Denna ränta-på-ränta-effekt har varit svår för mig att konceptualisera. Exponentiell tillväxt leder på lång sikt till problem med bärförmågan. Om till exempel en stads befolkning växer med 3% per år varje år, fördubblas stadens invånarantal på 24 år. Under den tiden måste alltså stadens kapacitet för bostäder, daghem, skolor och andra faciliteter fördubblas. “Regel 72” hjälper till att beräkna fördubblingstiden: dela 72 med din tillväxtprocent så får du fördubblingstiden.
Aktieinvesterare nöjer sig inte med 3% tillväxt, utan en djärv 8% tillväxt anges. Vilket företag växer med 8%, särskilt på lång sikt? Låt oss plocka russinen ur kakan nu när konjunkturen är på topp. Vad är företagets tillväxtfaktor för vinst per aktie under de senaste tio åren (geometrisk tillväxt)? Jag väljer att titta på vinst per aktie eftersom det är ägarens avkastning, oberoende av marknadsspekulation. För Kesko är det -1,12%. För Kemira 0,85%. För Fortum -5,58%. För Nokian Tyres 2,08%. För UPM 8,58%. För Cramo 1,21%. För Olvi 6,58%. Jag ids inte ens nämna de många företag där denna ränta-på-ränta-tillväxt är tvåsiffrigt negativ. Det verkar som att företaget medvetet måste välja en strategi som ökar ägarvärdet för att uppnå ett bra resultat. Jag förstår väl att företag kan ha andra ambitioner. Syftet med en börsnotering kan bara vara att öka likviditeten i aktien eller att skaffa kapital.
En viktig poäng är också att även om ett fenomen kan modelleras som en geometrisk serie, behöver fenomenets natur inte nödvändigtvis vara sådan. Bakterier i en petriskål växer exponentiellt så länge livsförhållandena är lämpliga, men är det till exempel meningsfullt att beräkna omsättningens exponent som om tidigare försäljning skulle generera mer försäljning? Jag skulle vilja fråga, varför är just ränta-på-ränta-effekten så betydelsefull för många när det gäller aktieinvesteringar?
Jag har också funderat på varför denna sak upprepas så mycket. I grund och botten handlar det om att ett större kapital växer absolut mer än ett mindre kapital med samma relativa tillväxt. Ränta på ränta-effekten i sig tillför inget mervärde till investeringen. Det väsentliga är tillväxthastigheten och att upprätthålla den tillväxthastigheten.
Om kapital tas ut från investeringen som utdelning, vilket också hyllas, till denna räntefaktors belopp, förlorar effekten helt sin betydelse. Det är viktigare att allt tillgängligt kapital har placerats för att generera bästa möjliga avkastning och nytt kapital.
Det är naturligtvis bra att förstå hur tillväxten byggs upp, och en investering som erbjuder hög tillväxt kommer att ge absolut mer i framtiden. Ränta på ränta är bara en teoretisk modell som modellerar betydelsen av tillväxttakten för att ackumulera absolut kapital.
Bättre absolut avkastning uppnås antingen med större kapital eller med högre tillväxthastighet. På lång sikt kan tillväxthastigheten antas närma sig ett visst värde, så den bästa absoluta avkastningen i framtiden får du genom att investera så mycket som möjligt.
När det gäller tillväxtsiffror är de viktigaste faktorerna för investeringar företagets vinster, och de kan växa betydligt snabbare än BNP-tillväxten. Dessutom kan BNP per capita växa betydligt, så folkmängden har ingen direkt korrelation med aktieavkastningen. En större folkmängd erbjuder naturligtvis mer potential. Den viktigaste faktorn i BNP-tillväxten är teknologin och den tillväxt den möjliggör.
Detta var en intressant jämförelse. Jag ser situationen som att bakterien är aktien och petriskålen är hela marknaden. Om man tittar på en enda bakterie är dess tillväxt eller minskning inte särskilt betydelsefull när man ser på hela petriskålens situation i allmänhet. Det vore på sätt och vis absurt att påstå att en enskild bakterie fortsätter att växa i all oändlighet, som du beskrev. Konsumtionen av befintliga resurser och teknologisk effektivisering förbättrar petriskålens situation.
Den fina poängen med ränta på ränta-effekten är att man bara behöver förstå 1) köp 2) vänta på tillväxt 3) sälj och tillbaka till punkt 1. Varför skulle det inte finnas tillväxt i framtiden? Jag hävdar att det enbart är mänskligt att vilja växa och garantera ett bättre liv för kommande generationer. Någonstans finns det alltid momentan tillväxt, men kanske i framtiden för färre när resurser och innovation har förbrukats.
Man måste också komma ihåg att tillväxt inte alltid är ett självändamål för företag ur investerarens synvinkel. Det viktiga är hur mycket avkastning du får på investerat kapital. Ett företag med noll tillväxt kan vara en bra investering om du får det billigt. Tillväxt bör därför granskas utifrån hur mycket investeraren får tillbaka på sin investering. Växande företag är dock ofta konkurrenskraftiga och ger därmed god avkastning på investeringen.
Innovationer kan dock inte uttömmas om människors intellektuella kapacitet bibehålls. Det kommer naturligtvis att finnas perioder då innovationer erbjuder en bättre plattform för tillväxt och perioder då inga omvälvande innovationer sker. Men utvecklingen går hela tiden framåt och bättre och mer avancerade produkter skapas.
När det gäller ekonomisk tillväxt är det viktigt att komma ihåg att det är en helhet och att enskilda komponenter inte kan granskas isolerat, utan de är kopplade till flera andra komponenter. Extra pengar strömmar in i nationalekonomin som en resurs, och därför, om mervärde skapas i något hörn, accelererar det nationalekonomin överallt.
Exempel: om du köper en godispåse i butiken, så accelererar det indirekt även den kinesiska ekonomin. Det påverkar mest handlarens plånbok, tillverkaren, råvaruleverantörerna och alla anställda som varit inblandade i denna kedja. Ökningen av dessa aktörers kontantreserver leder till ökad konsumtion av andra produkter. På så sätt utgår allt från konsumtion. Om konsumtionsefterfrågan kan växa, då växer även ekonomin oundvikligen och därmed även företagen.
Om något skulle inträffa som skulle orsaka en permanent nedgång i konsumtionen, då kommer inte heller ekonomin att växa automatiskt. Hur många människor känner ni som inte skulle vilja konsumera mer och som inte skulle vara villiga att arbeta för en bättre levnadsstandard? De är ganska få, så den ekonomiska tillväxten kommer att fortsätta växa på lång sikt, och därmed även företagens resultat. Det handlar bara till stor del om i vilka cykler tillväxten sker.
Kapital i sig medför alltså ingen ökad tillväxt för företaget. Om den ekonomiska situationen förblir gynnsam kommer det producerade överskottskapitalet att strömma genom nationalekonomin och skapa ytterligare efterfrågan även för det aktuella företaget. Företagets tillväxt ökar också möjligheterna att investera, vilket i sin tur skapar tillväxt och flödar i slutändan även till företagets efterfrågan. När en liknande cykel sker i ekonomin överallt, då växer ekonomin och driver på tillväxten ytterligare.
Ekonomisk tillväxt handlar alltså i grunden om en positiv cykel.
Large cap ≈ 9–10 % årlig avkastning
Small cap ≈ 11–12 %
Quality small cap ≈ 12–14 % (“high quality”, “high profitability”)
Det låter som en liten skillnad.
Men under nästan 100 år leder en extra avkastning på 2–4 procentenheter till en enorm skillnad på grund av ränta-på-ränta-effekten.
Till exempel:
9 % årlig avkastning i 98 år → ca 4 700 gånger kapitalet
13 % årlig avkastning i 98 år → ca 160 000 gånger kapitalet.
I USA har småbolag, med stöd av en befolkning på 340 miljoner, möjligheten att växa till storbolag ganska snabbt om de lyckas. I Finland förblir småbolag tyvärr till största delen små.
En fin och tankeväckande öppning som jag gärna vill bidra till. Jag har tragglat mig igenom en hel del inhemsk investeringslitteratur och “biblar”, och har själv haft liknande tankegångar. För det första är det ganska svårt för människor att förstå och greppa potentiell tillväxt; hjärnan tenderar på något sätt att fungera linjärt.
Du nämnde några inhemska börsbolag i din text. En stor del av börsens avkastning förklaras av endast en liten andel av aktierna. Dessutom har en betydande del av avkastningen i undersökningar uppnåtts genom att återinvestera utdelningarna på börsen. Kim Lindström skrev i någon av sina böcker att 20 % av bolagen på Helsingforsbörsen gör vinst i alla tider. Resterande 80 % gör förlust vid något tillfälle, vilket äter upp ränta-på-ränta-effekten och periodvis tär på kapitalet. Om vi ska vara ärliga finns det inte särskilt många bra kvalitetsbolag på Helsingforsbörsen, och om man till kvalitetskravet lägger till tillväxt, minskar alternativen ytterligare.
Börsens avkastning är inte en entydig sak. Avkastning kan man få helt enkelt genom att sälja dyrare än man köpt, och för det räcker det egentligen att det finns en köpare som av en eller annan anledning är villig att betala mer för aktien än vad du gjorde vid köptillfället. För det räcker det oftast med att framtiden ser bättre ut än tidigare. En annan möjlighet är att uppskatta avkastningen med Gordons formel för att beräkna värdet av framtida utdelningar. Om kapitalet genererar avkastning som delas ut i form av dividender, har även det ett värde. Något som jag anser att man inte förstår är att beakta både kapitalavkastning och tillväxt. När man når en hög kapitalavkastning i kombination med kraftig tillväxt blir den potentiella tillväxten enorm och resultatet ökar lavinartat – och börskursen följer förr eller senare resultatet. Nåväl, på hemmaplan finns det få bolag som kontinuerligt når över en kapitalavkastning på 15 %, vilket kännetecknar kvalitetsbolag. Oftast gräver man i den hög som ligger under detta. En hög kapitalavkastning används oftast mer för att försvara den egna positionen än för att växa kraftigt och försöka erövra världen. Ganska ofta är kapitalavkastningen cyklisk; god avkastning nås endast i en bra högkonjunktur.
Vår hemmaförtesbörs är cyklisk. Ränta-på-ränta-effekten uppnås bäst genom att läsa av cykeln: köpa vid en spirande cyklisk förbättring och sälja när konjunkturen börjar försvagas, med undantag för bara några få bolag. Men fördelen med cykliska bolag är att man kan få en förbättring av multiplar, tillväxt och resultatförbättring samtidigt.
Generellt tycker jag det är intressant att man, när man talar om ränta-på-ränta-fenomenet och avkastning, alltid talar om inflationsjusterad avkastning. Om inflationen nu kan ligga på 3 % i framtiden och du får 0,1–0,2 % ränta på bankkontot, så ges inget värde åt att man faktiskt “undviker” att förlora mot inflationen.
Ränta-på-ränta-effekten uppstår när man återinvesterar den årliga avkastningen man fått.
Det innebär att man har ett startkapital och till det läggs den första årliga räntan, som sedan alltid återinvesteras. Eftersom kapitalet ökar, stiger även räntebeloppet varje år. Man kan rita upp hur ett kapital på 1000 € växer under 10 år med en ränta på till exempel 5 % om man konsumerar den årliga räntan, och sedan rita ett scenario där man varje år återinvesterar räntan till samma avkastning. Räntan genererar då tillväxt även på räntan..