Jag frågade vid månadsskiftet på Sijoitustieto.fi-sidan om någon visste varför Scandics kurs den 30 april steg snabbt med 12 %, trots att det inte var någon delårsrapportdag eller liknande. Jag hittade själv svaret en halvtimme senare med gvi-metoden. Jag skrev igår kväll om de senaste faserna av ärendet på Sijoitustiedos sidor, men jag tänkte att det även här kan finnas de som investerat i Scandic. Ärendet är aktuellt, då Scandic publicerar Q1 övermorgon.
Exempelvis på Dagens Industris sidor kan man läsa vad Nyhetsbyrån Direkt ursprungligen rapporterade, att Erik Penser Bank skulle ha bedömt (av en casebaserad analys) att Scandics akties nuvarande pris borde vara 59 kronor i ett s.k. “trading case” och att en statlig räddningsoperation kommer att ge Scandic en betydande likviditetsbuffert även i det mest negativa scenariot. Kul att höra. Det var alltså därför kursen hoppade 12 %.
Utgångspunkten var ju att enligt Juurikkis investeringsfilosofi räcker det att agera 95 % rationellt och att 5 % av investeringarna kan och bör göras helt på känsla. Så jag lade tidigare lätt Scandic i portföljen, när jag fick det till ett skenbart billigt pris. Före köpet tänkte jag att jag skulle undersöka bakgrunden senare. Jag märkte visserligen den tidigare negativa vinstvarningen (negarin) som gavs den 10 april 2020 och skummade till och med igenom den. Inga varningsklockor ringde. Den 29 april kom ett meddelande om en extra bolagsstämma den 28 maj 2020. Inte ens detta fick varningsklockorna att ringa.
Erik Penser Bank hade alltså bedömt (av en casebaserad analys) att Scandics aktiekurs borde vara 59 kronor. Denna nyhet höjde aktiekursen och Juurikki bestämde sig för att sälja när uppgången började smälta bort. Vinst uppstod, men inte genom skicklighet, utan genom tur. Det började intressera mig hur Erik Pensers bank hade kommit fram till den värderingen. Den fanns naturligtvis inte på nätet. Uppenbarligen baserades kursuppgången på nyhetsrapportering, inte analys. Så fungerar ju börsen.
Även om Scandics aktier redan var sålda, intresserade det mig vad som skulle beslutas på den extra bolagsstämman den 28 maj. Stora saker. Scandics kapital föreslås höjas från minst 12,5 Mdr kronor till minst 28,125 Mdr kronor och från högst 50 Mdr kronor till högst 112,5 Mdr kronor. Detta har en intressant effekt på antalet aktier.
Medan det tidigare lägsta antalet aktier var 50 miljoner, föreslås det höjas till 112,5 miljoner och det tidigare högsta antalet från 200 miljoner till 450 miljoner. Det nuvarande antalet aktier är 102 985 075 st, meddelar Scandic på sin webbplats. Nya aktier kommer alltså att finnas, om och när förslaget går igenom, minst cirka 9,5 miljoner och högst cirka 347 miljoner stycken. Ganska lite eller ganska mycket. Om antalet aktier skulle öka med det värsta möjliga scenariot till 3,37 gånger, skulle nuvarande ägares andel krympa från 100 % till 29,7 %.
Under depressionen i början av 1990-talet var den svenska staten det enda landet i världen som gjorde vinst på sina subventioner. När stödet kom som kapitalinvesteringar kunde de lösas in senare och för börsbolagens del såldes andelarna senare med vinst. Bankens bedömning nämnde den svenska statens kapitalinjektion som en självklarhet. Vid denna punkt, när jag läste kallelsen till mötet, hann jag redan tycka synd om de nuvarande ägarna, eftersom deras ägarandel verkade lösas upp ganska brutalt.
Och det är inte allt! Jag läste vidare i dagordningen för den extra bolagsstämman och det ovan nämnda var bara det första alternativet. The worst is yet to come! Om det ovan nämnda inte väljs, kommer den extra bolagsstämman, under hot om konkurs, att tvingas ge bolagets styrelse rätt att ändra bolagsordningen och höja det lägsta antalet aktier efter eget gottfinnande från nuvarande 50 miljoner till antingen 112,5 miljoner, 450 miljoner eller 1,8 miljarder stycken. På motsvarande sätt får styrelsen besluta att det högsta antalet aktier ökas från nuvarande 200 miljoner till 450 miljoner, 1,8 miljarder eller 7,2 miljarder aktier. Puh. Scandic verkar förbereda sig för en framtid som statligt hotell.
Tillbaka till nyheten som gav Juurikki pengar till nästa Scandic-besök. Åh, om Juurikki också hade en likadan casebaserad analyshatt som Erik Penser Bank. Bankens analyshatt säger att Scandics försäljning 2020 halveras från 2019 (Juurikkis hatt skulle säga att halvering inte räcker), år 2021 går också dåligt (Juurikkis hatt säger detsamma) och år 2022 skulle Scandic kämpa sig till en vinst på 600 miljoner kronor (Juurikkis hatt tiger). I denna ekvation finns så många variabler att man ödmjukt måste lyfta på sin egen gissningshatt, när någon har mage att slänga ur sig något sådant.
Erik Penser Banks magiska hatt säger att när man beaktar utebliven utdelning, skulle det med ett P/E-krav på 13 innebära ett nuvarande aktiepris på 59 kronor. Nu gick det så långt in på högre matematik att Juurikki också måste titta i sin egen casebaserade analyshatt.
P är price. E är earnings. I beräkningen är earnings för år 2022 angivet: 600 000 000 kr. Med det nuvarande antalet aktier på 102 985 075 skulle aktiernas framtida nuvärde P år 2022 vara 6 076 119 100 kr. Då skulle P/E vara 10,127. Något stämmer inte här. Det skulle ju vara 13. Just det! När E är givet, måste ett av P:s element vara fel. När ett av de två elementen också är hugget i sten i beräkningen, de 59 kronorna, återstår som lösning endast att antalet aktier har ändrats år 2022. Det hade Juurikki redan av andra skäl tänkt, att antalet aktier säkert kommer att ändras.
Här hamnar man i matematikens möjliga världar. En P/E-nivå på 13 och ett aktievärde på 59 kr/aktie skulle tyda på att Scandics aktieantal år 2022 skulle ha ökat med drygt 22 %. Detta är en något märklig motsägelse med att Scandic skulle vara i stora ekonomiska svårigheter under åren 2020 och 2021. Scandic kommer undan ganska lindrigt om den svenska statens kapitalinjektion endast ökar aktierna med 22 %. Naturligtvis skulle en delvis förklaring kunna vara en ökning av skuldbördan, Scandics skuldsättningsgrad i slutet av 2019 var ju bara 37 %.
Det svenska folkhemmet kommer inte att låta Scandic gå i konkurs, vilket det utan tvekan skulle vara på väg mot med nuvarande utveckling. Scandic kommer inte heller att tillåtas sälja delar av sina 2 800 hotell i panik till marknadspris, det vill säga till reapris under denna kristid. Det skulle tyvärr grumla kronjuvelen. Scandic kommer att räddas av staten, men att rädda Scandics ägare är inte den svenska statens ansvar. I Norge räddar staten just nu flygbolaget Norwegian, och kapitalinjektionen späder ut nuvarande ägares ägarandel från 100 % till 5,2 %. Alltså, om Norwegian någon gång skulle göra vinst, skulle de gamla ägarna få 5,2 % av vad de hade före coronatiden. Hur går det för Scandic?
Scandic förbereder sig för en massiv nyemission, där antalet aktier kommer att öka mycket kraftigt. Knappast skulle annars den extra bolagsstämman ha övervägt även det alternativ som ökar antalet aktier till 1,8 - 7,4 miljarder, när det nu finns 0,1 miljarder.
Juurikki bedriver inte vetenskap. Juurikki kommer inte att leta efter den ursprungliga källan till information, och det skulle inte hjälpa. Erik Penser Bank skulle knappast ge Juurikki de faktiska beräkningarna, med hänvisning till affärshemligheter.
Berätta var Juurikki resonerar fel, tack. Dessförinnan kommer Juurikki inte att röra Scandics aktie med en lång pinne, även om han är en nöjd stamkund hos Scandic hotellkedja. Om två-tre år, när hotellverksamheten fungerar igen och den svenska staten säljer sitt enorma Scandic-ägande, är det kanske dags att överväga ett köp.
Marknaderna har alltid rätt och Scandics aktiekurs verkar idag vara upp över 5 %, från 36 kronor till 38 kronor. Scandics intäkter har kollapsat och en stor del av kostnaderna löper. Någon skulle för skojs skull kunna göra en beräkning av hur stort kapital Scandic är tvungen att ta från den svenska staten, t.ex. baserat på bankens ovan nämnda bedömningar, och hur mycket det skulle späda ut det nuvarande ägandet. Från 2019 års resultaträkning får man de viktigaste siffrorna. Därefter kan vi alla tillsammans skratta rått åt idén att marknaderna alltid skulle ha rätt.
