Jag är en nybörjarinvesterare och en av dem som har fått värdefull information och lärt sig mycket från detta forum!
Jag har studerat ämnet i ungefär ett halvår och genom experiment har jag lyckats göra några investeringar, och på senare tid även mina första försäljningar.
Här och där har vikten av att dokumentera sina egna investeringsbeslut dykt upp i diskussioner, och jag har själv börjat inse dess betydelse för inlärningen. Jag har alltså uppmärksammat detta genom att jag inte kan komma ihåg alla mina tankegångar ens från 3 månader tillbaka… Nu skulle jag vilja fråga de erfarna om praktiska tips: vad och hur dokumenterar ni för er själva? Använder ni Excel eller liknande? Vad antecknar ni allt? Köp- och säljdatum, skäl för köp/försäljning, viktigaste nyheterna (länk till nyheten, ett par huvudpunkter etc.?), egna funderingar längs vägen osv..?
Ursäkta om det redan finns en diskussion om detta, men jag har inte hittat den. Om frågan är en upprepning får ni gärna ta bort den och hänvisa mig till en befintlig diskussion. Tack
Mycket bra poäng @Markusss. Det här ämnet förtjänar verkligen en egen tråd.
Jag för dagbok i OneNote. Vilken molntjänst som helst skulle fungera, men OneNote har blivit mitt standardverktyg på grund av mitt huvudjobb.
Jag försöker hålla dagboken kort, inga historier eller nyheter. Jag skriver ner datumet, köp/sälj och motiveringar med några få ord eller ett par meningar. Jag har också skrivit ner min investeringsstrategi och dess revideringar med datum i OneNote. Ibland när jag är ute och går och lyssnar på podcasts dyker det upp intressanta tankar och jag skriver ner dem direkt i dagboken med några få ord. Jag läser min dagbok sällan, kanske ett par gånger om året.
Dessa är alltså alla i samma Excel. Jag läser inte den så mycket, utan orsaken är snarare att man måste tänka tydligare när man skriver saker.
Jag för en investeringsdagbok, där jag ibland skriver ner mina känslor eller åsikter om marknadssituationen eller företag, särskilt om jag råkat läsa någon tankeväckande nyhet/blogg/??? eller fördjupat mig i något företag. Dessa hjälper ofta till att strukturera tankarna och illustrerar ofta hur marknaden verkligen inte beter sig som man föreställer sig, inte ens när man har en “verkligen stark känsla att det snart kommer att stiga/falla”.
Alltid när jag köper eller säljer aktier, gör jag en anteckning i samma dagbok och anger beslutsunderlaget. Ganska ofta har jag tidigare funderat på ett företag och sedan, när tanken har mognat, gör jag det egentliga köpet/försäljningen och då kan jag bara skriva “se skäl i anteckningen från 21.9”. Skrifterna läses inte av någon annan och ibland kan det finnas mycket tunna motiveringar för något och ibland till och med en sida lång “analys”. Jag upplever att dessa anteckningar har hjälpt mig mycket med mina investeringar.
Sedan, när Nordnet sköter kommunikationen med skatteverket, orkar jag inte föra en så noggrann bok över skattekonsekvenserna, men jag listar alltid ungefärligt hur mycket vinst/förlust det blev när jag säljer på mitt värdeandelskonto, så att jag vet ungefär hur stora skatter jag behöver betala nästa år, och därmed kan lämna en kontantbuffert. Utöver detta uppdaterar jag alltid kvartalsvis hur mycket portföljen har avkastat, nettovärdet har utvecklats osv. och jämför det med OMXHPI- och S&P500-indexen. Inte heller detta är särskilt noggrant, utan bara vägledande och är mest för min egen glädje och kanske hjälper till att motivera. På ett liknande sätt kan jag skriva ner något som rör kassaflöden eller annat i en mycket “stream of consciousness”-stil.
För de företag jag följer upprätthåller jag också väldigt slött egna flikar, där jag, beroende på motivation, sammanställer intressanta punkter från delårsrapporter, länkar till nyheter och bra foruminlägg samt mina egna tankar. Särskilt detta är något som är mycket varierande. Dvs. när jag är uttråkad och har tid, kan jag ägna flera timmar åt att gå igenom delårsrapporter och skriva anteckningar, men oftast är anteckningen i stil med “Helt okej delårsrapport, inga skäl att öka/minska.”
Två gånger om året gör jag en liten sammanfattning (bara i Word) av min portfölj, där jag går igenom de viktigaste händelserna och ger korta kommentarer om varje företag, vad som händer med dem och var de befinner sig. Dessutom uppdaterar jag kurser, saldon på bankkonton etc. i Excel ett par gånger i månaden, och i slutet av varje år arkiverar jag en sådan tabell (så jag har nu situationen i slutet av varje år sparad).
Om jag köper ett nytt företag till min portfölj, skapar jag ett separat dokument där jag går igenom företaget mer i detalj och framför allt motiven för köpet. Efter det följer jag företagen i mina halvårsrapporter.
En ganska lugn takt alltså, tre dokument per år (+nya företag, om jag råkar köpa, jag köper inte nya varje år). Med detta har jag klarat mig ganska bra, jag har funderat på att någon gång göra en lite bredare sak med mer tankeflöde och idéer men jag har inte orkat.
Jag använder också en mycket mångsidig Excel. På en sida loggar jag alla mottagna utdelningar och räntor, som jag sedan pivoterar till sammanfattningar per företag och månad. På en annan sida har jag markerat alla aktier per köppost, vilket gör det enkelt att se genomsnittspriser etc. Jag följer också hur mycket utdelning respektive post/aktie har genererat.
På den tredje sidan har jag listat allokeringen och målsättningen för allokeringen. Detta uppdaterar jag en gång i månaden. Vid behov är det lätt att planera och granska historiken. På den fjärde sidan finns värdeutvecklingsberäkningar. Även detta en gång i månaden.
Sist (eller egentligen på startsidan) finns en tabell där jag samlar alla försäljningar. Tabellen innehåller köp- och försäljningspriser, mottagna utdelningar och avkastning.
För skatter lönar det sig förresten också att ha en Excel. Det underlättar planeringen när man ser hur mycket vinst/förlust + utdelningar som har ackumulerats hittills. Samtidigt kommer man ihåg avdragen. Utdelningarna kommer automatiskt till skatte-excelfilen från en annan excelfil, men transaktionerna måste jag tills vidare kopiera manuellt. Lyckligtvis har jag bara några få försäljningar per år.
Mina Excel-filer är ganska omfattande och var arbetsamma att skapa, men underhållet är relativt snabbt. En månadsöversikt tar cirka 15 minuter och att logga en affär tar en minut. Man klarar sig säkert med något lättare också!
Jag försökte föra en skriftlig dagbok, men det passade inte mig. Kanske för att min investeringsstil utgår från analys av affärsverksamheten, och den förändras oftast långsammare än fundamentala faktorer.
För avslutade affärer bokför jag inköps- eller försäljningsdatum, antal aktier och pris uppdelat på aktiekurs och transaktionskostnader. Om det är en vinstgivande försäljning räknar jag också ut hur mycket jag är skyldig Skatteverket.
Min investeringsstil är ganska kvantitativ värdeinvestering. Jag gillar att beräkna siffror och medelvärden från företagens historia. Varje investeringsbeslut kräver dock en noggrann och mångsidig studie av det företag som ska köpas, och förhållandet mellan studier och köpbeslut är förmodligen 10:1. På grund av transaktionskostnaderna måste inköpssumman vara tillräckligt stor, och jag vågar inte kasta in pengar på börsen baserat på något hypetips.
Programmering av kalkylblad är ganska praktiskt. Det lönar sig att lägga lite tid på detta, för slutresultatet är att jag bara behöver mata in några datapunkter och programmet beräknar alla möjliga nyckeltal baserat på denna data.
Tack till alla som delat med sig av sina metoder! Jag fick värdefulla tips om vilken stil jag själv skulle kunna börja bygga min egen Excel-röra med. Jag är extremt långt ifrån en Excel-expert, men jag skulle kunna lära mig lite mer genom denna övning…
Jag har huvudsakligen tänkt att anteckna saker som
stödjer bedömningen av investeringarnas kontinuitet… vad man ska köpa, vad man ska sälja, vad man ska lägga till, vad man ska minska och när/i vilka situationer. Det innebär att förutom att ha någon typ av plan för befintliga investeringar om vad som händer under de kommande åren i olika scenarier, har man bättre förutsättningar att även göra nya drag när möjligheter uppstår.
hjälper till att hantera skattekonsekvenser.
Darkroasts uppbyggda helhet låter så mångsidig och praktisk att det omedelbart slår mig att det nästan skulle vara värt att kommersialisera den och därigenom få lite mer att investera Jag tror att ganska många nybörjare som jag skulle vara villiga att betala en lämplig summa för ett sådant färdigt verktyg…
Tack för komplimangerna, men min egen filosofi är att hellre uppmuntra nybörjare att göra och lära sig själva! Och naturligtvis att dela med sig av tips och råd. Så vi håller det hemligt tills vidare, men jag svarar naturligtvis på frågor
Är jag ett ovanligt fall om jag inte riktigt sysslar med bokföring? På TradingView har jag mina innehav och de aktier jag överväger att köpa på olika listor. Annars ser man vad som finns i aktieportföljen, anskaffningspris, vinster/förluster osv. Nåja, ibland kanske jag färgkodar innehavslistan, t.ex. med rött för försäljningsavsikter och grönt för tillägg. Annars finns allt huvudsakligen bara sparat i mitt huvud. Jag följer dock portföljen dagligen.
När man handlar aktier vore det nog särskilt bra att föra någon form av dagbok för att utveckla sig själv. Hittills har jag, när jag kommer ihåg, bara antecknat dagens slutsumma så att jag inte lurar mig själv med resultaten.
Här är också en som inte direkt ägnar sig åt att hålla bok Jag själv kringgår det dock genom att vara aktiv här på Forumet och i olika sociala medier (Twitter, Shareville, etc.), och där måste jag motivera varje (lång)köp väl.
Tidigare bokförde jag separat för varje köp och försäljning svar på några nyckelfrågor utifrån ett så kallat andraordningstänkande. Citat från Mäkinen’s blogg 2018:
Enligt Howard Marks beaktar andraordningstänkande följande typer av saker vid investeringar:
Vilka möjliga framtidsscenarier har företaget?
Vilket av dessa scenarier tror du kommer att förverkligas?
Hur stor är sannolikheten att jag har rätt?
Vad tänker den stora massan av investerare om detta?
Hur skiljer sig min syn från majoriteten av investerarnas syn?
Hur tar det nuvarande priset hänsyn till konsensusens framtidsutsikter i förhållande till mina egna åsikter?
Vilket sentiment finns i aktien? Är investerarna för entusiastiska eller för pessimistiska?
Vad händer med aktiepriset om den allmänna uppfattningen visar sig vara korrekt? Och vilket pris är det om jag själv har rätt?
Men eftersom jag handlar ganska ofta, började det kännas arbetsamt.
Numera kan det räcka för försäljning/minskning av positioner att avkastningsförväntningen sjunker klart under mitt mål på 15 % per år. Dessutom kan jag för vissa positioner bara flytta fokus från ett objekt med sämre avkastningsförväntan till ett bättre, etc. Därför orkar jag inte längre göra dessa noteringar för varje affär.
Exempel: i höst har jag sålt Fortum och Sampo. Jag hittar, enligt min mening, bättre objekt med högre avkastningsförväntan på marknaden efter att dessa har stigit något.
Jag har övergått till ett betydligt lättare format i bokföringen. Det är bara en flik i Excel; “case-analyser”. Hela min bokförings huvudsakliga syfte är att påminna mig om de kvalitativa egenskaperna hos de företag jag noggrant valt ut. Det hjälper mig att hålla ett företagsspecifikt förhållningssätt (bottoms up) klart i åtanke, oavsett vilka nyheter om makroekonomi eller någon kris som finns på KL:s förstasida.
I Excel beskriver jag numeriskt eller med en annan skala (t.ex. - - - / + + +, trafikljus eller något annat) några av de viktigaste nyckelegenskaperna för varje lång position som är viktiga för mig:
Föregående kvartals resultat, skala: trafikljus röd-gul-grön. Till exempel om ett företag har gult ljus vet jag att jag ska börja fundera och följa det ännu noggrannare. Rött skulle jag kunna överväga att sälja osv. beroende på den övergripande situationen.
Krisbeständighet (relaterat till t.ex. finansiell situation osv.), till exempel Kamux: “+++” eftersom tillväxten är mycket lönsam, den finansiella ställningen är god och ekonomiska totala nedstängningar av typen coronakris klaras av utan problem.
ROE (på lång sikt), till exempel Kamux: “25%” (i min egen plan försöker jag hitta företag > 20% och 12% är ett absolut minimum)
Skalbarhet, till exempel Qt Group: “+++”
Konkurrensfördel, till exempel Talenom “+++”
EBIT-marginal (på lång sikt), till exempel Smart Eye “+++” eftersom det kommer att vara en riktigt lönsam verksamhet i sinom tid, eller numeriskt Qt Group: “25-35%” eftersom det definitivt kommer att uppnås senare.
Dessutom beskriver jag muntligen med några meningar de viktigaste punkterna i caset (risker, värdering och säkerhetsmarginal för egen position till målpriser, casets viktigaste intäktsdrivare på medellång sikt osv.). Här plockar jag vanligtvis ut några meningar från en analys jag läst eller liknande, eller så skriver jag kortfattat själv.
Därefter finns en kolumn där jag bedömer multibagger-potentialen eller annars avkastningsförväntningen (t.ex. bedömning av fair value och avkastningsförväntan om 3-5 år). Exempel: Smart Eye: “400-500 Sek år 2023-2024” eller exempel Kamux: “resultattillväxt över 15% p.a.”. Syftet med denna kolumn är att säkerställa att jag på lång sikt är involverad i ett företag vars avkastningsförväntan uppfyller mina 15 % i planen. Situationen lever hela tiden och därför är det bra att bedöma även denna kolumn efter varje kvartalsresultat eller analytikers företagsuppdatering osv.
Slutligen finns det ytterligare en kolumn för viktiga diverse kommentarer, vanligtvis en webblänk eller liknande.
@Aston_Livingstone Här är en annan nybörjare som funderar på avkastningsförväntningar. Hur definierar du avkastningsförväntningar? Med vilka kriterier drar du slutsatsen att företag X sannolikt kommer att ge 15 % och inte t.ex. 10 %? Är det något specifikt nyckeltal eller en kombination?
Jag har själv ett Excel-ark där varje företag har en egen flik med alla affärer. Summorna från dessa tabeller överförs till en sammanfattande tabell, där jag uppdaterar värdet den sista dagen i månaden, vilket visar mig värdeutvecklingen för hela portföljen.
Dessutom har jag ett eget Word-dokument där jag har skrivit ner min investeringsstrategi. Vilka aktier är portföljens hörnstenar som genererar ett jämnt inkomstflöde i form av utdelningar. En del aktier är spekulativa, där målet är att uppnå bästa möjliga avkastning
@Aston_Livingstone idén om alternativ avkastning hade jag inte tänkt på tidigare. Jag investerade en stor position i Sampo och Fortum eftersom jag trodde att de skulle ge en bra/rimlig avkastning på lång sikt. Med facit i hand hade det varit smartare att investera i mindre företag med bättre avkastningspotential och med de realiserade vinsterna hade jag hunnit hoppa på tåget kanske nästa år. Men detta är också en bra lärdom som sällan berörs i investeringsdiskussioner
De tre grundläggande komponenterna för en akties avkastningsförväntan:
resultatillväxt
förändringar i värderingsmultipler
utdelning
Min bedömning baseras på om dessa komponenter genererar en avkastningsförväntan som motsvarar mitt avkastningskrav (15 %). Det vill säga, en “fair value”-uppskattning 2-5 år framåt och sedan baklängesberäkning av den förväntade avkastningen (CAGR). Som GARP-investerare (Growth at a Reasonable Price) betonar jag särskilt de två första, medan den sistnämnda oftast är mindre intressant för mig eller ses som en “bonus”. Ibland räcker en påtaglig undervärdering på kort sikt för att väcka intresse även om fallet annars inte är attraktivt. Inderes investeringsskola har behandlat dessa tre.
I ett långsiktigt perspektiv försöker jag särskilt betona den analys som utförs av proffs och lägga till mina egna reflektioner. Analys är inte alltid tillgänglig, men jag läser den när det är möjligt… analytiker ger en 12-månaders riktkurs, men i “långa berättelser” är det ofta en något irrelevant siffra för hela investeringsberättelsen… (t.ex. Qt:s potential i det stora hela är inte kopplad till den nuvarande riktkursen). Jag strävar ofta efter att tänka på siffror 2-3 år framåt i relation till risken, även om det nästan alltid är mycket osäkert.
Jag vet inte om jag förstod din fråga om alternativa investeringar, men jag försöker varje vecka fundera på:
uppfylls avkastningskravet för denna aktie fortfarande med ett perspektiv på 2-3 år framåt?
skulle jag köpa aktien nu om jag inte ägde den? (denna fråga gäller också om det är värt att “öka” efter t.ex. en kursuppgång)
vilka andra alternativ finns det med tanke på risk-avkastning?
Med Sampo på 36 € och Fortum på 18 € bedömde jag att avkastningskravet inte längre uppfylldes. Därför sålde jag. Sådana försäljningar är ofta inte lätta, särskilt om det inte omedelbart finns betydligt bättre risk-avkastningsfall tillgängliga.
Min kunskap om siffror är bara på en hjälplig nivå. Jag försöker bedöma berättelsen med magkänsla. Inom tech-aktier har magkänslan hittills fungerat bäst för mig. Tur behövs alltid.
Jag planerar att ändra min stil från GARP-investering till en mer defensiv inriktning när min pensionspott är samlad. Då kommer stabila utdelningar förmodligen att intressera mig mest. Men den tiden är inte nu. Nu fokuserar vi på snabb kapitaltillväxt.
Det lönar sig att föra bok över sina misslyckade investeringar under hela sin investeringskarriär. Dessa anteckningar bör man sedan återkomma till åtminstone årligen. Förlusten i euro bör synas tydligt, följt av motiveringar till varför du köpte aktien, varför investeringsbeslutet misslyckades och varför du sålde. Människan har en naturlig tendens att försöka glömma sina misslyckanden, och på så sätt lär man sig inte av sina gamla misstag utan upprepar dem under kommande år och förlorar ännu mer pengar.
Det är belysande att läsa sina egna anteckningar flera år senare; mina egna misstag från 10 år sedan och lärdomarna från dem hade jag annars helt glömt bort. Du märker att du var helt säker på företagets framgång vid köptillfället, men ändå har du sålt dina aktier senare efter ett kursfall på -50 %. Du påminner dig själv om att analytikerns åsikt då var helt felaktig, kassaflödesberäkningarna förverkligades aldrig och vissa tips på investeringsforum framstår i ljuset av dagens information som rena idiotgissningar. Det viktigaste att förstå: ingen vet någonting säkert om vad som kommer att hända ens under de närmaste åren. Likaså, om en investering ligger på plus, blanda inte ihop tur och skicklighet – man kan göra en bra investering genom att gissa rätt.
På Nordnets webbplats gillar jag skarpt att utdelningarna numera visas visuellt i ett stapeldiagram. Det är min bästa motivationskälla; jag går in och beundrar det då och då. En stapel för utdelningsflödet som växer för varje år är en fantastisk sak att se med egna ögon. Jag orkar inte göra det i Excel när Nordnet skapar det automatiskt på sin hemsida. På samma sätt ser man köp, försäljningar och deras vinster/förluster, skatter och transaktionskostnader smidigast via Nordnet med bara ett par musklick.
På Youtube är det många som visar upp väldigt komplicerade Excel-filer som de har byggt för sina investeringar. En sådan skulle säkert också vara bra om man orkade bygga och underhålla den själv, så tips finns även i videoformat.
Jag använder själv ett Google Docs-dokument på Google Drive, där jag huvudsakligen för en dagbok relaterad till investeringar och sparande. Jag skriver ner motiveringar och tankar kring alla investeringsobjekt och gör rapportering och reflektioner på kvartals- och årsbasis.
Utöver Docs använder jag ett Sheets-dokument, där jag registrerar värdet på alla mina innehav på månadsbasis. Dokumentet innehåller färdiga formler som beräknar värdeförändringen i euro och procent jämfört med föregående notering.
Jag upplever att detta är en bra vana som hjälper mig. Skriftlig reflektion över de egna valen hjälper mig tydligt att hålla fast vid min långsiktiga investeringsplan. Långsiktighet är trots allt den enskilt största faktorn i mina investeringsval, då jag fortfarande har en investeringshorisont på 20+ år.
Jag glömde nämna att jag gör ett kort dokument (nästan alltid enligt samma mall) när jag undersöker bolag, och jag sparar även de som inte ledde till köp för stunden. Det har samlats en del sådana också, och om jag någon gång blir intresserad av samma bolag igen kan jag återgå till mina gamla anteckningar.
På sistone har latheten dock slagit till och jag har främst uppdaterat Excel en eller ett par gånger i månaden. Jag har inte orkat göra några skriftliga dokument; det känns som att det inte har funnits något särskilt att skriva och jag har varit allmänt lat.
Och man kan också kolla hur det skulle ha gått. Jag funderade till exempel på det här H&M under 2017 och som tur var skippade jag det efter en kort funderare. Värdeutvecklingen har varit ganska svag, aktiekursen står nu 20 % lägre än vad den gjorde för sex år sedan.
Jag började fundera på vad det egentligen innebär att en investering misslyckas. För en trader kan en kursnedgång på -1 % vara en förödande förlust, och även andra investerare som använder stop-loss medger genom dessa stop-loss-order att om aktien sjunker till den nivån, måste man helt enkelt erkänna och låsa fast förlusten. Själv har jag inte använt stop-loss, eftersom en kursnedgång i ett vinstdrivande bolag enligt min investeringsfilosofi förbättrar investeringens avkastningsförväntning. Jag investerar enbart i vinstdrivande bolag och enbart till ett pris där jag får en god ersättning för att jag bär risken.
Jag granskar bolagens affärshistorik noggrant. Att ta sig genom kriser med skinnet i behåll säger något om bolagets kvalitet. Ett misslyckande i investeringen skulle alltså vara en permanent urholkning av affärsförutsättningarna. Detta skulle synas genom en kraftig ökning av skuldsättningen eller tvingade nyemissioner till en dålig värdering. Med värdeinvestering kan man egentligen bara förlora när en sådan händelse av typen ”svart svan” inträffar. Det har faktiskt hänt i min portfölj att en aktie har rasat -75 % från sina toppnoteringar.
I diagrammet nedan visas en sådan situation av typen svart svan. Bolaget är lågpriskedjan Big Lots från USA och staplarna visar bolagets nettoresultat i miljarder under åren 2009–2023.
Jag var nära att investera i det här företaget när aktien hade sjunkit till en mycket lockande nivå i förhållande till bolagets historiska prestationer. Bolagets verksamhet har varit en total katastrof i och med den stigande inflationen. Strategin och produktutbudet har misslyckats och alla pengar slösades bort på återköp av egna aktier. Men det hade varit svårt att förutse detta i förväg, därför skulle jag kalla det en genuin risk. Brytpunkten var när hela ledningsgruppen byttes ut på en gång. Att ledningen säger sig eftersträva vissa vinster betyder ingenting. Ledningen kan bara berätta om planerade investeringar som en del av den kommunicerade strategin. Det blir sedan investerarens uppgift att fundera på om strategin är hållbar i framtiden.
Vad som gör investeringsbeslut ännu svårare är att det sällan är lönsamt för bolag att stå stilla. Man kan visserligen få bra fria kassaflöden genom att låta bli att investera, men det är lätt för konkurrenter att analysera en oförändrad verksamhet. När lönsamheten försvagas hamnar man i en situation där man kan försöka få till en vändning med alla möjliga slags lösningar. Därför borde ett bolag ha en konkurrensfördel. En konkurrensfördel är hållbar endast när den bygger på något som inte förändras över tid.
Jag tror att ganska många nybörjare som jag skulle vara villiga att betala en lämplig summa för ett sådant färdigt verktyg…
