Kan du förklara logiken bakom detta, eftersom jag inte förstår?
Kapitalinkomstskatt på aktier
När kapitalinkomstskatten på aktier sjunker, ökar avkastningen efter skatt och aktier blir ett mer attraktivt investeringsobjekt.
Detta innebär att kapital flyttas till aktier från andra tillgångsslag (fastigheter, räntor) och från konsumtion. Även investerarnas skuldsättningsgrad kan öka, eller åtminstone borde den öka när avkastningen förbättras. Alltså mer finskt ägande.
Det ökade kapitalflödet underlättar också företagens tillväxt. När ägandet ökar, ökar även kunskapen om ägande, vilket är bra för affärsverksamheten och dess framgång.
Inkomstskatt
När skatten sjunker är det logiskt att investera mer i sin egen kompetens, eftersom det ökade mervärdet leder till en högre lön, varav mer blir kvar för en själv med lägre skatter. Samma logik gäller för mängden arbete.
Hur mycket ska skäras ned och från vilka poster? Även utan skattesänkningar är Finlands statsbudget för närvarande 10 miljarder i underskott.
Utvidgning av skattebasen: Arbetspensionsbolag och allmännyttiga
Konsumtionsskatter höjs: Sänkta momssatser och fastighetsskatt
Besparingar i offentliga utgifter: Invandring, utvecklingsbistånd, organisationsstöd, utgifter som är sekundära för Finlands framtid, lättnader i regleringen etc.
Detta är nog en bedömning i rätt riktning, förmodligen en genuint finsk synd att vi är för blygsamma och nöjer oss med lite. Vi väntar på att tiden ska sälja varorna, som den gamla jungfrun gjorde. Finland borde vara mer aggressivt med att visa upp sig, få jungfrur får en ståtlig prins att hämta dem hemifrån om de bara väntar. Ut med varorna och en inställning att vi slår de andra, då kan något hända.
Detta kan vara ett hot eller en möjlighet. Det är lite oroande att något sådant planeras samtidigt som enheterna i Lovisa strular igen, beredskapsavgiften höjs och energipriset beräknas kunna stiga med nästan 50 procent under de kommande åren. Hoppas vi inte går från askan i elden och att medborgarna drabbas av höga elpriser, man kan ju naturligtvis inte beskatta dem för att inte marknaden ska bli arg och investeringarna utebli.
Det är nyttigt att diskutera datacentraler, precis som andra initiativ för att lyfta Finland. Kanske är det bra att komma ihåg några grundläggande saker:
-
Även om alla planerade datacentraler skulle byggas, skulle deras andel av Finlands elproduktion inte vara mer än cirka 10 %.
-
Finland kan öka sin energiproduktion mångfaldigt jämfört med förbrukningen av alla planerade datacentraler.
-
I Lovisa, liksom i andra kärnkraftverk, förekommer driftstörningar och underhållsavbrott. Trots detta är Finlands kärnkraftverks utnyttjandegrad bland de högsta i världen, över 90 % (världsgenomsnittet är knappt 80 %).
-
Även om rubrikerna i sociala medier och kvällspressen kan ge ett annat intryck, är Finlands elpriser bland de lägsta i Västeuropa.
-
Till exempel i Norge och Sverige finns det fler och större datacentraler än i Finland. Våra nordiska systerländer är de enda länderna där elpriset är lägre.
-
Osv.
Som Kommunförbundets nyligen genomförda utredning visade är över hälften av Finlands kommuner icke livskraftiga. Arbetslösheten har stigit till den näst högsta i Europa. Vår exportförädlingsgrad har sjunkit som en ko-svans och näringslivet är generellt sett ganska oförmöget att förnya sig. Statsfinanserna och till exempel kassorna för social- och hälsovårdsregionerna är helt i botten. Skuldrallyt har bara accelererats under denna (och tidigare) regering. Osv.
Datacentraler är en av de få tillväxtfrön vi har. Låt oss inte förstöra det också.
Jag läste den där artikeln och kom fram till slutsatsen att för min del kan alla Finlands datacenterprojekt gå åt pipan. Jag orkar inte alltid vara på knä och hora inför det internationella storkapitalet. Här är det bra för datacenter att vara så de kommer hit oavsett om vi vill det eller inte.
Visst är det väl trevligt i två veckor för den lokala lastbilschauffören när grus och element körs till platsen. Visst är det väl fint att någon kines eller jänkare anser att kommunist-Finlands utmärkta offentliga infrastruktur är (direkt efter Sverige och Norge) lämplig att utnyttjas. Fantastiskt, den här gången suger dessa superkapitalister inte åt sig alla pengar själva med skattefiffel och ägararrangemang utan delar den rättvist med dem som möjliggör deras existens. Låt oss underkasta hela vårt samhälle för att skydda och tjäna miljardärernas datacenter för om det inte görs, kommer de att outsourcas till Kina och Indien eftersom Finlands konkurrenskraft enligt EK:s representanter är helt skit.
Amen
Välskrivet, jag har själv undrat över invånarnas fruktansvärda motstånd mot vindkraft i en liten ort, trots att kommunens livskraft närmar sig noll utan några investeringar.
Visst kan man fundera på om situationen skiljer sig mycket kostnadsmässigt, om en äldre person vårdas i en liten kommun i östra Finland eller i ett storstadsområde. De jämförelser som görs nu är enligt min mening orättvisa i det avseendet.
Ett datacenter, som en betydande elförbrukare, genererar ju även valuta till landet och betalar betydande summor till kommunägda överföringsbolag. Dessa kan också betraktas som motsvarande exportintäkter. Samma sak som om en privatperson bygger ett solpanelsfält åt sig själv och drar nytta av det höga elpriset genom att sälja.
Jag är ingen expert på detta, men jag tror att datacentren betalar skatt och köper lokalt åtminstone olika underhållstjänster som alla anläggningar kräver. Visst genererar dessa intäkter.
T.ex. Googles datacenter i Hamina (a.k.a Tuike Finland Oy) omsätter nästan en halv miljard, köper (förmodligen huvudsakligen lokala) tjänster – bevakning, fastighetsskötsel, underhåll etc. etc. – för tiotals miljoner och är Kymmenedalens största betalare av samfundsskatt (statistik från 2022). Det är ingen pappersfabrik som arbetsgivare, men över hundra personer är inte heller en helt obetydlig mängd anställda, t.ex. just i Kymmenedalen.
Utöver detta alla indirekta fördelar från energi och fjärrvärme, indirekta skatter (konsumtion, inkomst, infrastruktur) osv. så förstår jag inte riktigt det avvisande förhållningssättet till datacentraler i detta stagnerande land.
Datacenter passar Finland utmärkt, vi har ett svalt klimat, ren el till konkurrenskraftigt pris och ett bra stamnät för el. Dessutom, ju fler datacenterprojekt vi får, desto mer investeras i produktion av ren el. Kanske får vi också fler kärnkraftverk i Finland, vilket ökar elprisets stabilitet i framtiden. För närvarande vill ingen investera i ett nytt kärnkraftverk, eftersom det inte finns tillräckligt med efterfrågan.
Förutom att de skapar jobb i Finland och skatteintäkter för kommuner/staten i många olika former, så ökar de Finlands export. Försäljning av beräkningskraft är export, precis som försäljning av en pappersmaskin. En bit är bara lättare att leverera härifrån denna avlägsna ö.
För en gångs skull när vi får investeringar till Finland, så klagar folk och media över hur fel det har investerats. Och nästa gång förvånas man när det går dåligt för Finland. Ibland känns det som att vi inte ens förtjänar att lyckas, när atmosfären i samhället är så här snedvriden.
Man bör också komma ihåg att dessa datahallar byggs, om inte i Finland, så alternativt i Tyskland, där nästan all el produceras med fossila bränslen. Vi har bara en jordklot..
Och Googles serverhall i Fredrikshamn sysselsätter redan 500 personer, vilket gör den till en av de fem största arbetsgivarna i staden. Så visst kommer det jobb också..
Hur mycket leveransen av biten för försäljning påverkas av fartyg som rör sig i havsområdena och deras “disträ” kaptener som ofta verkar glömma att ankaret plöjer botten.
Men i övrigt passar klimatet utmärkt för datacenterverksamhet, elkraftverk för fjärrvärmeproduktion har naturligtvis ökat ganska mycket, vilket naturligtvis ökar efterfrågan på el, vilket ökar efterfrågan på el.
Priset stiger alltså för industrin och hushållen, vilket inte ökar konkurrenskraften.
Inget kärnkraftverk byggs inom ramen för den nuvarande datacentrumsboomen. Finlands elpris är så pass beroende av vinden att jag skulle vara lite orolig för vad en stor mängd kontinuerlig elförbrukning skulle göra med det.
Någon smartare skulle förmodligen kunna räkna ut det, men en betydande ökning av elpriset skulle förmodligen ha en starkare negativ inverkan än vad några tusen jobb drar åt andra hållet (på nationell nivå, i Hamina kan situationen vara annorlunda).
Allra först borde vi ändra denna självförnedrande attityd. Dessutom borde vi lära oss ett mer europeiskt beteende, söka oss till rätt sällskap och se Finlands och finskhetens styrkor.
Vi har billig el, ett relativt lugnt och tryggt samhälle, ren natur samt gott om sötvatten. Våra medborgare är brett utbildade och språkkunniga, och ungdomen är ganska berest. På minussidan finns lathet, socialbidragens alltför stora attraktionskraft och långa avstånd. Även boende och mat är orimligt dyra, delvis på grund av regleringar, transportkostnader och klimatet, men till största delen på grund av ren girighet. Att locka utländska investeringar är alltså svårt, vilket innebär att tillväxten borde utgå från inhemska behov och/eller utbud.
Ett sätt är att ta bort de gratis pengakällorna en efter en och vänta tills folk konstaterar ”jaha, nu måste jag nog snart börja göra något själv”. Prissänkningar tar tid, men att kunderna försvinner tvingar fram det.
Eller så kan vi fortsätta denna utdelning av pengar och ständiga klagande och ta mer lån.
Tyvärr stämmer inte många saker i ditt meddelande, även om det är sant att driften av datacenter i Finland är mer lönsam än i länder där klimatet är varmare.
De enda goda sidorna med datacenter är att de, när de är färdigställda, genererar fastighetsskatter och elskatter (nu när skatteklassen höjdes) och att spillvärmen är till nytta i fjärrvärmeproduktionen, förutsatt att serverhallen ligger i ett stadsområde. Dock är ett betydande problem, åtminstone i huvudstadsregionen, att det lokala elnätet är nära sin kapacitetsgräns, vilket innebär att byggandet av serverhallar inte är möjligt utan betydande investeringar i eldistributionsnätet. Nätoperatörerna vill inte göra detta, och om investeringarna ändå påbörjas, kommer elöverföringspriserna att stiga kraftigt för att finansiera investeringarna. Samma problem finns förmodligen även i andra tillväxtcentra, där driften av serverhallar skulle vara mest lönsam på grund av möjligheten att utnyttja överskottsvärme.
Inga exportintäkter genereras från serverhallar till Finland, eftersom huvuddelen av serverhallsinvesteringarna främst är produktionsanläggningar för utländska företag, och penningflödet går via utländska företag, utan att en enda öre av det producerade mervärdet stannar i Finland. Denna verksamhet är inte på något sätt jämförbar med försäljningen av en pappersmaskin, som lämnar enorma summor pengar lokalt i Finland, sysselsätter högeffektiva funktioner och utvecklar IPR (immateriella rättigheter) som ytterligare kan licensieras eller säljas vidare som produkter med hög marginal.
Ur sysselsättningssynpunkt behövs ingen annan i datacenter än väktare, städare och installatörer/utbytare av trasiga komponenter. Verkligen lågproduktiva jobb. Denna verksamhet utvecklar inga innovationer i Finland som ytterligare skulle kunna kommersialiseras och skapa välfärd i landet, till exempel i form av nya exportintäkter.
Alla investeringar är inte likadana. Det spelar verkligen stor roll var man investerar, och serverhallar är bland de sämsta ur det finska samhällets synvinkel. Jag skulle hellre se fabriker och produktutveckling här, än plåthallar där alla investeringsvaror beställs från utlandet.
Eftersom fördelarna begränsas till elskatt, fastighetsskatt och värmeproduktion, stöder en hög beskattning av dessa i sig den offentliga sektorns hållbarhet. Att energiinvesteringar görs här på grund av serverhallar är enligt min mening tveksamt, men naturligtvis nyttigt i den mån ytterligare fastighetsskatter kan samlas in från dem för att driva samhället. Dessa är fortfarande inte högeffektiva jobb, och alla inköp till dessa anläggningar kommer huvudsakligen från utanför Finland. Det vill säga, dessa projekt tillför knappast någon smörjolja till den inhemska ekonomins hjul, med undantag för byggarbetarnas löner.
Jag hakar upp mig på detta. Jag tog den här bilden från Yle i mars 2025:

Vi är nog inte världsledande inom datacenter-rasism ännu, när de har byggts och byggs fler. Kanske svenskarna är mer öppensinnade även i denna fråga, finländarna verkar dock hellre ha ett datacenter som granne än ett flyktingförläggning.
Kanske vi måste ha båda som grannar så att invandrarna kan sköta datacentret i Kajana vildmark och samtidigt sysselsättas medan vi producerar innehåll i våra blöjor på ålderdomshemmet.
I praktiken härstammar all diskussion om datacenter i grunden från medborgarnas rädsla att de kommer att höja elpriset och därmed konkurrera om samma varor som de själva använder, och andra argument uppfinns liksom ovanpå det.
Elpriset i Finland är för närvarande alldeles för lågt, och det är helt rätt att nya investeringar kommer hit och höjer priset, eftersom elproduktionsinvesteringarna för närvarande ligger på is på grund av bristande efterfrågan på el. Elproduktionsanläggningar är också just de högeffektiva och teknologiska byggnader som vi specifikt behöver här. Det är så marknadsekonomin fungerar och maler fram välstånd.
Att förädla råmaterial till en exportprodukt med en pappersmaskin är just den 1900-talsutvecklingsmentalitet som inte längre fungerar idag och passar bättre i till exempel Latinamerika. På högeffektiva arbetsplatser köps allt fysiskt från utlandet och från Finland skaffas bara skalet för arbetet. Ta till exempel en modern kodfabrik i huvudstadsregionen. Datorerna tillverkas inte i Finland. Inte ens datorprogramvaran tillverkas i Finland. Bara fastigheten är finsk, och den är dessutom byggd av estniska och polska byggarbetare. Ändå är den arbetsplatsen just den högeffektiva arbetskraft som Finland behöver mer av.
Ett enskilt datacenter är betydligt mer produktivt per anställd jämfört med en traditionell fabrik och producerar också en tjänst med högre förädlingsgrad. Man kan alltid jävlas med att städare och väktare inte skulle utföra högeffektivt arbete, men om den fastighet de underhåller genererar en ren vinst på till exempel 30 miljoner per 100 anställda (det vill säga 300 000 euro per anställd), så är det ur ett nationalekonomiskt perspektiv ganska svårt att hitta en alternativ arbetsplats för dem där de skulle producera mer mervärde för samhället än i ett datacenter. Särskilt om datacentret dessutom ligger någonstans på landsbygden.
Dessa datahallar byggs inte i några villaområden i huvudstadsregionen, utan platsen väljs utifrån att en tillräckligt tjock kabel finns tillgänglig och de avtalas direkt med Fingrid, åtminstone för betydande projekt. Dessutom ser jag det inte som dåligt att investera mer i elnätet, även om det är lite i förväg, eftersom världen elektrifieras hela tiden och en störningsfri eldistribution är en ganska bra sak.
Så enligt dig är Google till exempel inte ett multinationellt företag, eftersom dess datacenter betalar betydande mängder företagsskatt till Finland. Dessutom finns det många typer av datahallar; även i Finland har flexibla datahallar/containrar (Nordblock) utvecklats, som drivs när elen är billig. De säljer beräkningskraft för bland annat AI och bitcoin-mining. Dessutom investerar få företag miljarder euro i ett datacenter utan att samtidigt föra med sig annan sysselsättning till samma land. Bra exempel är Google och Microsoft, som båda har produktutveckling i Finland.
Du ser praktiskt taget inget gott i investeringar i datahallar, och jag ser inget negativt med dem, förutom att elpriset kan stiga, men eftersom det för närvarande är Europas billigaste, spelar det någon roll om priset stiger om det eventuellt räddar Finlands ekonomi? Något måste vi försöka nu, när vi har stått stilla i 18 år.
Det är förresten också en intressant korrelation att ju högre elförbrukning per invånare, desto högre är också BNP per invånare.
Om bara den siffra du slänger ur dig från luften åtminstone delvis stannade i Finland, då skulle vi ha någon nytta av den.
Det lönar sig att läsa @Putteri utmärkta meddelande ovan med eftertanke. Mycket fint kan hända inuti lådan, men om det, förutom städarnas löner och skatteintäkter, bara blir rykten kvar på orten, är verksamheten relativt lågavkastande.
Vad gäller den kodproduktion du hyllar, så görs den också i Asien för en bråkdel av priset här – och, såvitt jag förstår, mycket effektivare än många lata finska “experter”. När AI dessutom tar en del av det, kanske fabriksjobben trots allt blir ett intressant alternativ för den moderna högavkastande experten som kämpar i arbetslöshetskön.
Finland har dock verkligen inte råd att börja välja branscher inom industrin eller annan verksamhet, utan allt som kan fås in måste duga. Välkomna alltså, inom lagens ramar, både elslukande surrande stugor och träslukande boomerfabriker. Det finns alltid jobb för någon där, om det råkar duga.