiga igen och skuldsättningen sjunker.
Och för att klargöra: Jag tror inte på en vändning, åtminstone inte på kort sikt. Som konstaterats i tidigare inlägg är huvudägarrisken stor och privatinvesteraren sitter inte i samma båt när det gäller intressen.
Hej
Tack för feedbacken. Att ropa från anonyma pseudonymer är enligt min mening inte särskilt konstruktivt och man bör inte lägga för stor vikt vid det, men eftersom diskussionen här verkar ha tagit fart, så kommenterar jag kort nu som lite lördagsnöje. Jag har ju mina sista timmar kvar som styrelseordförande för Talenom, så jag har fortfarande mandat en stund till att ta ställning 
.
Bolagets mål har under de senaste åren varit kraftig tillväxt. Det har varit styrelsens strategiska val och detta mål har även kommunicerats till marknaden. Ledningen har genomfört denna strategi. Det hade varit omöjligt att förverkliga tillväxten enbart i Finland på grund av marknadens litenhet. Därför har vi expanderat utomlands. På kort sikt har det tärt på lönsamheten. I Finland har vi vuxit under alla dessa år, främst organiskt. Lönsamheten har förbättrats och ligger på en toppnivå. Men när vi köper byråer vars lönsamhet kan vara så låg som en tredjedel av Finlands lönsamhet, sänker det naturligtvis den genomsnittliga lönsamheten för hela bolaget.
I en kort tweet ryms inte alla de otaliga andra mätetal som ledningen har mätts med och som har krävts för att bygga upp denna helhet. Det har ingalunda handlat om att bara mäta omsättningen. Att internationalisera en tjänsteorganisation är verkligen krävande och man måste lyckas med väldigt många saker. Inte minst när det gäller att bygga upp organisationen, sörja för personalens välbefinnande och utveckla tjänster som ständigt förbättras.
Vi har investerat mycket i tillväxt. I företagsköp och system. Allt har varit systematiskt och siktat långt in i framtiden. Alla dessa investeringar och andra beslut har förstås inte varit framgångsrika sett i efterhand, men så tenderar det att vara i affärslivet. Risktagande.
I slutändan handlar det om tidshorisont. Tiden belönar den långsiktiga investeraren. I bolag med familjeföretagsbakgrund är den betydligt längre än ett kvartal eller ett år.
Det vore ju trevligt om bolaget kunde bestämma aktiekursen. Den bestäms dock av marknaden och det är inget man kan göra något åt .
Mvh
Harri Tahkola
Ps. Otto-Pekka Huhtala är inte min svärson
Det är faktiskt ganska pinsamt att försöka förringa det som sagts på de grunderna. Det spelar ingen roll om saken framförs under pseudonym eller inte, utan vad som sägs. Man bör inte sänka sig till den nivån. Det undergräver bara de riktiga motargumenten.
Borde inte insynspersoner passa på att köpa den billiga aktien om de har förtroende för framtiden?
Låt oss ropa lite till här bakom pseudonymen.
Ni har köpt kontor och betalat för dem. Ni har tryckt fler aktier, det vill säga utspätt de nuvarande ägarna, och betalat kontanter utöver det. Dessa kontanter har ni finansierat med skuld. Samtidigt har dock utdelning betalats ut och skatteverket har i det skedet fått sina flottiga fingrar på dem (Gäller inte dig eller Markus, eftersom ni äger över 10 %). Med vanlig grundskolematematik hade det varit mer lönsamt att använda de utdelningspengarna till att köpa dessa kiosker istället för att fylla skatteverkets bottenlösa kassa. Balansräkningen skulle vara i lite bättre skick och kanske skulle utspädningen också vara mindre.
Som föregående skribent också noterade. Märkligt nog verkar “billiga aktier” inte smaka för insynspersoner. Det beror säkert på att de får dem helt gratis som aktiebaserad ersättning. Man behöver inte satsa egna pengar.
Lätta 60 000 euro i aktier till VD:n som belöning för något? Man har inte lyckats köra firman i konkurs, så då kan man väl belöna för det också?
Någon släkting till dig, Valtteri, har tydligen också fått aktier för 17 000 euro som belöning för något. Grattis.
Jag uppskattar verkligen, Harri, att du svarar på kritik och deltar i diskussionen på det här sättet! Jag hoppas att du fortsätter diskussionen – jag gömmer mig i alla fall inte bakom något alias.
Är du, Harri, helt ärligt nöjd med Talenoms operativa prestation under de senaste ca 5 åren? Och här är det två saker som intresserar mig:
Tillväxt. Omsättningstillväxt har ingen betydelse om den inte ger ett bra resultat på sista raden. Det är vi väl överens om? Ledningen har ju ändå medgett att tillväxten i Sverige, milt uttryckt, har gått åt skogen.
Kapitalallokering. Bolagets balansräkning är egentligen redan i dåligt skick, medan den för några år sedan var allt annat än det. Genom att ”offra” balansräkningen på det här sättet har man visserligen fått upp översta raden, men sista raden har förstörts. Har kapitalet investerats förnuftigt på operativ nivå? Och varför i hela friden delar bolaget ut utdelning när A) Balansräkningen är körd i botten B) Bolagets mål är att växa, precis som du själv säger?
Jag driver själv ett litet läkarföretag. Att blåsa upp omsättningen vore löjligt enkelt, men problemet är att det är svårt att göra det så att det faktiskt blir något kvar på sista raden efter allt besvär och arbete som dessa rekryteringar skulle kräva. Tillväxt är inte vettigt bara för tillväxtens skull.
Visst har Talenom vuxit fint under sin börshistoria och tillväxten har också varit mycket lönsam. Det operativa kassaflödet är alldeles utmärkt. Problemet är att det investeras alldeles för mycket, vilket leder till skuldsättning och att utdelningen betalas ”med skuld”. Detta är ett problem. Tyvärr tittar investerare på EPS eller andra nyckeltal som inte säger någonting om det faktiska kassaflödet. Nuvärdet av framtida kassaflöden borde dock vara det som avgör bolagets värde. Talenom genererar rejält med kassaflöde i förhållande till sitt nuvarande börsvärde.
@Valkeus Vilka siffror syftar du på med operativt kassaflöde? De kan vara ganska missvisande om du bara tittar på den siffra bolaget tillhandahåller, eftersom just bolagets kassaflödesbaserade siffror i åratal har varit sämre än vad resultatmultiplarna ger sken av. Detta har diskuterats i tråden i åratal, se till exempel dessa inlägg om kassaflöden från över två år sedan:
Det är förresten lustigt att titta på sitt eget inlägg från 2,5 år sedan. Sannerligen: bolaget har presterat så svagt att narrativet är starkt präglat av att tillväxten verkligen inte har varit i bolagets egna händer. Det är väl det som strategiförändringen också vittnar om.
Hur som helst, jag har inte tittat seriöst på Talenom på ett par år (eftersom bolaget inte längre har varit investerbart enligt mina papper), så jag vet inte om situationen på sistone har förändrats i en mer positiv riktning! Faktum är att förtroendet försvann strax efter det inlägg jag citerade, när det verkade bli tydligt att bolagets kurs inte går att räta upp.
@JNivala Är inte operativt kassaflöde samma sak som kassaflöde från den löpande verksamheten? Och ja, det är andra siffror om man tittar på fritt kassaflöde, men till exempel med det där fria kassaflödet på 11m€ eller 7,8m€ ser bolaget fortfarande prisvärt ut när börsvärdet är under 100m€. Men ja, det stämmer att de där capex intangible & tangible kapar en stor del av kassaflödet från den löpande verksamheten.
Jag lägger detta här för säkerhets skull, om aktiepriserna och/eller kurserna orsakar någon förvirring.
Nästa vecka
Jag är nöjd med den stora bilden. Givetvis hade mycket kunnat gå ännu bättre. Enligt min erfarenhet tenderar det ofta att vara så i affärslivet. Mycket är bra, men aldrig allt på samma gång
Men när tillväxt, och i synnerhet internationell tillväxt, har varit målet, så sker det inte precis utan ansträngning och det har funnits gott om överraskningar. Lönsamheten har lidit, och även det är ett medvetet val. En stor förklarande faktor är också Finlands svaga konjunkturläge. Det har drabbat finländska företag hårt, vilket syns hos bokföringsbyråerna. Under en normal konjunktur skulle även Talenoms siffror se helt annorlunda ut. Med hänsyn till konjunkturen har det operativa utförandet i Finland varit utmärkt. Tillväxten har fortsatt, lönsamheten har förbättrats och vi har fått många nya kunder.
Det hade naturligtvis varit möjligt att stanna i Finland och försöka växa med 5 % årligen på en mättad marknad. Och förbättra lönsamheten i samma takt. Dessa siffror hade garanterat en stämpel som kvalitetsbolag på Helsingforsbörsen, men det har inte varit bolagets mål utan blicken ligger längre fram. För att öka omsättningen (översta raden) på nya marknader krävs företagsköp. Senare är även organisk tillväxt möjlig där. Det är så vi till största del har vuxit i Finland under de senaste 15 åren.
Om balansräkningen skulle vara i dåligt skick med den skuldsättningsgraden, så har den alltid varit det i bolaget. Vi har alltid maximerat användningen av banklån för tillväxt. Som gräns har jag hållit (under de drygt 30 år som jag har varit i huset) att skulden i en sådan här defensiv bransch får vara cirka 3x EBITDA (käyttökate). Vi har under denna tid vuxit från cirka 1 miljon euro till 130 miljoner euro. Om denna rejäla användning av hävstång för tillväxt har varit klok vet jag inte, men det har i vilket fall som helst varit vårt val. För finansiärerna är detta inte ett problem.
I Sverige har vi inte lyckats så snabbt som vi hade önskat, men trenden vände där redan för över ett år sedan. Spanien har gått enligt plan. Lärdomarna från Sverige finns i bakfickan och Spaniens expansionsstrategi ser annorlunda ut. Export av personaltjänster är en långsam process och förändringstakten kan inte vara särskilt snabb.
För Q3/25 rapporterade vi att kassaflödet förbättrats med 45 % från föregående år. Våra investeringar har minskat, och från Talenoms sida kommer de rentav att rasa nu när IT-investeringarna från och med idag flyttas till Easori.
Uppdelningen av Easori gav Talenoms ägare möjligheten att vara med i två tillväxtresor. Och jag understryker, tillväxtresor. Bolaget har fungerat på samma sätt under hela sin historia (snart 55 år) och jag antar att vi kommer att fortsätta på ungefär samma sätt.
Förhoppningsvis förbättras konjunkturläget i Finland snart så att tillväxten kommer igång. Det är något alla företag, människor och hela vårt samhälle behöver!
Nya Talenom, ny rapport och 12 månaders riktkurs 1,9 € och öka.
Bra ny rapport @Juha_Kinnunen, och du lyckades sänka utdelningen ännu mer än vad jag trodde. Speglat mot Talenoms historik tror jag inte på en så kraftig sänkning, även om det inte nödvändigtvis finns utrymme för den. Det återstår att se hur marknaden reagerar nästa vecka när utdelningsförslaget presenteras, eftersom det troligen fortfarande finns många kvar som längtar efter den gamla utdelningen.
Även om guidningen redan är känd, kommer vi under årets lopp att bli klokare gällande Talenoms resultatförmåga.
Siffrorna på Y-axeln saknas i tabellen över den prognostiserade omsättningsutvecklingen på sidan 4.
Hej,
omsättningen för de olika länderna finns med i den grafen. Visst hade man kunnat lägga till en axel dessutom, så att man lättare hade sett nivån för hela koncernen.
Den där utdelningen är tills vidare en gåta, men det torde väl vara klart att den sjunker kraftigt från den tidigare nivån. Easor stod dock för en stor del av resultatet tidigare. Vi får se vad som kommer därifrån.
