Talenom - Effektivare med automatiserade processer

Ja, men man kan tänka sig att även konkurrenterna eftertraktar samma marknad. Visma är fortfarande ganska många gånger större än Easor.

I Finland är vi föregångare i många avseenden, till exempel när det gäller gränssnitt mot Skatteförvaltningens system, jämfört med vissa länder där man fortfarande fyller i pappersblanketter. Om det är till någon tröst: jag har erfarenhet av nästan varje ekonomiförvaltningssystem i Finland och är fortfarande verksam i branschen. Jag kan därmed påstå att jag vet en hel del om de här sakerna.

2 gillningar

Samma här, har erfarenhet av det. Redovisningsbyråer byter verkligen inte programvara lättvindigt, just för att man måste genomföra introduktion för både personal och kunder. Ett enormt arbete. Det är alltså svårt för Easor att bli en favorit hos redovisningsbyråerna.

Marknadsandelar och de populäraste programvarorna hos redovisningsbyråer (2025–2026):

  • Procountor (Finago): Tydlig marknadsledare (22 %).

  • Asteri: Stark utmanare, marknadsandel ca 18 %.

  • Fennoa, Netvisor, Visma Fivaldi

  • Övriga aktörer: Till exempel Emce, Lemonsoft och Heeros. Om Easor sedan hamnar i denna kategori, ingen aning.

Fanns det inga procentsatser för dessa?

Jag kan tänka mig att Easor hamnar i kategorin där man listar programvara för bokföringsbyråer?

Vad anser ni, får man Easor på köpet med nuvarande värdering? Jag börjar få en känsla av att man gör det. Kommer andra att bli överraskade, eller blir det jag som blir överraskad av vilken resultatnivå Talenom når under slutet av året?

Säljtrycket är hårt och säkert välförtjänt. Om utdelningen dessutom sänks med mer än hälften återstår det att se vilken säljvåg som följer :slight_smile:

Från Finagos webbplats. Marknaden koncentreras – Procountor fortfarande nummer ett

5 gillningar

Här är en länk till alla till den undersökning från Tilisanomat som @Tilihenkilö diskuterar:

Sammanfattning - Hur vi beräknade marknadsandelarna

Respondenterna uppger i sina svar:

  • Vilka programvaror de använder och
  • sin uppskattning av hur många procent av sin kundbas de använder varje program för.

Genom att kombinera denna information erhålls den marknadsandel för programvaror bland respondenternas bokföringskunder som denna enkät visar. När man granskar siffrorna bör man beakta:

  • Det rör sig inte om en marknadsandel i euro på marknaden för bokföringsprogram, utan om andelen av antalet slutkundsföretag hos de svarande redovisningsbyråernas bokförare.
  • Enkäten riktades endast till redovisningsbyråer, varför marknadsandelarna inte inkluderar företag som sköter sin bokföring själva.
  • Marknadsandelarna har beräknats utifrån de 13 programvaror som säljs till redovisningsbyråer som ingick i enkäten. Vissa redovisningsbyråer använder egenutvecklade programvaror, så i verkligheten är marknadsandelarna för de programvaror som ingick i enkäten mindre än vad som presenteras här.
  • Enkäten tar inte hänsyn till hur många kundföretag en respondent har. En programvara som en bokförare använder för många små kunder missgynnas i enkäten jämfört med en programvara som en bokförare använder för några få stora kunder.
  • Antalet respondenter för programvaror med mindre marknadsandelar är ganska lågt, så förändringar i antalet svarande orsakar snedvridningar i marknadsandelssiffrorna.

Med dessa begränsningar i åtanke kan marknadssiffrorna sammanfattas enligt följande:

Vad är varje bokföringsprograms andel (riktat till redovisningsbyråer) av antalet kundföretag som sköts med kommersiella färdiga programvaror hos redovisningsbyråerna.

Jag skummade snabbt igenom undersökningen och det fanns intressanta poänger i sammanfattningsdelen.

Förändringar i arbets- och rollbeskrivningar

Centrala observationer:

  • Automation och AI har redan förändrat och kommer att fortsätta förändra uppgifterna inom ekonomiförvaltning. Rutinarbeten automatiseras, vilket innebär att bokförarens roll alltmer förskjuts mot expertarbete, konsulterande och kundrådgivning.
  • Det manuella arbetet minskar, men betydelsen av granskning, analys och avvikelsehantering ökar. Bokföraren fungerar som övervakare och styrare av automatiseringen.
  • Behovet av Controller-tjänster och affärsanalys växer. Kunderna efterfrågar mer rapporter, kassaflödesprognoser och tydliga grafiska visualiseringar.
  • Utveckling av yrkeskunskap och kompetens betonas, särskilt för nya medarbetare. Automation ersätter inte praktisk kompetens, utan kräver förståelse för grunderna i bokföring och undantagssituationer i programvarorna.
  • Kundservice och interaktion betonas när rutinerna flyttas till automation. Bokförarens roll förändras mer till att bli företagets partner och rådgivare.
Önskemål och utmaningar inom mjukvaruutveckling

Önskade utvecklingsriktningar:

  • Mer automatik och utnyttjande av AI, särskilt vid konteringar, avstämningar och identifiering av fel. Man önskar att AI:n ska vara företagsspecifik och ha förmåga att lära sig, inte bara erbjuda generella lösningar.
  • Utveckling av rapportering och visualisering: Lättlästa, grafiska rapporter som möjliggör borrning ner till huvudboksnivå. Anpassningsbara rapporter och analysverktyg är viktiga.
  • Användarvänlighet och kostnadseffektivitet: Små företag och föreningar behöver förmånliga, enkla och lättanvända programvaror. Prissättningen på programvaror upplevs ofta som för hög.
  • Integrationer och gränssnitt: Programvarorna bör vara kompatibla och möjliggöra dataöverföring mellan olika system. API-gränssnitt och modularitet är önskvärda.
  • Datasäkerhet och granskningsbarhet (auditability): AI-lösningar måste vara transparenta och säkra, betydelsen av audit trail och förklarbarhet betonas.
  • Användarupplevelse: Mindre klickande, tydliga arbetsflöden och personliga vyer för olika roller (bokförare, controller, beslutsfattare).

Utmaningar och utvecklingsbehov:

  • Automatiseringen är ännu inte helt tillförlitlig: Programvarornas automatiska konteringar och AI-lösningar kräver fortfarande kontroll och korrigering. Bättre verktyg efterlyses för att identifiera fel och flagga för avvikelser.
  • Brister i utbildning och introduktion: Nya medarbetares kompetens utvecklas inte tillräckligt om de inte får utföra och lära sig det praktiska arbetet stegvis. Det finns en rädsla för att kompetens går förlorad och att kvaliteten försämras.
  • Programvarornas komplexitet: Tydlighet i användargränssnitt och funktioner efterfrågas, särskilt för småföretagare och sällananvändare.
  • Prissättning och kostnader: Priserna på programvaror ligger vid smärtgränsen för små aktörer, vilket hindrar en bredare användning av automation.

På vår begäran jämförde AI:n även löneadministratörernas önskemål från förra årets undersökning med bokförarens önskemål och sammanfattade skillnaderna i utvecklingsobjekt:

  • Löneadministration: smidigare vardagsprocesser → integrationer, semesterberäkning, kollektivavtal (TES).
  • Ekonomiförvaltning: strategiska förmågor → analytik, visualisering, automatiserade avvikelsealarm.

Jag kom också att tänka på en sak som relaterade till Talenoms pressmeddelande. I meddelandet fastnade jag för denna punkt:

Talenoms styrelse har idag beslutat att utse Antti Aalto till ny teknikchef (CTO) för Easor från och med den 2 mars 2026, och villkorat av verkställandet av delningen, till medlem i Easors ledningsgrupp från och med den 2 mars 2026.

Är denne nämnde Antti Aalto nuvarande Head of Product på Swappie? Kan någon bekräfta?

Om så är fallet verkar det vara en riktigt bra rekrytering.

Den här texten skrevs helt i farten.

Generellt är det säkert mer fruktbart att diskutera dessa ämnen när bolagen har separerats och investeraren kan välja om man vill vara med på bådas resa.

6 gillningar

Jag kan inte bekräfta det till 100 %, men i LinkedIn-aktiviteterna har denne Antti A på Swappie gillat några Talenom / Easor-inlägg under de senaste veckorna.

Ingen rök utan eld :slight_smile:

6 gillningar

Det verkar som att SEB fortfarande säljer Talenom ca 500 000 st i månaden, och har sålt ca 9 000 000 st sedan början av 2022? Kan detta leda till ett nedåttryck på kursen?

8 gillningar

Det kan jag:

Finansinspektionen har godkänt ett tillägg till prospektet gällande Talenoms partiella delning och Easors notering

Finansinspektionen har idag den 4 februari 2026 godkänt ett tillägg till det finskspråkiga delnings- och noteringsprospektet (”Prospektet”) gällande Talenom Abp:s (”Talenom”) partiella delning (”Delningen”) och noteringen av det nya självständiga bolaget som bildas genom Delningen, vars namn blir Easor Abp (”Easor”).

6 gillningar

Efter att ha följt Talenoms aktie ett tag med köpbyxorna på har jag förundrats över det långvariga kursfallet. Är det här ett köpläge eller rör sig kursen stadigt mot noll under de kommande 2–3 åren? Kan de som följt bolaget under en längre tid belysa vilket nyckeltal jag i första hand bör fokusera på i Talenoms fall?

4 gillningar

Den kan ju gå stadigt mot noll utan att någonsin nå det?

Det är ett ganska speciellt case på gång i Talenoms historia, då programvaruverksamheten snart knoppas av (spin-off). Säljtryck kommer från lite alla håll. Många har säkert också tröttnat fullständigt på aktien när det i juli i praktiken blir fem år av kursnedgång i rad.

Negativa saker som förklarar kursnedgången:

  • Det finns betydande skuldsättning
  • Utdelningen kommer sannolikt att skäras ner kraftigt
  • Sverige har fortfarande inte bevisats
  • Easor är ett totalt mysterium som ett självständigt företag
  • Den operativa ledningen har inte övertygat efter Paaso och det har inte skett mycket till förändringar, VD:n fortsätter i ett annat företag
  • Nedgång föder nedgång, man har ankrat vid vissa kursnivåer och många svär säkert över att de inte lämnade tidigare
  • Alla som har köpt efter sommaren 2018 ligger på minus om utdelningar inte räknas med = realisering av förluster
  • Inte ens insynspersonernas stödköp vid 3 €-nivån i slutet av året hjälpte alls
  • Redovisningsbranschen skulle vara stabil och trygg, men den globala ekonomin har åtminstone inte gett någon draghjälp till Finland och konkurser har setts

Det är ont om positiva saker, men å andra sidan krävs det bara en bra kvartalsrapport och en tydlig vändning i Sverige. Jag tror att kärnverksamheten och den starka maskinen fortfarande har kraft, så länge den trimmas till vinstskick igen efter de svåra åren.

20 gillningar

Jag äger inga och har haft som tumregel att man hinner med om en resultatvändning sker. Snart finns det dock två alternativ efter delningen.

2 gillningar

Fanns det någon logik i den nedanstående aktieemissionen? Enligt min mening borde aktierna inte ha getts vederlagsfritt, utan i stället ha kopplats till den framtida resultatutvecklingen och tilldelats först om det har gått bra. Det har gått så pass dåligt att det verkligen inte fanns någon anledning att ge sådana belöningar.

23 gillningar

Tur att jag inte längre är ägare i den här kiosken. Blodtrycket hade nog stigit till kritiska nivåer när man läste det där.

I praktiken belönas de för att de inte har lyckats köra firman i konkurs. Det finns knappast några andra framgångar att belöna när det gäller den här kiosken.

Jag undrar fortfarande hur vissa hänger kvar i det här, ända upp till Inderes modellportfölj.

14 gillningar

Nå, det är ju samma ”logik” som har funnits i det här bolaget hela tiden. Man har försökt diskutera dessa saker på forumet med klent resultat. Analytikern har försvarat eller så har inlägg raderats från tråden.

2 gillningar

Jag är inte helt säker på vad du pratar om, men jag minns åtminstone att jag korrigerat märkliga påståenden gällande (ledningens) optionsprogram. Jag strävar visserligen alltid efter att försvara fakta. Bolagets styrelse beslutade ju att lägga ner dem och beslutade att ”inte betala kompensation till innehavare av optionsrätter i enlighet med optionsprogrammens villkor.” Det blev alltså ingenting alls av det, vilket är en tydlig sak när man ser på kursen och optionsvillkoren.

Detta aktiebaserade incitamentsprogram är sedan en annan sak, och om det härnäst.

Arvoden kopplade till Talenoms aktiebaserade incitamentsprogram 2024–2027 känns faktiskt inte rättvisa när man ser till kursutvecklingen. Jag hittade inte snabbt någon noggrannare redogörelse för på vilka grunder aktierna nu delas ut, men intjäningskriterierna var följande: ”Under intjäningsperioden 2024–2025 baseras arvodet på koncernens omsättningstillväxt, rörelseresultatets utveckling och genomförandet av bolagets strategi.”

Eftersom omsättningstillväxten här inte har varit i närheten av målet och utvecklingen av rörelseresultatet är milt sagt svag, betalas förmodligen ingenting ut för de delarna. Om det betalas ut, anser jag att det är fel. När det gäller genomförandet av bolagets strategi har däremot separationen av Easor i praktiken skett, och sannolikt har till exempel vissa arvoden kopplats till detta. Förmodligen kommer utbetalningarna därifrån. Det rör sig inte om några svindlande summor, men jag vet inte vilken andel av maximibeloppet som har getts.

Min grundtanke gällande belöning är att man gärna delar ut vid god utveckling. Alltså i praktiken, när ägarna blir rikare, berikar man gärna även ledningen. Nu har ägarna inte blivit rikare, så enligt min mening är alla extra arvoden tveksamma. De får kritiseras och det finns säkert skäl till det.

Men när man tänker riktigt känslokallt på saken; om strategin som styrelsen gett har genomförts ”rätt” och man har kommit överens om arvoden för det, så måste man ju betala enligt överenskommelse. Då ligger ju de största problemen i strategin och det skapade incitamentsprogrammet, så man borde kanske primärt kritisera dem. Dessutom måste man konstatera att vi ännu inte vet vad den här separationen av Easor slutligen leder till. Marknadens åsikt syns i aktiekursen, men sanningen får vi veta under de närmaste åren.

Sammanfattning: jag försvarar inte och förespråkar inte extra arvoden i det nuvarande läget, men jag antar att man har följt avtalen. Om jag själv hade skapat de programmen skulle jag inte vara nöjd, och jag skulle i fortsättningen ställa så kallade grundvillkor. Men framåt, då man inte kommer bakåt heller.

55 gillningar

Jag funderar en hel del på Talenoms situation. Serviceverksamheten står på en stabil och lönsam grund i Finland, i Spanien växer den och uppenbarligen även lönsamt, medan situationen i Sverige är riktigt svag. Jag har också funderat på om aktien kan tyngas avsevärt nu av att investerare inte vill äga den ena eller andra verksamheten (Talenom –> serviceverksamhet vs. Easor –> mjukvaruverksamhet). Jag ser själv åtminstone en betydande risk i hur Easor kommer att klara sig i mjukvarubranschens strider mot andra aktörer som till exempel Procountor, Netvisor och Fennoa. Hela investeringscaset förändrades ju totalt efter den här nyheten om avknoppningen. Kan det vara så att investerare nu dumpar aktier och sedan efter delningen köper in det ena eller andra bolaget i portföljen. Svårt att säga. Marknadsvärdet börjar ju vara ganska lågt, men det finns så förbannat mycket skuld att företagsvärdet fortfarande är ganska högt. Om man tänker på den där serviceverksamheten så är ju inte Aallon Group heller särskilt högt värderat..

13 gillningar

Japp, man får verkligen fundera på vad som egentligen pågår. Sentimentet här på forumet är också väldigt negativt gällande detta. Man kan inte klandra någon, då det handlar om en av de värsta förlustaffärerna på Helsingforsbörsen på många år. En anledning är förstås att kurstoppen i tiden gick helt överstyr. Situationen är ju ungefär densamma för många andra: Qt, DeeTee, Reve m.fl. I Tale har den senaste tidens dumpning påskyndats av svenskarnas försäljningar: SEB har dumpat 1,3 miljoner aktier under de senaste 3 månaderna. Under samma period har dock ungefär en tredjedel av de på topp 100-listan tagit in mer ”torsk” i båten, med Clearstream som största med ca 700 000 och Rantalainen Yhtiöt med 250 000 aktier.

Börjar det kanske dofta blod mitt i torskstanken nu? Till exempel att ekonomiförvaltningens ”underbarn” Rantalainen kliver in skulle kunna tyda på att det börjar bli dags att smyga sig fram till kadavret. Och man undrar vad huvudägaren tänker när tusentals aktieägare har förlorat enorma summor, åtminstone virtuellt. Finns det planer på stödköp eller rentav en ”Ravichander” och lägga ett bud till vrakpris efter delningen? Intressant case att följa med röda siffror i portföljen, men jag ger inte upp, utan snarare ökar jag. Jag tror fortfarande på vändningen i Sverige och potentialen i Spanien. Kan någon användare vara vänlig och ge lite beröm till Easor, då det verkar skrivas mest negativt här. Visst, om det inte finns något att berömma så är det väl så. Kämpa på, alla ägarkollegor!

20 gillningar

Talenoms kurs har verkligen dykt djupt nu, rejält under till exempel Inderes SOTP-värde. En del av förklaringen är säkert den tidigare alltför höga värderingen och den stora mängd besvikna aktieägare som följt av den långa “baksmällan” från den tiden. Då, för fem år sedan, hade bolagets värdering lämnat all realism bakom sig; det gick inte att förklara med en miniräknare. På kort sikt (<1 år) kommer även psykologi och känslor in i bilden; Talenoms kursgraf påminner sorgligt nog mycket om det kända “greed-fear”-mönstret. Är vi nära en kapitulation nu? Det återstår att se. Och ses Talenom kanske just nu som ett mjukvarubolag (Easor) placerat i investerarnas skamvrå, som AI kommer att förstöra?

Kort sikt och psykologi åsido, bolagets – eller i det här fallet snart bolagens – förmåga att generera vinst är på lång sikt den enda förklaringen till aktiens värdering. Om man tänker sig att AI inte disrupterar Talenoms bokföringsverksamhet, utan att den delen snarare kan dra nytta av effektivisering och automatisering, skulle det vara en tråkig men kassaflödesgenererande tjänsteverksamhet. Easor står snart på egna ben; här följer några tankar kring det, förutsatt att det inte tillhör de bolag som blir disrupterade, utan kan växa, vara lönsamt och därmed eventuellt bli ett uppköpsobjekt.

Det “tråkiga” Talenom genererar ett EBITDA på 20 miljoner euro utifrån ett genomsnittligt omsättningsestimat på 115 miljoner, med ett möjligt rörelseresultat (EBIT) på 9 miljoner. Med 70 miljoner i räntebärande skulder skulle EPS kunna landa på 8–9 cent. Av detta skulle man kunna betala 8 cent i utdelning eftersom kassaflödet är gott, och en direktavkastning (yield) på 5 % skulle ge Talenom-delen ett bottenvärde på 1,6. Detta är alltså siffror för 2026, som även inkluderar extrakostnader för delningen, men verksamheten kommer att växa i framtiden och därmed skulle 2026 utgöra en bottennivå.

Med en omsättning på 21 miljoner för Easor, en rörelsemarginal på ca 18 % (20 % år 2025), en skuldbörda på 20 miljoner och efter skatt, skulle Easor kunna nå ett resultat på 5 cent/aktie. Ingen utdelning. Vid en kurs på 80 cent skulle marknadsvärdet vara under 40 miljoner och EV 60 miljoner. Så sent som vid årsskiftet talades det om ett EV på 100 miljoner för Easor, så 80 cent borde väl vara ett bottenvärde?

Jag räknade själv enligt ovan att botten för gamla Talenom skulle vara 1,6 + 0,8 = 2,4, men nu ligger kursen redan under det. 2,4 är dock rejält under Inderes SOTP-mittvärde på 3,6 och under deras nedre gräns på 2,7. Och om bara Talenom betalade 8 cent i utdelning skulle man slippa kritiken om överdriven utdelning. Finns det nu kortsiktig psykologi i negativ bemärkelse inprisat i kursen?

Och ännu en observation: Easor vs. Procountor. Jag använder båda för att hämta rapporter och vissa verifieringar – Easor är betydligt trevligare att använda, tydligare och modernare. Det irriterar mig alltid när jag måste använda Procountor.

34 gillningar

Aallon Group utvecklar även sitt eget bokföringsprogram:

4 gillningar

Alltså den 27.2.2025 ännu två bolag till priset av ett…

Förutsatt att verkställandet av delningen registreras i handelsregistret den 28.2.2026, berättigar handel med Talenoms aktie på börsen senast den 27.2.2026 till delningsvederlagsaktier. Alla affärer med Talenoms aktier som gjorts senast den 27.2.2026 och som inte har avvecklats till nämnda datum, avvecklas så att investerare som förvärvat Talenoms aktier genom sådana affärer erhåller både Talenoms och Easors aktier i avvecklingen.

Talenom Abp har beslutat att genomföra en partiell delning av Talenom, där bolagets mjukvaruverksamhet överförs till ett nytt börsbolag som ska bära namnet Easor Abp Talenom Oyj on päättänyt toteuttaa Talenomin osittaisjakautumisen, jossa yhtiön ohjelmistoliiketoiminta siirtyy uuteen Easor Oyj:ksi nimettävään pörssiyhtiöön

3 gillningar