Hur bör ekonomisk tillväxt skapas i Finland?

Jag vet inte om jag orkar/bör svara dig, men kanske läser även sakliga personer detta, så jag svarar dem…

Ekonomisk tillväxt kan skapas genom att specialisera sig ytterligare, det vill säga genom att anställa alltmer specialiserade experter. Utmaningen är att endast stora företag har möjlighet att göra detta. När en liten företagare läser ett 200-sidigt kollektivavtal, minskar lusten att anställa till exempel en deltidsanställd specialist, även om det finns ett behov av en sådan. Då försöker man göra flera olika typer av jobb med en mindre personalstyrka. Detta berör fackföreningar, eftersom i Finland har samma begränsningar och taxor avtalats med kollektivistisk anda, oavsett hur lönsamt (högt specialiserat?) företaget är. Och folk har blivit hjärntvättade att tro att förmåner = fackförening. Som jag inte med ett ord nämnde i mitt tidigare meddelande att förmåner inte skulle få eller borde finnas, men det var något som genast fick någon att hoppa till. Bra arbetare får alltid betalt, och man kan strejka utan fackförening också, om det finns skäl, även om de har tagit monopol på det.

Tillbaka till ämnet, en annan källa till ekonomisk tillväxt är fri handel och effektiva marknader. Här syns ingen medvind för Finland just nu, men även här gäller att staten bör begränsa handeln på inhemska och utländska marknader så lite som möjligt.

Den tredje källan till ekonomisk tillväxt är investeringar, det vill säga friheten att satsa resurser där man ser en möjlighet att förbättra det tidigare tillståndet. Även om man här strävar efter egen vinning, gör man samtidigt samhället en tjänst genom att effektivisera det och skapa ekonomisk tillväxt.

11 gillningar

Huhu, vilket fantastiskt innehåll man får läsa på det här forumet. Visst får vi till någon promille av ekonomisk tillväxt redan genom att vi med ett forums kraft vänder våra hjärnor lite mer mot en postindustriell riktning.

Inte riktigt till ämnet för trådens rubrik, men jag tycker det är ganska lätt att hitta argument för att stödja industrin. I ett totalt krig-scenario går det lätt illa för den postindustriella världen.

5 gillningar

Tyvärr tror jag att nästa regering kommer att vara oförmögen att göra några som helst nedskärningar inom den offentliga sektorn. Pensionsavgifterna kommer att höjas rejält och sedan får man bara hoppas att någon lycka kanske slår till någonstans.

Inom organisationsfältet, som är beroende av staten, har jag med egna ögon sett bland annat följande projekt där anställda har arbetat.

  • Ett landsbygdsutvecklingsprojekt, där syftet med projektet är att samla alla andra utvecklingsprojekt vid samma bord.
  • Ett utvecklingsprojekt i ett land som Finland, där textilavfall från syateljéer och andra ställen samlas in för vidareutveckling inom cirkulär ekonomi. Många arbetade i projektet och slutresultatet var att syateljéerna är så små att ingen realistisk cirkulär ekonomi ens teoretiskt kunde uppstå.
  • Ett utvecklingsprojekt för snöskoterturism, där man inte ens fick nya skyltar på rutten. Slutresultatet var en bunt papper, där huvudbudskapet var att “någon borde göra något”.
7 gillningar

Meddelandet innehöll mycket, men jag måste ändå ta upp detta. Med kollektivistisk anda har man kommit överens om miniminivåer, inte maximinivåer.

Jag kanske har en väldigt begränsad bild eftersom jag har arbetat hela min karriär inom IT-branschen. De fackförbund jag har sett där har varit tandlösa och värdelösa, och även innehållet i kollektivavtalen har varit betydelselöst.

Så enligt min uppfattning gäller dessa problem mycket smala yrken / områden, även om de traditionellt har varit centrala för vår ekonomi (och stuvare är förmodligen ett specialfall mitt emellan all export och import).

Små företag har till exempel möjlighet att ge den toppkompetenta personen ägarandelar eller optioner som vid framgång skulle vara på en helt annan värderingsnivå än vad man skulle få inom den traditionella sektorn. Visst skulle många kompetenta personer kunna lockas av bara ett mer intressant arbete eller en bättre arbetskultur.

1 gillning

Bra reflektioner överlag.
Jag kombinerar de ovanstående styckena och kanske delvis utmanar dessa tankar. Främst vad gäller företagsstödets betydelse och om staten kan göra något annat än att hålla sig undan.
Håller med om att företagsstöden delvis är irriterande, men likväl försöker jag själv utnyttja dem närhelst det är möjligt. När man talar om dem bör man inte begränsa tänkandet till att endast gälla Finland, utan de påverkar också konkurrensen i samband med export. Och till exempel utvecklingsstöd som beviljas av ELY-centralerna (Närings-, trafik- och miljöcentralerna) etc. kommer inte alla från skattebetalarna (åtminstone inte direkt), utan till exempel från EU:s fonder. I det avseendet måste även finska företag sträva efter att utnyttja dem för att hålla sig kvar i den internationella tävlingen. Det som kännetecknar stöd som kommer via t.ex. ELY är en strikt avgränsning av hur de får relatera till verksamhetsutveckling och hur de inte får. Jag har alltid funderat på om det finns en liknande avgränsning i andra länder när det gäller hur stöden får relatera (eller snarare inte får relatera) till affärstillväxt genom försäljningstillväxt? Förmodligen begränsas det av någon finsk (och kanske även EU:s) lagstiftning, men jag är inte lika övertygad om att man i till exempel Tyskland är lika strikt, eller om man där vill hjälpa sina egna länders företag lite friare.
På tal om Tyskland och statens roll, där tvekar man åtminstone inte när det gäller hur staten försöker hjälpa landets företag och ekonomi.
I nyheterna antyds det ganska starkt att detta gynnar Finland, men jag hoppas att ingen i Finland föreställer sig att Finland automatiskt (utan konkurrens) får ökad export tack vare dessa stöd. I stort sett håller jag dock med om statens roll: Den ska vara en möjliggörare och en stödjare, ta bort restriktioner och hålla sig borta från företagens faktiska verksamhet.

Intressant debatt, som är helt onödigt binär, åtminstone om diskussionen

  1. gäller Finland

  2. gäller den verkliga situationen jfr filosofi.

En väsentlig del av industrins värdeskapande är servicekomponenten, som inte bara är ren service utan även mjukvara etc.

En annan betydande servicekomponent inom industrin och del av värdeskapandet är de erhållna IP-ersättningarna från utländska dotterbolags användning av IP-rättigheter, såsom produktutvecklingslicenser.

Dessutom är industrin också en betydande konsument av tjänster. Otaliga mängder tjänsteproduktion konsumeras för den finska industrins behov, vare sig det är FoU-tjänster, @Pohjolan_Eka mjukvarugrejer eller @Verneri_Pulkkinen extra kryddor för analystjänster, eller till exempel tjänster från ett städföretag eller en redovisningsfirma, eller arbeten utförda av ett byggföretag eller installationsföretag i samband med en investering.

I detta avseende är industrin en betydande producent av tjänster, en exportör av tjänster och en konsument av dem.

Dessutom, i bästa fall, med dessa tjänsteproduktioner utvecklas även rena tjänsteföretag som exporterar tjänster som separata enheter.

Så, jag skulle inte drömma eller flirta binärt med tanken att det bara är i tjänsterna som det finns något, eller att det bara är i industrin som det finns något, eftersom det är helt onödigt och missar poängen med kedjan.

Ekonomisk tillväxt till Finland.

Vi menar särskilt mervärde, förädlingsvärde, produktivitet.

Mer.

Finlands verksamhetsmiljö borde vara sådan som snarare erkänner industrins betydelse, större än sin storlek, i att producera mervärde i sig själv och inom sina ekosystem, och därifrån kultiverar möjligheter till andra håll.

På samma sätt den rena tjänstesektorn, jag själv värdesätter högt förädlingsvärde tjänster avsevärt, vare sig det är den fantastiska Oura, eller ePassi, eller de mer traditionella Nordea, Sampo etc. Det finns bara så få av dem.

Förädlingsvärde är sedan en egen historia, både inom industrin och i tjänster i allmänhet finns det lågvärdeskapande tjänster som man försöker eliminera med automation eller genom att flytta produktion (inkl. underleveranser) till länder där lågvärdeskapande arbete kan utföras billigt, billigare än härifrån Finland. Och genom att produktifiera tjänster kan man också automatisera tjänster, producera dem billigare eller i länder med lägre kostnadsnivå.

Så, Finlands riktning – när tillväxt av mervärde avses med tillväxt – borde istället för diskussionen om industri eller tjänster vara en diskussion i hela samhället: varifrån mervärde till både industri och tjänster, hur exporten av det uppkomna kunskapskapitalet kan ökas, etc.

Samt hur produktivitetssprång kan uppnås i samhällets viktiga och nödvändiga tjänster, såsom utbildning, hälsovård, äldreomsorg, etc. Dvs. där produktivitetsutvecklingen är blygsammare, och mängden mervärde är begränsad.

Även den bästa dikesgrävaren med spade har ersatts av en grävmaskinist, produktiviteten är förmodligen mångdubbelt högre när denna hantverksalpha som slet med sin spade lämnade jobbet med sina kollegor, och ersattes av en maskinist. Alla tjänstejobb är inte eftersträvansvärda.

Hur som helst har industrins sågverksarbetare bytts ut mot skogshuggare, skogshuggare mot maskinentreprenörer. Alla industriarbeten är inte en bra sak. EDIT: eller var skogshuggarna redan serviceverksamhet, det beror väl på om lönen kom direkt från skogsindustrin via lönelistan, eller på något annat sätt. Idag verkar de vara tjänsteföretagare.

Databehandlingstjänster en viktig del av Finlands tjänsteexport – Euro och ekonomi Tietojenkäsittelypalvelut tärkeä osa Suomen palveluvientiä – Euro ja talous

6 gillningar

Epassi är inte längre finskt, utan med de nya ägarna har moderbolaget flyttats till ett annat land (betalvägg i artikeln):

4 gillningar

Vi måste förmodligen gå i ordentlig konkurs, och sedan finns det en möjlighet att från ett rent bord rationalisera och skapa verkliga förutsättningar för tillväxt. Ingen vill naturligtvis ge upp sina egna förmåner eller sin position. Och varje politiker vill lägga sin egen pinne på högen. När man gör detta i 80 år är det klart att syret tar slut under högen.

Det är sedan en annan sak om ekonomisk tillväxt är ett gott liv. Man tänker lätt att alla skulle vara lyckligare om det fanns ekonomisk tillväxt, men jag är inte helt säker på det heller. Ett kolchosliv kan ju vara bra, så länge det varar. Det kommer bara inte att klara sig i konkurrensen om det finns effektivare system runt omkring.

Jag funderade också på om det kan finnas ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet samtidigt? I princip ja, om till exempel en person med någon ny teknik gör jobbet för 10 personer, och vid införandet uppstår 5 arbetslösa. Då är vi där, vad de 5 borde göra; vara i arbetslöshetsregistret eller delta. Där återgår vi till arbetsmarknadens effektivitet, som jag nog redan har sagt tillräckligt om.

Det verkar som om man i offentligheten efterlyser stora framgångsrika företag. Men de kan inte finnas om det inte finns framgångsrika små företag. Det skulle vara svårt att besluta, även om man fick stöd från EU, att man skulle grunda Nvidia där. Jag kan nästan föreställa mig hur det skulle bli som ett EU-projekt.

Visst har dessa stödåtgärder sin plats någonstans, t.ex. inom jordbruket för att säkerställa livsmedelsproduktionen vid störningar, då det är en del av att sörja för säkerhet och grundläggande tjänster.

7 gillningar

Det kan hända att avgifterna också stiger något, men jag tror att problemet till största delen kommer att lösas genom höjningar av pensionsåldern. Samtidigt kan man bromsa nedgången i den “arbetsföra” befolkningen.

3 gillningar

En sak som har fått mig att fundera på är en effektivare sysselsättning av den åldrande befolkningen. Om jag minns rätt skrev Hesari för en tid sedan en artikel om hur det i Japan finns olika flexibla arbetsformer för pensionärer, som t.ex. 2 dagar i veckan. Det fanns en hel del av dessa och några av dem var riktigt kreativa lösningar.

Jag är inte riktigt i pensionsåldern än, men jag har följt några nära och kära som kämpar hårt med hur värdelösa de känner sig när arbetet upphör. Man

17 gillningar

Epassi är också en tjänst som inte ens skulle behövas i Finland, om inte skatter och konstiga knep hade skapat ett behov av alla möjliga förmånskuponger. Istället för att lägre beskattning skulle göra det möjligt för människor att behålla en större del av sina intjänade pengar och använda dem på det sätt de anser bäst. Jag kan inte komma på något bra med Epassi och kommer inte att sakna det här.

30 gillningar

Ett utmärkt exempel på statens ”pillrande”, som fixar något som aldrig var trasigt. Vi har ju en bra förmånskupong, en 20€-sedel. Och bäst av allt, den accepteras nästan överallt. Det behövs ingen yrkeskår för att fundera på om den duger till den här och den här maten, om stretching är tillräckligt med motion eller om en film är kultur. Den enda som tjänar på detta är systemleverantören, som förmodligen har lobbat för skapandet av denna konstruktion från början. Ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv hamnar det i samma kategori som att krossa ett fönster för att glasmästaren ska få jobb.

19 gillningar

Min egen magkänsla, baserad på statistik, är att vi måste gå mot det någon gång. Och antagligen, när bristen på arbetskraft förvärras (hur otroligt det än låter i en situation med 10 % arbetslöshet nu), kommer företag att ha ett stort behov av att behålla anställda längre, och å andra sidan motiverar extra inkomster och sökandet efter mening i livet de anställda.

6 gillningar

Tråden handlar om ekonomisk tillväxt, så nu kanske jag fastnar lite för mycket i detta sysselsättnings- och arbetslöshetsperspektiv, men det försvårar skapandet av tillväxt om siffrorna är felaktiga.
Det är på sätt och vis roligt (eller ja, som finsk skattebetalare är det inte så roligt) hur man kan presentera dessa på så många olika sätt, till exempel inom politiken. Ibland har sysselsättningsgraden förbättrats, ibland har antalet arbetslösa minsk

4 gillningar

Jag gissar dock att det är exceptionellt vanligt i Finland att äta lunch på restaurang. Åtminstone jämfört med England där jag ofta är.

Tydligen har även Miki Kuusi läst diskussionerna på Inderes forum de senaste dagarna. Till och med varvsindustrin nämndes :smiley:

Enligt Kuusi har Finland fastnat i ett industriellt tankesätt, trots att världsekonomins fokus har flyttats till tjänster, internet och teknik. Han lyfter fram USA som exempel, där de tio största företagen har grundats under de senaste årtiondena.

– Hos oss pratar man fortfarande om hur varvsindustrin ska få ett uppsving. Samtidigt har globala framgångssagor som Ikea och H&M byggts upp i Sverige. Vi borde fråga: varifrån kommer nästa framgång?

18 gillningar

[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nKansantalouden kehityksestä on kovin vaikeata keskustella, mikäli kolmen sektorin hypoteesi, jälkiteollinen yhteiskunta ja tuotannontekijät eivät ole tuttuja.\n\n[/quote]\n\nOch ändå vill du skriva om ämnet här?\n\n[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nTeorian ymmärtäminen ei ole semantiikkaa, vaan tapahtumamallien tarpeellista sisäistämistä, jotta ympäröivää todellisuutta voidaan käsitellä rakenteellisesti ja hyödyntää muiden ihmisten siitä tuottamaa dataa.\n\n[/quote]\n\nTror du verkligen att diskussionerna på modersmålet här i forumet är sådana som intresserar någon av forumets läsare? När man talar om en viss företags produkt på finska kan man faktiskt avse en tjänst, som du också påpekade, men det betyder inte att man när man talar om en produkt generellt menar en tjänst. Här handlade det om Oura, och jag talade om ringen som en produkt för att enkelt kunna skilja själva ringen åt från det tillhörande månadsabonnemanget som krävs för att aktivera alla funktioner. Det sistnämnda har du tidigare kallat för en tjänst, så låt oss behålla den benämningen. Det spelar ingen roll för mig vad vi kallar dem, men om man vill granska dem som separata ting leder ovan nämnda klassificeringar knappast någon vilse. Att du överhuvudtaget vill leda in diskussionen på semantik i stället för att tala om själva sakfrågan säger väl egentligen mer om vilken nivå din argumentation ligger på.\n\n[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nOura on mainio esimerkkiyhtiö näissä keskusteluissa jälkiteollisen yhteiskunnan toimintalogiikan ymmärtämisessä, koska Suomi on täynnä teolliseen jalostamiseen fiksautuvia keskustelijoita, mitkä kieltävät palvelutalouden arvonluonnin. Arkielämässäkin kuulee vielä monesti lentävän lauseen “Emme voi elää toistemme paitoja pesemälä,” mikä jo itsessään paljastaa, ettei lausuja ymmärrä talouden toimintaa.\n\n[/quote]\n\nSnarare än att oroa mig över dem som förstår den levnadsstandardhöjande effekten av industriell verksamhet, är jag orolig för debattörer som lever i fluffiga drömmar och saknar grundläggande kunskaper i nationalekonomi, ekonomiska funktionsmekanismer och den situation Finland befinner sig i just nu. Vi vet ju förstås att tomma tunnor skramlar mest, men jag anser ändå att det är ett beklagligt fenomen. Nu när du har dragit fram det där med skjorttvätten på tapeten, kan du väl berätta hur två personer som tvättar varandras skjortor kan försörja sig på det arbetet, om staten varje gång tar ungefär hälften av arbetets pris i mervärdesskatt eller liknande när tjänsten produceras? Skulle det trots allt kunna vara så att de som talar om att det är omöjligt att försörja sig på skjorttvätt i större skala ändå vet vad de talar om?\n\nVad gäller Oura förmedlar dina texter intrycket att du har svårt att begripa att det helt enkelt handlar om en vald intäktslogik, som varje smart företag funderar på som en del av sitt strategiarbete, och inte om någon mystisk tjänsteinnovation som skulle ge bolaget enorma konkurrensfördelar på lång sikt. Alla vet att investerare uppskattar ett löpande kassaflöde mer än ett enprodukts-hypebolag, vars försäljning ändå haltar i något skede när marknadsekonomin mättas eller konsumenterna tröttnar. En affärsmodell baserad på månadsvis fakturering blåser lätt upp värderingarna när man i Excel extrapolerar intäkterna in i evigheten utan att fundera på vad konsumenten egentligen vill ha.\n\nVad anser du för övrigt om Toyota, som tidigare meddelade att de övergår till en tjänstemodell åtminstone i USA? Till exempel kan bilens sätesvärmare beställas mot en månadsavgift och ingår inte längre i grundpriset. Blev Toyota i och med detta ett banbrytande tjänstebolag i det postindustriella samhället, eller uppfann Toyota bara ett sätt att tjäna mer pengar på sina kunder? Kan man hävda att enbart tjänstesidan är en betydande värdeskapare och förklara Toyotas värdering med det? Eller är det kanske så att konsumenten röstar med plånboken i det ögonblick hen upplever att en konkurrerande produkt ger mer värde, och att fönstertittandet upphör när man byter märke? Den medvetna konsumentens beslut underlättas och påskyndas ofta av det faktum att den gamla produkten tunnar ut plånboken varje månad med en summa som man slapp betala om man använde en konkurrents produkt som till fullo fyller samma konsumentbehov.\n\n[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nÄlysormukseen lisätään äly luomalla monimutkaisia algoritmeja anturien tuottaman datan käsittelyyn. Käyttäjälle luodaan sovellus ja käyttöliittymä, jonka kautta hän pääsee dataan käsiksi ja hyödyntämään sitä omassa elämässään. Älysormus sertifioidaan myyntiin, sen myymiseksi rakennetaan jakeluverkosto, älysormusta markkinoidaan kuluttajille ja luodaan omistamiseen ja käyttämiseen liittyvä brändi. Asiakkaille tarjotaan tukea oston jälkeen. Innovaatiot patentoidaan aineettomien omaisuuden portfolioon.\n\nLähes kaikki älysormusten arvonluonti tapahtuu tässä vaiheessa ja erot Ouran ja Ultrahumanin välillä ovat valtavia. Oura on tässä osuudessa silmin nähden täysin ylivertainen, jonka vuoksi se kykenee luomaan asiakkailleen Ultrahumania enemmän arvoa ja positiivisesta kilpailukyvystä syntyvän differentioinnin ansiosta ansaitsee myös yhtiönä tuon 100x korkeamman arvostuksen.\n\n[/quote]\n\nVar det här menat att vara en reklam för Oura eller bad du en AI skapa en Oura-hyllning med en överdrivet entusiastisk ton?\n\nI själva verket stöder ingenting ditt påstående om att skillnaderna mellan Oura och Ultrahuman skulle vara enorma, att Oura skulle vara överlägsen eller på något sätt tillföra sina kunder mer värde. Det drar visserligen in mer pengar till sina ägare, eftersom man hos Ultrahuman slipper betala en månatlig straffavgift. Det är bra att förstå skillnaden mellan det värde som skapas för konsumenten och priset. Vid en snabb anblick är Oura och Ultrahuman fullständigt jämförbara produkter, och nöjda konsumenter finns det gott om hos båda. Dessutom har Samsung, bland de kända tillverkarna, också en Galaxy Smart Ring för den som vill ha en. Även hos Galaxy ingår funktioner motsvarande Oura i grundpriset, och man behöver inte betala extra månadsavgifter. Oura är ett konsumentelektronikföretag, och inte mer med det. Det finns bara små skillnader i de olika tillverkarnas intäktslogik.\n\n[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nTämän palvelutuotannossa syntyvän arvonluonnin vuoksi me olemme vauraita ja tehtaisiin panostava Kiina on vain keskituloinen. Meidän taloutemme keskittyy siihen osaan tuotantoketjua, jossa luodaan eniten arvoa ja ulkoistamme vähemmän arvoa luovan alkutuotannon ja jalostuksen köyhemmille maille.\n\n[/quote]\n\nDu får förstås tro vad du vill, oavsett hur långt ifrån verkligheten dessa övertygelser är. Hur förklarar du att när vi hade mer industri var vi relativt sett rikare än nu, den offentliga ekonomin mindre skuldsatt, skuldökningstakten lägre, eller snarare så skuldsatte vi oss inte alls? Om ett underskott på 15 miljarder tas bort från statsfinanserna, och dessutom underskotten i kommunerna och resten av den offentliga sektorn nollställs, i vilken situation befinner vi oss då? Detta är den verkliga levnadsstandard som vi nu kan skapa. Sanningen är att den nuvarande levnadsstandarden inte skapas av tjänsteekonomin, utan genom att leva på lån för att finansiera konsumtionen. Om rökridån som skapats av skuldracet drogs åt sidan, skulle man omedelbart se vad den verkliga levnadsstandard är som den ekonomiska struktur du nu idealiserar gör möjlig.\n\n[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nKonsensusarvio näyttäisi tällä hetkellä viittaavaan siihen, että Kiinan nykyinen holtiton velkaantumistahti on kestämättömällä pohjalla ja maa on Japanin kaltaisella stagnaatiotiellä.\n\n[/quote]\n\n\nJag antar att du blandade ihop USA och Kina här. Kinas ekonomi är inte bankcentrerad, utan bankerna är närmast ett verktyg för att utveckla företag och samhälle. Det är en stor skillnad mot hur det västerländska banksystemet fungerar, så det är ingen idé att oroa sig för Kinas skuldsättning.\n\nJag lämnar nu dina övriga kommentarer om Kina därhän, eftersom de inte hör till den här diskussionen, och du uppenbarligen inte förstår dig på Kina särskilt mycket.\n\n[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nTuo ennusteesi siitä, että Yhdysvallat, Ranska ja Britannia romahtaisivat elintasoltaan absoluuttiseen köyhyyteen on aika raju ja sitä on kyllä vaikea ottaa vakavasti. Maiden ylivelkaantumisen pääasiallinen lähde on talouden tuplaisku, jossa työvoimaa poistuu maksajista muiden elätettäväksi ja samanaikaisesti kasvattaa terveydenhuollon käyttöä ja kustannuksia moninkertaisesti aiempaan nähden. Myös Suomen talouden alijäämä johtuu lähes yksinomaan tästä ilmiöstä ja jokainen hallitus, myös nykyinen “äärioikeistolainen leikkaushallitus”, on joutunut kaatamaan miljardeja lisää rahoitusta joka vuosi ikääntymisen aiheuttamiin kustannuksiin hoitamiseen:\n\n[/quote]\n\nFör att vara övertydlig: det beror det inte på. Utan att gå in på andra länders system beror Finlands problem på den ekonomiska strukturen, och på att de produktiva jobben har försvunnit och arbetskraft har flyttats till branscher med låg eller negativ produktivitet, till exempel den offentliga sektorn. Det vill säga precis till den tjänsteekonomi du nämner. Finland är ett levande exempel på hur en tjänsteekonomi förstör välfärden i ett land där man ändå vill importera minst lika mycket varor som förut, trots att exportintäkterna är mindre än tidigare.\n\nI den kurva du länkade har utbetalda pensioner tydligen räknats med i socialförsäkringen. Annars skulle summan av graferna vara ungefär lika stor som statsbudgeten, vilket är omöjligt eftersom social- och hälsovården (sote) numera är statens ansvar och staten har andra utgifter än bara socialförsäkringen. Det är naturligt att pensionerna ökar när stora grupper av personer som haft bra lön går i pension. Det har dock sparats för pensionerna, och arbetspensionerna är inte Finlands problem. Sjukvårdskostnaderna stiger också, men de orsakar inte underskott på 15 miljarder, i synnerhet som Finlands problem i praktiken har pågått oavbrutet i 17 år.\n\nAtt skylla Finlands problem på pensionärerna är att stoppa huvudet i sanden. Problemen har uppstått just som ett resultat av den ekonomiska strukturomvandlingen. Befolkningens åldrande gör inte problemet lättare, men det är inte grundorsaken.\n\n[quote="Pohjolan_Eka, post:203, topic:54273"]\nNykyään on muodissa oman maan ja kulttuurin vihaaminen, mutta ihan vain ihmisten muuttovirtoja seuraamalla on selvää, että muiden maiden kaikista rohkeimmat, tuotteliaimmat ja yritteliäimmät yksilöt ovat valmiita maksamaan kovan hinnan ja riskeeraamaan paljon saadakseen mahdollisuuden päästä länsimaiden kansalaiseksi.\n\n[/quote]\n\nJag vet förstås inte i vilka kretsar du rör dig, men är du möjligen engagerad i politik? Där har det varit på modet att hata sitt eget land och sin egen kultur ganska länge. Där hör man till och med den bevingade frasen ”det egna landet först är farlig politik”. Dessutom har alla partier, att döma av deras handlingar, varit så eniga i sina ståndpunkter att det vanliga folket inte ens har kunnat rösta bort dem. Orsaken till kollapsen är alltså inte väljarna, utan det politiska systemets totala, genomträngande korruption.\n\nVad gäller migrationsströmmarna krävs det ganska mycket fantasi för att kalla dessa i och för sig modiga och företagsamma unga män – som med livet som insats försöker ta sig till Europa från Afrika på trasiga båtar eller bakom skiljeväggar i lastbilar – för sina länders mest produktiva individer. ”Kela-guld” (socialbidrag) och familjeåterförening lockar. Så länge musiken spelar, gratis pengar delas ut och brott inte straffas, kommer tempot knappast att förändras. Det tar inte slut på anländande. Däremot råder det ingen översvällande tillgång på invandrare som håller hög kvalitet och är till nettonytta för mottagarsamhällena. Av naturliga skäl strömmar de ovannämnda knappast till Ryssland eller Kina.

5 gillningar

Precis så. Staten har en besatthet av att stöka till överallt. Man skapar ”förmåner” där antingen staten eller en aktör som Epassi/Edenred drar nytta av det, istället för att låta folk sköta sina egna angelägenheter.

Förmånskuponger och presentkort är B- eller C-klassens pengar.

10 gillningar

[quote=“Pohjolan_Eka, post:225, topic:54273”]
Tydligen har även Miki Kuusi läst Inderes-forumets diskussioner de senaste dagarna. Till och med varvsindustrin nämndes :smiley:

Enligt Kuusi har Finland fastnat i det industri

17 gillningar

För några månader sedan föreslog jag totalitär fascism som ett sätt att skapa ekonomisk tillväxt genom att skapa nya kopplingar genom “finsk härkomst” i en värld med fri rörlighet.

Världen var dock inte redo för detta ännu, så jag tänkte att vi kunde lista sådana situationer där pengar kan röra sig överraskande mycket och det penningflödet skulle kunna formas till att bli större.

I min stad finns en djurskyddsförening som årligen betalar räkningar till några lokala veterinärer för

1 gillning