Det har skett förändringar i ägandet av det svenska apotekbolaget som samägs av Oriola. Den litauiska ägaren till den andra hälften har sålt sitt innehav i det svenska apoteksbolaget från apotekskoncernen Euroapotheca till ett annat koncernbolag. De baltiska apoteksverksamheterna blev kvar i Euroapotheca, medan ägandet i det svenska apoteksbolaget har överförts till ett holländskt förvaltningsbolag (holdingbolag) som tillhör den litauiska koncernens moderbolag. Efter dessa arrangemang omfattar detta förvaltningsbolag även den litauiska koncernens livsmedelskedjor i Polen och Bulgarien. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv befinner sig ägandet av hälften av det svenska apoteksbolaget därefter i ett ganska ovanligt förvaltningsbolag.
Ur Oriolas synvinkel är priset som hälften av det svenska apoteksbolaget såldes för intressant. Baserat på bolagens årsredovisningar och pressmeddelanden har priset för halva innehavet i det svenska apoteksbolaget i transaktionen varit cirka 200 miljoner euro, vilket är på samma nivå som värdet för halva apoteksbolaget i Oriolas balansräkning.
Var och en kan på sitt håll bedöma om den litauiska koncernens interna affär gjordes till marknadspris. I det här fallet stöds köpeskillingens marknadsvärde på 200 miljoner euro av att man vid fastställandet av priset har varit tvungen att ta hänsyn till bland annat finansiärernas bedömningar samt kraven från både de litauiska och holländska skattemyndigheterna. Att sälja tillgångar till ett eventuellt överpris från Litauen till Holland, och därmed realisera potentiella framtida förluster i ett holländskt förvaltningsbolag, vore också ett ovanligt tillvägagångssätt. På dessa grunder kan man med fog bedöma att marknadsvärdet på även Oriolas ägarandel i det svenska apoteksbolaget skulle vara 200 miljoner euro.
Här är Raulis förhandskommentarer inför Oriolas CMD-event den 12 maj
Oriola offentliggjorde redan i samband med Q1-resultatet sina nya finansiella mål, vilka kommer att presenteras närmare under kapitalmarknadsdagen den 12 maj. Vi efterlyser särskilt tydlighet kring bolagsstrukturen (en eventuell försäljning av intressebolaget Kronans), men vi förväntar oss inga nyheter gällande detta under kapitalmarknadsdagen. Även konkreta planer för att förbättra bolagets lönsamhet och stärka den svaga soliditeten är av stort intresse för oss.
Här är Raulis kommentarer gällande Oriolas kapitalmarknadsdag igår.
Oriola publicerade redan i samband med Q1-resultatet nya finansiella mål, vilka presenterades närmare igår under kapitalmarknadsdagen. Vi anser att målen i hög grad vilar på bolagets investeringar i it-system och lager, som färdigställs först 2027 och 2028. Därmed tror vi att den eftersträvade effektivitets- och resultatförbättringen kommer att tyngas mot slutet av bolagets strategiperiod, som sträcker sig fram till 2029. Gällande intressebolaget Kronans sade bolaget tydligt att dess lönsamhet måste förbättras innan Oriola kan överväga att sälja sin andel. Detta kommer att ta ytterligare flera år, och vi förväntar oss därför ingen snabb lösning när det gäller Kronans.
Låt oss dela Jussi Halmes video om Oriola här. Han brukar trots allt prata klarsynt för det mesta. Jag har inte hunnit lyssna själv än, men den kanske resonerar med någons tankar: https://www.youtube.com/watch?v=3orteSq7eXE
Helt relevanta poänger, i stort sett samma saker som jag själv har lyft fram gällande detta. Av en slump höll jag just på att titta på Oriola, så jag lägger till en bild här som på ett ganska bistert sätt visar hur Kronans Apoteks lönsamhet har smält bort, trots att sammanslagningen 2022 borde ha medfört synergier.
Kronans Apotek AB: vändningen i år är verkligen en central fråga för aktiens värdering. Kanske några observationer: fusionen slutfördes först förra året och i år kan fokus läggas på kostnaderna. Ur perspektivet för iFRS 36 (nedskrivningsprövning) är det väsentligt hur företagsledningen lyckas övertyga revisorerna om framtida kassaflöden. Det finns fortfarande en risk för nedskrivningar, men mycket har redan skrivits ner. Det har varit lite svårt, åtminstone för mig, att förstå Oriolas pressmeddelanden. Enligt meddelandena har Kronans Apotek skrivit ner extra goodwill under 2024 och 2025. I själva verket har Swedish Pharmacy skrivit ner motsvarande belopp under balansräkningsposten Finansiella Anläggningstillgångar och Oriola sedan i dotterbolagsaktier. Kronans Apotek har sedan i sin egen balansräkning 554 msek goodwill kvar för 2025 och skriver ner den med cirka 110-115 msek årligen. Detta är en helt egen goodwill med en avskrivningstid på 20 år, varav fem återstår.
En kommentar till Jussi Halmes video om Oriolas investeringar: Av årets Q1-belopp på 7,7 miljoner euro gick en betydande del till markområdet för logistikcentret i Träskända. Detta har en lång “gräddningstid” och belastar därmed resultatet något varje år. Om jag förstår det rätt betalar SEB Leasing kapitalutgifterna till entreprenören under byggfasen enligt avtal, medan Oriola ansvarar för att betala räntan på det kapitalet till SEB. När objektet väl är färdigställt betalar Oriola leasinghyra för byggnaden. Detta är vad som menas med kapitaleffektivitet. Oriolas egna kapital binds alltså inte upp med hundratals miljoner i objektet.
Hur Oriola ska driva två logistikcenter samtidigt i Finland år 2027 blir förmodligen en utmaning för bolaget, inte minst när det gäller IT-systemen.
En ny omfattande rapport om Oriola har publicerats idag. Bolaget uppdaterade sina finansiella mål och sin segmentstruktur under våren, och vi har naturligtvis uppdaterat vår rapport och våra tankar i enlighet med detta.
I det stora hela befinner vi oss dock fortfarande i en väntefas, i den meningen att investeringen i IT-system färdigställs 2027 och flytten till ett nytt logistik- och distributionscenter i Finland sker 2028. Dessa förväntas sedan ge effektivitetsvinster så småningom. Intressebolaget Kronans har fortfarande svag lönsamhet och kan/vill inte säljas förrän lönsamheten är i ordning. Därmed tvingas man sannolikt vänta 2–3 år på alla betydande drivkrafter. Samtidigt innebär alla dessa faktorer naturligtvis risker, antingen operativt eller för balansräkningen i Kronans fall. Aktiekursen är dock så pass förmånlig att vi anser att det finns värde här, men det kan verkligen dröja ett tag innan detta värde frigörs.
Det bör även nämnas att bolaget höll ett pre-silent call i morse, där det enligt min mening inte framkom några betydande nyheter. De trender som sågs under Q1 (t.ex. svaghet inom experttjänster, men styrka inom parallellimport och en pigg svensk marknad) har fortsatt under Q2, och kostnadsinflationen bör inte ge några betydande effekter då bolaget för vidare ökade logistikkostnader.
Intressanta ökningar under juni: Peter Seligson (Baltiska Handels A.B) + 149 932 st samt nomineringskommitténs ledamot Jari Paloniemi (CGR, M&A-erfarenhet) + 70 000 st
Här är Raulis förhandskommentarer inför bolagets Q2-resultat fredagen den 17 juli :)\n\n> Vi förväntar oss att bolagets omsättning och justerade EBITDA växer något jämfört med jämförelseperioden. Intressebolaget Kronans förluster och engångsposter relaterade till investeringar i IT-system tynger dock fortfarande de rapporterade siffrorna. Vi tror att Oriola kommer att upprepa sin helårsprognos om tillväxt i justerad EBITDA.\n\nOriola Q2'26 -ennakko: Maltillinen annos tuloskasvua - Inderes
I samband med fredagens resultatutgivning kommer det som vanligt att finnas en VD-intervju – om ni har några frågor i åtanke, tveka inte att dela med er av dem.
Kronans Apotek gjorde ett nollresultat i Q2, det vill säga -0,2 MEUR. Kan vi anta att den positiva resultatutvecklingen och omsättningstillväxten fortsätter under H2? När förväntas engångskostnaderna för ERP vara avslutade?
Här är Raulis snabbkommentarer om Oriolas Q2-resultat
Oriolas Q2-rapport var operativt något mjukare än våra förväntningar, då bolagets justerade EBITDA låg kvar på jämförelseperiodens nivå och var något svagare än våra prognoser. Vi förväntade oss särskilt en resultatförbättring i segmentet Products, men istället tyngdes lönsamheten av högre fraktkostnader och driftskostnader i båda segmenten. Intressebolaget Kronans förbättrade däremot resultatet mer än vad vi förväntat oss. Bolaget upprepade sin guidning om ett förbättrat justerat EBITDA för helåret, vilket kvarstår för återstoden av året.
Som utgångspunkt kännetecknas ett ERP-projekt i ett finskt börsnoterat bolag av följande:
a) Projektet blir aldrig färdigt
b) Projektet misslyckas och
c) Projektet kostar mer än väntat.
Bolaget medger till och med själva att det redan har gått åt skogen: “I moderniseringsprogrammet för Oriolas affärssystem (ERP) och lagerhanteringssystem tas lärdomarna från den första implementeringen i Sverige i beaktande vid ändringar i programmet och dess tidsplan.”
Om allt gick som på film skulle ERP-projektet kunna vara färdigt redan 2028, men som vi alla vet kommer resultatet att korrigeras med engångskostnader i flera år efter detta. När man lägger till kostnaderna och riskerna för det nya distributionscentret, Kronans alltjämt svaga lönsamhet och sänkta utdelningar, så finns det alldeles för många varningsflaggor. Jag förundras fortfarande över varför man inte byter ut vd:n.
När det gäller omsättningen är det lättare att förvänta sig en positiv fortsättning från Kronans, men den kan påverkas av en eventuell nedskärning av butiksnätet. Gällande resultatutvecklingen skulle jag ännu inte våga lova en positiv trend, eftersom Kronans kvartal har varit ganska ryckiga. Detta nämnde även VD:n i intervjun (länk nedan).
ERP-projektet verkar onekligen dra ut på tiden, och var från början planerat att pågå även under nästa år. Jag skulle därför gissa att vi får se ERP-kostnader även under 2028, men åtminstone under hela nästa år.
Här är Raulis bolagsanalys av Oriola efter Q2-resultatet
Oriolas Q2-resultat hamnade något under våra förväntningar. Vi prognostiserar att bolaget med nöd och näppe kommer att nå sin resultatförbättringsprognos för helåret. Vi bedömer att Oriola har potential för en måttligt stigande resultattrend, men vi anser att de kommande årens stora investeringsprojekt och intressebolaget Kronans balansvärde även innebär risker. Å andra sidan skulle bolaget kunna frigöra värde genom strukturella förändringar.
