Intressant debatt, som är helt onödigt binär, åtminstone om diskussionen
-
gäller Finland
-
gäller den verkliga situationen jfr filosofi.
En väsentlig del av industrins värdeskapande är servicekomponenten, som inte bara är ren service utan även mjukvara etc.
En annan betydande servicekomponent inom industrin och del av värdeskapandet är de erhållna IP-ersättningarna från utländska dotterbolags användning av IP-rättigheter, såsom produktutvecklingslicenser.
Dessutom är industrin också en betydande konsument av tjänster. Otaliga mängder tjänsteproduktion konsumeras för den finska industrins behov, vare sig det är FoU-tjänster, @Pohjolan_Eka mjukvarugrejer eller @Verneri_Pulkkinen extra kryddor för analystjänster, eller till exempel tjänster från ett städföretag eller en redovisningsfirma, eller arbeten utförda av ett byggföretag eller installationsföretag i samband med en investering.
I detta avseende är industrin en betydande producent av tjänster, en exportör av tjänster och en konsument av dem.
Dessutom, i bästa fall, med dessa tjänsteproduktioner utvecklas även rena tjänsteföretag som exporterar tjänster som separata enheter.
Så, jag skulle inte drömma eller flirta binärt med tanken att det bara är i tjänsterna som det finns något, eller att det bara är i industrin som det finns något, eftersom det är helt onödigt och missar poängen med kedjan.
Ekonomisk tillväxt till Finland.
Vi menar särskilt mervärde, förädlingsvärde, produktivitet.
Mer.
Finlands verksamhetsmiljö borde vara sådan som snarare erkänner industrins betydelse, större än sin storlek, i att producera mervärde i sig själv och inom sina ekosystem, och därifrån kultiverar möjligheter till andra håll.
På samma sätt den rena tjänstesektorn, jag själv värdesätter högt förädlingsvärde tjänster avsevärt, vare sig det är den fantastiska Oura, eller ePassi, eller de mer traditionella Nordea, Sampo etc. Det finns bara så få av dem.
Förädlingsvärde är sedan en egen historia, både inom industrin och i tjänster i allmänhet finns det lågvärdeskapande tjänster som man försöker eliminera med automation eller genom att flytta produktion (inkl. underleveranser) till länder där lågvärdeskapande arbete kan utföras billigt, billigare än härifrån Finland. Och genom att produktifiera tjänster kan man också automatisera tjänster, producera dem billigare eller i länder med lägre kostnadsnivå.
Så, Finlands riktning – när tillväxt av mervärde avses med tillväxt – borde istället för diskussionen om industri eller tjänster vara en diskussion i hela samhället: varifrån mervärde till både industri och tjänster, hur exporten av det uppkomna kunskapskapitalet kan ökas, etc.
Samt hur produktivitetssprång kan uppnås i samhällets viktiga och nödvändiga tjänster, såsom utbildning, hälsovård, äldreomsorg, etc. Dvs. där produktivitetsutvecklingen är blygsammare, och mängden mervärde är begränsad.
Även den bästa dikesgrävaren med spade har ersatts av en grävmaskinist, produktiviteten är förmodligen mångdubbelt högre när denna hantverksalpha som slet med sin spade lämnade jobbet med sina kollegor, och ersattes av en maskinist. Alla tjänstejobb är inte eftersträvansvärda.
Hur som helst har industrins sågverksarbetare bytts ut mot skogshuggare, skogshuggare mot maskinentreprenörer. Alla industriarbeten är inte en bra sak. EDIT: eller var skogshuggarna redan serviceverksamhet, det beror väl på om lönen kom direkt från skogsindustrin via lönelistan, eller på något annat sätt. Idag verkar de vara tjänsteföretagare.
Databehandlingstjänster en viktig del av Finlands tjänsteexport – Euro och ekonomi Tietojenkäsittelypalvelut tärkeä osa Suomen palveluvientiä – Euro ja talous