Paradox Interactive AB - ...om bara en expansion till

Aktier
,
1

Det verkar finnas några Paradox-ägare på forumet, så låt oss öppna en egen tråd för denna lilla jätte inom strategispel.

Screenshot 2020-05-12 at 10.27.58
Screenshot 2020-05-12 at 10.27.582530×1388 885 KB

Svenska Paradox Interactive är en spelutvecklare och -utgivare som fokuserar på strategi- och rollspel. Huvudplattformen är PC. De mest kända spelserierna är Crusader Kings, Europa Universalis och Hearts of Iron-serierna. Företaget publicerar också bland annat det Tammerforsbaserade Colossal Orders spelserie Cities Skylines.

Företaget har sina rötter på 90-talet, liksom många andra spelföretag. Till börsen listades det tillväxthungriga Paradox 2015.

Företagets spel är en riktig skattkista för spelare: man kan spendera hundratals timmar på ett enda strategispel under årens lopp! De som är mer bekanta för mig är Europa Universalis IV, Hearts of Iron 2 och 4. Spelen får en betydligt längre livslängd tack vare a) DLC:er och b) en stor modding-community. De bästa moddarna för Hearts of Iron 2, som släpptes i början av 2000-talet, uppdateras fortfarande, och trots sin något föråldrade grafik är spelet helt tillfredsställande för en fåtöljgeneral som söker utmaningar.

Ur investerarens synvinkel är Paradox modell förbluffande bra. Såvitt jag förstår är utvecklingen av strategispel inte en uppgift för en särskilt stor grupp eller budget, så de behöver inte säljas i miljontals exemplar. Utöver ett spel som kostar 60 euro kommer det en massa relativt lättproducerade tillägg, som vanligtvis kostar 20 euro. Till exempel har så många DLC:er släppts för Europa Universalis IV, som lanserades 2013, att hela paketet fortfarande kostar 240 EUR på Steam!

Screenshot 2020-05-12 at 10.39.53
Screenshot 2020-05-12 at 10.39.531996×582 265 KB

Paradox har ett något dåligt rykte för att släppa sina spel ofärdiga. Denna brist kompenseras av en stor modding-community som gratis skapar massor av extra funktioner till spelen.

De flesta spelserier är redan gamla, och deras fans kommer sannolikt att återvända till nya versioner om och om igen.

Detta har också synts i företagets lönsamhet. På Helsingforsbörsen är det främst Admicom som pryder samma lönsamhetsnivå, med Paradox rörelsemarginal på cirka 40 %.

Screenshot 2020-05-12 at 10.33.04
Screenshot 2020-05-12 at 10.33.042644×1312 325 KB

Företagets portfölj har diversifierats under åren, vilket avsevärt minskar riskerna. Dessutom är företagets spelportfölj mycket stark och hållbar över tid, vilket ytterligare fördjupar vallgravarna.

Det enda problemet är förmodligen aktiens pris, med ett P/E-tal på cirka 50x. Mycket gott är alltså redan inprisat. Jag blev äntligen ägare under vårens coronaturbolens. Aktiekursen har också legat lågt i några år efter att den sköt i höjden ordentligt 2018.

Ändå är tiden en utmärkt affärs bästa vän.

Här är en länk till företagets investerarsidor Investors - Paradox Interactive

16 gillningar
2

Företaget släppte även sitt Q1-resultat idag.

https://www.paradoxinteractive.com/en/interim-report-first-quarter-2020/

I genomsnitt säljer spel som är över fyra år gamla, inklusive expansioner, fortfarande som smör.

Screenshot 2020-05-12 at 10.45.38
Screenshot 2020-05-12 at 10.45.381592×978 127 KB

4 gillningar
3

Med 2000+ timmar i Eu4, CK2 och Victoria2 är det intressant att se hur detta företag utvecklas.

Jag tycker att DLC-modellen har fungerat ganska bra, även om innehållet inte alltid har varit tillräckligt kraftfullt. Jag följer med intresse hur företagets planerade prenumerationsmodell kommer att fungera.

Det som är oroande för företaget är den ofullständighet som Verner också nämner när det gäller de senaste stora spelen: Stellaris, HOIV och Imperator. Stellaris lyckades kanske vända till ett gott mottagande efter drygt ett år, men HOIV föll platt, åtminstone med tanke på kultstatusen hos dess föregångare.

Företaget har grävt sin egen grop lite med omfattningen av sina spel, vilket gör att det inte kan matcha den nivå som fansen kräver vid lanseringstillfället. Detta blir nästa prövosten när Paradox släpper en ny version av sin succé Crusader Kings 2.

Ändå rider företaget på megatrenden med spelare som åldras, där spelare är villiga att betala mycket för sina spel. Om jag betalar 360 euro per år för att titta på fotboll, så skulle jag lika gärna kunna betala 20-30 euro/månad för något Paradox-medlemskap. Med ett medlemskap skulle man kanske också kunna sänka förväntningarna kring spellanseringar, om klumpsumman för spelet kunde sänkas.

4 gillningar
4

Jag är inte en Prdx-ägare, men som ett stort fan av Eu4 kan jag använda titeln erfarenhetsexpert :face_savoring_food:

Spelet har förnyats ganska mycket inuti sin stomme. Spelmekaniken har justerats under åren, så istället för att bara byta skinn förnyar denna orm sina inälvor. Nackdelen med ett grand strategy-spel är skillnaderna mellan olika patchversioner i sparfilerna. Eftersom spelets tidslinje är hundratals år och i verkliga livet tiotals timmar, kan man inte i vuxen ålder ta sig tid att spela spelet. Tanken “jag måste ändå börja om från början” höjer tröskeln för att återvända till spelet.

När det gäller Eu4 görs förbättringar som underlättar spelets tillgänglighet. Gamla veteraner hittar det de vill ha på olika skärmar, men innehållets och mekanikens komplexitet skulle redan kräva gallring. För företaget skulle det vara viktigt att få nya spelare, så att det inte bara blir en sak för gamla gubbar.

DLC-linjen är förståelig; om en NHL-serie kan säljas om varje år med små uppdateringar från föregående, spelar det ingen roll för mig hur utvecklingsteamet håller sig flytande.

Jag förstår att en ny spelmotor utvecklas i bakgrunden, vilket kommer att lyfta innehålls- och mekanikhanteringen till en högre abstraktionsnivå (kodningsmässigt). Att redigera textfiler är inte riktigt modernt, och en ordentlig innehålls-/mekanikredigerare effektiviserar också Paradox egen verksamhet och ger företaget bättre verktyg för att hitta spelets balans. Nu handlar små patchar ofta om att hitta spelets balans, när den komplexa spelvärlden med sina olika parametrar framstår som dumma buggar eller konstigheter.

3 gillningar
5

Här också erfarenhet från ett par decennier (låter så brutalt sagt :sweat_smile: ). EU2 var det första Paradox-spelet jag spelade, och efter det har olika versioner av HOI, CK och Victoria (definitivt minst) spel anslutit sig till listan.

EU2 är nog fortfarande min favorit när det gäller känslan. Den nuvarande DLC-modellen är förståelig men lite irriterande för min smak, jag brukar plocka upp tillägg från Steam/Humble Bundle-reor. De flesta EU4-tilläggen är så pass onödiga att jag inte ens orkar köpa dem på rea – någon kan förstås tycka annorlåt.

Jag hade samma tankar som Verneri, men jag blev sittande på händerna i mitten av mars och ja, kurvan kan man sedan titta på från sidlinjen :cold_face:

Angående investeringscasen har jag funderat på samma sak som ovan, hur stor marknad det finns för dessa mikromanagement grand strategy-spel eller nya spelare – utöver oss gubbar :smiley:

CK3 är nästa ut i den serien och den använder den nya motorn.

3 gillningar
6

Och tid behövs. Med denna tillväxttakt och kursen kvar på nuvarande pris kommer vi att vara på en rimlig värderingsnivå om fem år. Nu är det möjligen sämsta tiden någonsin att köpa spelföretag, då de har lockat till sig hype från ”stay-at-home”-ekonomin efter den initiala dippen. Coronatoppen ger inte ett hållbart stöd för värderingsnivåerna. Insiderhandeln markerar med optioner och säljer till marknadspris.

Affärsutvecklingen ser bra ut.

2 gillningar
7

Jag har också följt företaget och äger lite av det. Riktningen verkar bra. Och jag ser åtminstone själv branschens utveckling som mycket positiv på längre sikt.

1 gillning
8

För mig har strategi varit en go-to genre, men en väldigt nischad sektor. Den gynnas inte heller särskilt av de stora megatrenderna just nu.
“Den totala e-sportpubliken förväntas växa med en sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) på 9% mellan 2019 och 2023, från 454 miljoner år 2019 till 646 miljoner år 2023, enligt Business Insider Intelligences uppskattningar. Det innebär att publiken nästan fördubblas under en sexårsperiod, eftersom publiken år 2017 var 335 miljoner.”

Tidigare sålde musiker skivor, nu i viss mån, men intäktslogiken har förändrats. På samma sätt förändrar e-sport ständigt intäktslogiken och därför är ett par av de största spelen de senaste åren, som Blizzards Overwatch, gratis.
E-sport kommer säkert att fortsätta växa och många spel kommer att överträffa traditionella sporter i popularitet.
Men till skillnad från sport, där ingen äger t.ex. IP:n för fotboll, är ägandet av IP:n en stor sak inom e-sport.
Till exempel är lagavgiften för Blizzards Overwatch League 20 miljoner dollar och i Kansas har det första e-sportlaget noterats på börsen.
Senare i en avlägsen framtid, ett ReadyPlayerOne-liknande scenario där ägandet av “världen”, det vill säga IP:n, spelar en stor roll och där stora spelföretag som Blizzard ligger i framkant (och även marginalerna är enorma och värderingen pe35).

E-sport söker delvis fortfarande sin intäktslogik, men när publiken åldras med tiden förbättras möjligheterna till annonsering. Ligorna söker också fortfarande sin form och spelen förändras, men stora spelföretag som Blizzard (StarCraft (där för övrigt en finländare är världsmästare), Warcraft, Overwatch, Hearthstone, Call of Duty, etc.).
Och när det gäller streaming, ligor, virtuella miljöer, etc. fungerar spelen utmärkt och de gynnas av megatrenderna. Det vill säga, jag skulle till och med vara villig att som en mycket motvillig värdeinvesterare betala en hög värdering för dessa.

När jag däremot tänker på framtiden för strategi, är det just främst uppdateringar av spelet via DLC. Ingen vill se mig kämpa med ett Civilization-spel i 50 timmar eller cornercampa med dvärgar i WH.

Det här var alltså ingen djupare analys, men e-sport är en genuint superintressant megatrend och många tekniker som VR och AR förstärker och stödjer den bara. Och intäktslogiken för IP är i förändring.
Strategispelsföretag verkar ur denna aspekt främst vara fastnade värdeobjekt som bara inte har prissatts som värdeobjekt (och ja, jag inser att spelande i allmänhet är en växande trend, även strategi, och att strategi gynnas av en äldre spelarbas som är villig att lägga pengar på DLC etc.).

2 gillningar
9

Jag vill utmana ditt i sig förtjänstfulla meddelande lite. Långa strategispel kanske inte är idealiska e-sporter, men jag skulle inte helt utesluta dem från framtidens scen heller. Medan snabbare spel spelas i turneringar/ligor som består av flera matchrundor, skulle till exempel ett EUIV-spel uppdelat i delar om ett par timmar kunna motsvara en hel turnering.

Paradox YouTube-kanal har faktiskt för närvarande en “Dev Clash” där EUIV-utvecklarna spelar mot varandra. Två avsnitt på 40-50 minuter kommer varje vecka, och videorna verkar samla tiotusentals tittare (+ de som tittar via Twitch utöver det).

Jag skulle dock inte köpa Paradox-aktier med e-sportperspektivet i åtanke, eftersom företaget inte har några bevis i den riktningen. Poängen är bara att jag anser att även tung strategi kan vara e-sport i framtiden, om någon lägger ner arbete på det. Spelen måste naturligtvis också vara tillräckligt populära och tekniskt möjliga att spela tävlingsmässigt.

4 gillningar
10

eSport är en trend som har fått många investerares uppmärksamhet, men jag tror inte att det är något som tar bort från Paradox? Strategispel har en egen, ganska stor, spelarkår. Observera, särskilt Hoi4 är, så vitt jag förstår, ganska multiplayer-fokuserat så att spelande även med strategispel kan vara socialt (härifrån skulle man kunna få ihop en Hoi4 etc. grupp? :smiley: )

Jag är inte säker på om Paradox är involverat i eSport på något sätt.

Tillägg, @Fundamies kommenterade ämnet mer förtjänstfullt redan ovan.

Vårt hemmabörsspelbolag Remedy har i sin egen berättande, fokuserade trippel A-nisch bevisat hur man kan lyckas genom att följa sina egna vägar.

Aktiens nuvarande pris är den största avskräckande faktorn. Forward P/E är nu 50x… Visst, på den positiva sidan finns en nollränteomgivning, en supergynnsam megatrend, förutsägbar affärsverksamhet, börsens mest lönsamma affärsverksamhet, men ändå. Visst är Paradox ett sådant fall som “alltid är dyrt”, men inte så här dyrt. :smiley:

5 gillningar
11

Blankarna verkar inte tycka att den är överprissatt :thinking: eller är det bara ett tecken på att tidigare positioner blev dyra för blankarna

https://twitter.com/borsredaktion/status/1260566528669429760?s=21

1 gillning
12

Paradox breddar trots allt sin utgivningsportfölj med nya spår med Vampire: The Masquerade: Bloodlines 2. Det förväntas släppas i höst. Det är alltså en uppföljare till spelet som släpptes 2004, och det är ett förstapersonrollspel. En stor satsning även från Paradox sida.

1 gillning
13

Intressant nog syns även Tencents köpare av Supercell på ägarlistan med en 5% ägarandel.

1 gillning
14

Verneri, hur bedömer du värderingarna av dessa spel- och teknikföretag? Man borde veta vad det rätta värdet för ett företag är för att kunna bedöma om man betalar ett för lågt, lämpligt eller för högt pris för aktien. Företag kan förstås också bedömas baserat på kvalitativa och samtidigt binära faktorer (passar megatrenden, sant eller falskt?), men dessa begränsar bara inköpslistan utan att skala.

1 gillning
15

Inte särskilt sofistikerat: jag bygger inte komplexa värderingsmodeller för varje företag, som analytiker skulle göra. Jag försöker dock med enkla antaganden få en uppfattning om avkastningsförväntningarna för de närmaste åren. Om jag inte kan få en uppfattning om det, rör jag det inte. Detta förutsätter naturligtvis att företaget är mycket förutsägbart (i fallet med ett spelföretag alltså en portfölj med många spel, jag vet att spelen är bra osv.). I Paradox fall känner jag spelen ganska väl och företaget är bekant sedan många år, så jag vågar göra vissa antaganden om företaget.

Jag har länge haft ett öga på Paradox, men när bolaget i mars, tillsammans med allt annat, sjönk och P/E-talet sjönk till “bara” 30x-nivåer runt 130 kronor, konstaterade jag att priset var rimligt för ett företag som realistiskt sett kan uppnå 15-20 % vinsttillväxt under de närmaste åren, med en bred och framgångsrik portfölj samt en lojal fanskara. Inte billigt dock. Jag skulle ha köpt lite mer vid 115 kronor, men fegade ur när aktien gick dit. Klassisk “bullerointi” alltså. :smiley:

Investeringen är för mig också lite av en faninvestering, men jag ville naturligtvis se avkastningspotential i inköpspriset.

Jag tror ganska mycket på att bedöma kvalitativa egenskaper när det gäller investeringar. En del av orsaken till det är naturligtvis min egen oförmåga att utarbeta DCF-modeller (som riktiga modeller för vuxna) plus att algoritmer, robotar och tusentals andra aktörer kan beräkna och krossa kvantitativa saker. Kvalitativt arbete kräver faktiskt fortfarande mänskliga hjärnor och det gör algoritmerna mig veterligen inte ännu. Visst är den kvalitativa sidan ganska subjektiv, men allt har sina brister.

Det skalas inte, men när portföljen bara innehåller cirka 10-15 företag samtidigt behöver den inte heller det. :slight_smile:

Med Remedy har jag naturligtvis haft Ates analys och värdering som stöd, så det har varit lättare att ta till sig min egen åsikt med det som stöd.

7 gillningar
16

De senaste utgåvorna har gått helt åt skogen. Imperator har förvisso utvecklats till och med ett bra spel nu, men spelets lansering var den sämsta i närtidshistorien.

Ck III bestämmer enligt mig riktningen för det här skeppet. Om det största och vackraste varumärket floppar, då är det slut. Efter Hoi4- och Imperator-flopparna har man inte längre råd att misslyckas.

1 gillning
17

{“content”:“Vad jag har uppskattat med Paradox är att trots uppenbara floppar som Hoi4 säljer spelen ganska bra i slutändan, eller utmärkt med tanke på deras budgetar, att döma av Paradoxs siffror. Spelens livslängd är lång och jag antar att många spelare helt enkelt accepterar att genom att köpa DLC senare och vänta två år på uppdateringar blir spelet bättre. Otroligt men… sant. :sweat_smile:\n\nHåller med om att detta inte kan fortsätta i all oändlighet.\n\nÅ andra sidan är mitt eget konsumtionsbeteende med Paradox att jag väntar två-tre år innan jag skulle överväga att köpa ett ”nytt” spel så att det har fixats tillräckligt. :sweat_smile: Och de kanske ändå säljer det till mig för 60€ när det ingår ett par DLC:er… :woozy_face:”,“target_locale”:“sv”}

3 gillningar
18

Jag spelade många spel när det var möjligt att köpa dem i kartonger från fysiska butiker. Svårigheten är att bedöma vilken typ av spel som slutligen blir en framgång och hur denna framgång definieras. Det finns spel som är helt enkelt fantastiska upplevelser, som man spelar igenom en gång och sedan glömmer. Sedan finns det spel som bara får en att återvända till dem gång på gång. För det tredje finns det spel som man vill spendera pengar på på grund av en framgångsrik affärsmodell. Inom investeringar är det just affärsmodellen som är central. Jag anser att man måste få något konkret för pengarna, vilket kanske gynnar försäljningen av relativt lågmarginalerade tillägg eller version två. Den andra ytterligheten är mobilspel, där spelare tydligen är villiga att mikrobearbeta för att tillfälligt ta bort konstgjorda begränsningar.

Jag förespråkar naturligtvis den första modellen, eftersom den andra verkar ganska dum, men är jag bara en gammal räv som är efter sin tid? Ska ett företag göra ett spel som filmer, med stor budget och med sikte på kritikernas gunst? Det är som ett konstverk, och när man beundrar ett konstverk räknar man inte retentiontalen för första dagen och funderar på rätt tidpunkt att presentera den första köpfrågan för spelaren. Det känns som att t.ex. Counter-Strikes popularitet tog fart på allvar först med mikrobearbetningen. Intäkterna måste användas för att upprätthålla varumärket och publiken (t.ex. e-sport), och inte bara delas ut som utdelning. Det är ibland svårt att förstå vad framgången för ett spelföretag i slutändan beror på.

Jag hoppas att Paradox lyckas, för jag gillar deras spel. Kanske stöder dock försäljningen av spelen företaget mer än köpet av aktier. Å andra sidan väcker bra varumärken också investerarnas intresse.

Paradox wikisida är intressant läsning:

1 gillning
19

Det är värt att läsa Remedys omfattande rapport, även om Remedys spel och affärsmodell är helt annorlunda får man en bra bild av spelmarknaden från den rapporten.

Till exempel är DLC:er den mest lönsamma försäljningen eftersom de är billigare att producera än att skapa hela spelet. Så vitt jag förstår förväntar sig vissa spelbolag inte ens att det första spelet ska vara lönsamt med en stor budget och marknadsföring.

Paradox är fortfarande ett relativt litet bolag och budgetarna är små, men fanskaran är desto stabilare inom detta lilla nischområde. Det gör spelförsäljningen mer förutsägbar, eller åtminstone kan man med säkerhet förvänta sig att det inte kommer flera fullständiga floppar samtidigt. :sweat_smile:

Korrigering: Ett flertal stavfel som fanns i kommentaren som skrevs tidigt på morgonen har korrigerats.

4 gillningar
20

Här är några ytterligare punkter som jag skulle titta på när jag överväger spelföretag som investeringsobjekt.

i) Kvaliteten på spelportföljen: vilka spel och IP äger och utvecklar företaget? Hur gamla är spelserierna? Hur förutsägbar är deras framgång? I princip är en uppföljare till en framgångsrik spelserie mindre riskabel än en helt ny IP.

ii) Hantering av affärsrisker: hur många spel finns i företagets portfölj, gör företaget riskfriare underleverantörsarbete samtidigt osv. Exempelvis var Remedys Control en mer riskfylld lansering eftersom det var en ny IP, men samtidigt gav företagets underleverantörsarbete med Crossfire trygghet för investeraren.

iii) Företagets tidigare historia: har företaget vuxit organiskt eller har det satts ihop av flera olika studior och sedan noterats på börsen? Jag föredrar företag med en lång organisk och förståelig historia.

iv) Fokus. Ju mindre företaget är, desto viktigare är fokus och riskhantering. Om ett spelföretag samtidigt försöker investera i VR, lansera ett nytt spel själv och arbeta med andra projekt vid sidan av, och allt detta görs med små ekonomiska resurser, krävs det ett mirakel för att det inte ska gå illa. :sweat_smile:

v) Finansiell ställning. En stor nettokassa skyddar mot motgångar som oundvikligen uppstår ibland i denna bransch.

vi) Subjektiv bedömning av ledningens förmåga och engagemang. Inget av ovanstående spelar någon roll om ledningen inte fokuserar på risker och gasar för mycket.

vii) Alla ovanstående punkter gällde företagets egenskaper: sedan måste man fortfarande på något sätt bedöma om aktien är för dyr eller för billig i förhållande till riskerna och potentialen. Även i denna bransch finns det lätt fällor i många billigare aktier, och dyra aktier är dyra av goda skäl.

Det skulle vara intressant att höra @Atte_Riikola:s kommentarer, till exempel vad du tittar på i spelföretag när du följer dem med en blick vid sidan av Remedy och NG? :ghost:

6 gillningar