Nytt förvärv. Det har pratats om Stamac ibland i Robit-gruppen. Tillverkar även slitdelar som underleverantör till Robit.
Konepaja Stamac Oy, som köpts av Leden, är specialiserat på maskinbearbetning, närmare bestämt skärande bearbetning, fräsning och svarvning. Stamacs senaste fastställda omsättning är 17,5 miljoner euro, företaget sysselsätter 64 anställda, maskinverkstadens teknologi är modern och kunderna är betydande internationella företag inom transportmedels- och maskinbyggnadsindustrin som är verksamma i Finland. Stamac grundades 1997 och företagets hemort är Seinäjoki.
Solar Water Solutions har öppnat en investeringsrunda på Invesdor. Söker högst 1,5 M€. Företagets VD har investerat 210k och andra nyckelpersoner 95k i samband med denna runda, på samma villkor som övriga investerare.
EDIT: På Invesdors sidor nämns, utöver en notering, även en fusion eller ett företagsköp som ett exit-scenario. I SWS:s investerarnyhetsbrev nämns följande: “Målet är att vi med en bra partner inom vattensektorn först kan hitta bredare försäljningssynergier och sedan notera oss på börsen om ett par år.”
GF Money, som tidigare försökt notera sig i Helsingfors, har inlett en konverteringsemission där investeringsutdelningsaktier kan bytas mot A-aktier. Dessa är avsedda att noteras under nästa år genom en teknisk notering på First North i Stockholm. Hemvisten är alltså fortfarande Finland. De motiverar valet av Stockholm enligt emissionsprospektet, eftersom det är företagets största marknad och de tror att det finns bättre likviditet där.
Finska företag motiverar ofta notering eller parallellnotering på Stockholmsbörsen med likviditet och synlighet, men finns det någon data om hur väl detta har lyckats. Säkert i teorin har Stockholm som marknadsplats bättre potential, men infrias den för särskilt många finska bolag?
Sammos parallellnotering var nog ett lyckat exempel, men på magkänsla hävdar jag att många finska firmor drunknar i mängden där, och nyttan för Helsingforsbörsen är obefintlig eller till och med negativ.
Kanske säger det något att FN-bolag som parallellnoterades i Stockholm under det senaste decenniet i stor utsträckning har avnoterat sig från Stockholm. Bankirerna sålde den svenska drömmen, att det finns mycket kapital och högre värderingar där. Kostnaderna kommer säkert, men investerarnas intresse för ett litet finskt bolag bland 1100 andra börsbolag är inte lika säkert.
Jag vet inte hur enbart en notering i Stockholm fungerar. En finsk medborgare får enligt vår lag äga ett noterat bolag endast om förvaringen sker hos Euroclear Finland. Det innebär att när ett finskt bolag noteras i Stockholm eller någon annanstans utomlands, är det olagligt för finländare att äga det bolaget eftersom förvaringen inte sker hos det inhemska monopolet. Det låter helt absurt och otroligt, och det är det också, men jag har sett i några fall hur detta har lärts den hårda vägen och dyrt. Det har väl funnits någon genial idé här att finska äganden inte skulle kunna döljas.
Helen Oy har antytts av Mikael Jungner att noteras eller att genomföra en emission riktad till Helsingforsborna. Kauppalehti bad mig kommentera realismen i den fräscha planen. Jag ser den tyvärr inte som genomförbar, åtminstone inte på detta sätt. Jag berättade samtidigt hur börsintroduktioner vanligtvis genomförs klassiskt genom personal-, allmän- och institutionella emissioner.
Att privatisera offentliga företag via börsen är inte lätt. Folk har en märkligt naiv bild av att det i Finland skulle finnas privat kapital för att genomföra privatiseringen av offentliga sektorns företag. Det kapitalet finns inte ens för marknadsekonomiskt framgångsrika företag, eftersom finländarna är fattiga och överbeskattade. Min kommentar i Kauppalehti till Mikael Jungners i sig fräscha idé om en riktad emission av Helen Oy till Helsingforsborna
PS. Kommunala energibolag har privatiserats med varierande framgång. Espoon sähkö kritiserades hårt, men är förmodligen den enda kommunala energitillgången som för närvarande har omvandlats till en likvid diversifierad portfölj. Portföljens marknadsvärde är nu tydligen 782 miljoner euro (Källa: Länsiväylä och Hannele Kerola).
Precis så. Jag var, förutom Nasdaq och Alexander Stubb, en av de få som vågade försvara tre-S-regeringens förslag att genomföra upplösningen av Euroclears monopol och tillåta transparent förvaring via andra aktörer, som till exempel Nasdaq. Hela diskussionen var extremt frustrerande; man fokuserade på att kritisera Stubbs uttalande om att “90% stöder” och man hittade på helt galna hotbilder om att varje vänsterjournalist inte varje sekund skulle få tillgång till ägarregistret i sin helhet. Resultatet blev sedan att det belgisk-franska monopolet återigen cementerades genom den finska exceptionalistiska strukturen.
Förra veckan publicerades motsvarande siffror från Stockholm och även där var tiotals företag i IPO-pipelinen
Hesuli: ”Vi förväntar oss minst ett dussin noteringar nästa år och om de går bra, så skulle antalet noteringar för år 2026 kunna fördubblas och är förmodligen minst 20”
Cirka 2/3 av de noterade företagen skulle ha en omsättning på över 25 milj. €. 15 % företag över 100 milj. €
Han är den vars telefon börjar ringa när företag börjar fundera på att gå till börsen. Nu har den ringt sedan förra våren.
”Under våren började kontakterna tydligt öka, och under hösten har situationen förstärkts ytterligare”, berättar Elonheimo.
Det är verkligen en optimistisk syn. Har vi inte sett sådana årstakter på över ett dussin annat än under coronaboomen och kanske någon gång i teknikbubblan före det? Som investerare och aktieägare i Inderes tar jag naturligtvis emot detta med glädje om det skulle hända:
Just nu ser det enligt Elonheimo ut som att noteringarna börjar återhämta sig i år, och nästa år kan vi redan se en verklig explosion när proppen släpper efter tre tysta år.
”Nästa år kan det mycket väl bli en ketchupflaska-effekt. Det förutsätter att vi ser framgångar i år”, säger Elonheimo.
Elonheimo förutspår att cirka ett dussin företag kan noteras på Helsingforsbörsen i år, och dubbelt så många, alltså över tjugo, nästa år.
”Vi har ganska många företag som är redo att agera om situationen är gynnsam. Många av dem hade varit redo för börsen redan tidigare, men tvingades skjuta upp sin notering när noteringsmarknaden frös till is”, berättar Elonheimo.
Alla kan ta detta som ett tips för IPO-investeringar, särskilt när den värsta boomen avtar
”Jag tror inte att man gick till börsen på för lätta grunder, men många företag hade verkligen bråttom att hinna till börsen innan fönstret stängdes, det vill säga när värderingsnivåerna fortfarande var höga. Därför kan de ha noterats tidigare än planerat.”
Förhoppningsvis kommer listningen av Hesuli att snabbas upp och bli billigare i framtiden, eftersom den nuvarande processen verkar för tung för alla aktörer
Absolut! Det finns verkligen mycket dokumentation och processer som kan effektiviseras. Förhoppningsvis hinner vi redan se praktiska fördelar i nästa våg. Spelet vinns av de investmentbanker och advokatbyråer som har modet att anställa lite våghalsiga och teknikorienterade juniorer, och ge dem jobbet att spränga alla gamla processer i luften.
Och sedan väntar vi spänt på den första noteringen vars papper innehåller komiska AI-hallucinationer som den “optimerade processen” lyckades lämna kvar där.
Nåja, processerna kommer väl snart att lägga till en andra AI för att granska och en tredje för att granska vad den andra säger, och detta kommer sedan att fortsätta tills resultatet är mer tillförlitligt.
" Att bygga tillväxt kräver finansiering. Lounea har den 15.1.2025 överenskommit om ett finansieringspaket på 148 miljoner euro med Danske Bank A/S och Nordea. Det nu överenskomna finansieringspaketet möjliggör genomförandet av Louneas nuvarande tillväxtplan, utöver att bolaget omstrukturerar sina tidigare lån.
Eftersom Louneas ambition är att fortsätta växa, undersöker bolaget även olika alternativ för att påskynda tillväxten i framtiden. Dessa alternativ inkluderar till exempel utökning av befintliga finansieringspaket, nyemission, kapitalinvesterare och notering på börsen. "
I Kauppalehti bra IPO-data Helsingfors vs. Stockholm
Vad som ofta glömdes bort när vi hyllade Stockholm var att Stockholm förra året hade 63 avnoteringar mot 34 IPO:er och året dessförinnan 40 mot 21. I Finland 5 mot 5 och 7 mot 3.
Detta talas det inte mycket om i Finland, men under Stockholms överhettade år 2021 kom ett enormt antal företag som inte borde ha noterats, vilket säkert syns i avnoteringar nu och i framtiden (en del är förstås normala företagsköp, en del att företagen hamnar i problem). Det hör förstås till spelet att en del fall går i konkurs, men jag skulle säga att ribban har hållits ganska bra i Finland i denna granskning.
