Andelen av serviceverksamheten i våra prognoser ligger på 3-4 % av den totala omsättningen under de kommande åren. Andelen är låg och jag anser den för närvarande inte vara en särskilt betydande drivkraft i resultaträkningen. Det är förvisso måttligt positivt för lönsamheten om och när serviceomsättningen inom en snar framtid börjar täcka kostnaderna för att utveckla och producera dem. Tjänsterna har också en strategisk roll i att göra Merus Powers helhetslösningar för energilagring mer attraktiva för kunden, enligt principen om en enda kontaktpunkt.
3 gillningar
Merus erbjuder utöver sina batterier en optimeringstjänst, med vilken den optimerar sina batteriers funktion på reservmarknaderna och för batterierna till reservmarknaderna.
Aktörer inom branschen (arbetar hos en konkurrent) brukar erbjuda den tjänsten huvudsakligen med en vinstdelningsmodell. Här finns förstås aktörsspecifika skillnader, och i de största avtalen är det svårare att förhandla. Men detta är s.k. branschpraxis.
Har du information om Merus faktureringsprinciper eller om hur dessa kassaflöden skulle kunna se ut? Jag anser att uppskattningarna av tjänsteverksamhetens andel är pessimistiska. Och om jag har rätt beaktas detta inte i prognoserna.
Jag tror inte att det finns någon vinstdelning i Merus batterier från före 2022-2023. Men jag tror att det ingår i alla batteriprojekt som påbörjats under 2023-2025.
De största är en bra fråga och deras vinstdelningsprocent kan också vara annorlunda. Men inte heller de är ännu gigantiska i finsk skala.
Jag kan förstås förklara den verksamheten på dessa marknader mer om det intresserar.
3 gillningar
Jag håller inte med om detta. Vindkraft (liksom vattenkraft) byggs där det är möjligt att producera den. Elförråd däremot bör byggas så nära användningsplatsen som möjligt, inte produktionsplatsen. Idag överförs mycket energi från väst till öst just för att det inte produceras tillräckligt i öst. Man skulle gärna vilja bygga vindkraft i öst, men av alla kända skäl har detta inte gjorts. Lokala elförråd kan vara den näst bästa lösningen för att säkerställa elförsörjningen, om lokal produktion inte kan säkerställas.
Då är det förnuftigt att bygga ett förråd just nära användningsplatsen, som ligger långt från produktionen, och ladda förrådet när elen är billig och nätets överföringskapacitet räcker gott. Dessutom skapar det resiliens i en situation där det till exempel skulle uppstå överföringsproblem i stamnätet.
Det vore fantastiskt om varje område med ett visst antal invånare hade ett eget elförråd som räckte för att täcka områdets behov i några timmar, i en situation där alla överföringsförbindelser till produktionsplatsen är avbrutna. Dessutom kan sådana förråd balansera nätet i situationer där det uppstår en ovanligt stor efterfrågan på ett ställe. Till exempel nu Suviseurat eller Matin och Teppos konsert i någon liten landsort.
Edit: Det vore verkligen bra om någon elnätsingenjör kunde berätta mer om saken. Jag är alltså inte en sådan. 
Jag är inte elnätsingenjör. Men jag beräknar batteriers lönsamhet, optimerar deras funktion etc. i mitt arbete, så det ligger nära till hands.
- Antagandet att batteriet skulle användas på energimarknaden är felaktigt. Batterier används huvudsakligen för FCR och FFR. Dessa är lågenergiska frekvensmarknader som är rikstäckande i Finland.
Med andra ord, förenklat sagt, spelar platsen ingen roll; regleringarna utförs baserat på nätets frekvens som är densamma i hela Finland.
Fler begränsningar orsakas av transformatorer som har förmåga att ta emot batterier.
Användningsändamålet framgår bland annat av effekt-energiförhållandet, som jag tror var 1.
Den där batterienergin, vad var det, 30 MWh? Det skulle räcka i cirka 5 minuter, om ens det, för en större stads förbrukning.
Fingrid kan använda batteriet i specialregleringar där platsen spelar roll, men Merus batterier är inte på mFRR-marknaden där dessa specialregleringar skulle genomföras.
Även här är indelningen på energisidan gjord i endast 3 delar.
Södra - Mellersta - Norra, även om Fingrid i princip skulle kunna aktivera dem baserat på plats. Dessa batterier är alltså inte på en sådan marknad.
Det är inte huvudsakligen lönsamt för dem. Kostnaden per cykel är för hög.
7 gillningar
Elkraftlagret som levererats av Merus är, såvitt jag förstår, just avsett för att förbättra tillförlitligheten och stabiliteten i elförsörjningen. Det vill säga, åtminstone enligt Ardian själva, och de har förmodligen beräknat att det också är lönsamt. Kanske har placeringen i Villmanstrand inget att göra med att en stor del av den förnybara elen produceras i Västra Finland och att de kunde ha placerat det någon annanstans?
\u003e Benjamin Kennedy, Managing Director Infrastructure - Renewables, från Ardian berättar: ”Färdigställandet av Mertaniemi är en betydande milstolpe för oss, då det är Ardian Clean Energy Funds första investering i elförråd i Finland. Eftersom landets vindkraftskapacitet fortsätter att växa, har behovet av lagringslösningar ökat ytterligare, vilket gör elförrådet till en mycket viktig faktor för att upprätthålla nätstabilitet och förbättra tillförlitligheten.
Och även om det elförrådet kanske skulle räcka i Åbo eller Helsingfors i 5 minuter, så räcker det i Villmanstrand, åtminstone enligt nyheten, i cirka 2 timmar. Baserat på artikeln verkar det dessutom vara redo för snabba reaktioner om nätfrekvensen så kräver.
\u003e En effekt på 38 megawatt motsvarar produktionskapaciteten hos ett litet kraftverk, och en nominell kapacitet på 43 megawattimmar skulle räcka för att täcka elförbrukningen för drygt 35 000 hushåll, det vill säga hushållen i en stad av Villmanstrands storlek, under två timmar. En av elförrådets viktigaste egenskaper är dess förmåga att reagera på nätets behov på bråkdelar av en sekund. Just sådan flexibilitet är avgörande för att stabiliteten ska bibehållas i Finlands elnät.
Det kan förstås hända att jag nu missförstår vad du försöker uttrycka. Dessutom kan det meddelandet vara ren reklam som inte nödvändigtvis berättar om just det elförrådets exakta användningsområde/syfte, utan snarare allmänna saker som man kan göra med elförråd. Du känner säkert till dessa saker mycket bättre genom ditt arbete, men som investerare i Merus vill jag också försöka förstå om sådana stora elförråd är förnuftiga för nätstabiliteten och säkerställandet av elförsörjningen, till exempel i Östra Finland. Baserat på den nyheten verkar elförrådet i Villmanstrand för mig vara just ett sådant.
Och även om det baserat på nätfrekvensen skulle vara detsamma var ackumulatorerna befinner sig ur nätets synvinkel, så är deras placering betydande för eltillgängligheten i undantagssituationer. Ett elförråd i Österbotten hjälper inte Villmanstrand om överföringsförbindelserna till Villmanstrand är brutna.
Här tar jag även med Elisas Hemmabatteri (Kotiakusto), där konsumenter kan installera Elisas batteri i sina hem, till vilket energi sedan lagras eller tas från, centralt hanterat av Elisa enligt nätets aktuella behov. Jag vet inte om dess lönsamhet för konsumenterna, men jag förstår idén med decentraliserad produktion när det till exempel är elbrist i ett visst område i nätet. Om det finns tiotusentals sådana hushåll kan det ha en betydande inverkan totalt sett.
Hur ser du @Glarin på detta förvärv av Ardian? Är det realistiskt att tänka sig att andra städer eller offentliga aktörer skulle kunna förvärva liknande elförråd, och om de gör det, på vilka grunder bör ett sådant förvärv göras?
1 gillning
Offentliga aktörer kommer inte att skaffa dessa batterier.
Denna “förbättring av tillförlitlighet och stabilitet” som det talas om här är stöd för nätfrekvensen. Det vill säga precis det jag pratade om. Det vill säga stöd för Fingrids frekvensmarknad.
Verksamhet som utförs enbart med tanke på kassaflöde och marknadsaktivitet.
Det betalas för och därför görs det.
Det möjliggör inte “ödrift” som du talar om, som skulle kunna förhindra lokala strömavbrott.
För det skulle verksamheten behöva vara annorlunda och på andra marknader. Merus deltar inte på dessa marknader.
“Ett elförråd i Österbotten hjälper inte Villmanstrand om överföringsförbindelserna till Villmanstrand är brutna.”
–\u003e Inte heller detta eftersom det inte deltar på sådana marknader.
Samma sak med Elisas batteri. Visst skyddar Elisas batteri konsumenten.
De teknisk-ekonomiska skälen för att köpa dessa batterisystem är mycket annorlunda än vad du föreställer dig.
Dessutom placeras batterier för närvarande särskilt i samband med t.ex. vindkraft.
Visst är de också till nytta vid förbrukning.
Elisas batteri och Optimering är också bekant.
Men inte heller det skapar den funktionalitet för nätet som du tror att det skapar.
6 gillningar
De lösningar du talar om skulle kräva överföringshantering. Överföringshantering görs inte på Fingrids FCR-marknad.
För överföringshantering finns mFRR-marknaden och ID som Fingrid använder som stöd. Merus deltar inte på mFRR-marknaden med batterier.
Och jag tror inte att de kommer att delta eftersom cykelkostnaden är för hög.
2 gillningar
Tack @Glarin för förtydligandena. Det uttalandet verkar nu för mig, baserat på detta, vilseledande gällande “2 timmars kapacitet för Villmanstrand”. Kanske har man försökt illustrera elförrådets kapacitet, men om det sedan inte erbjuder “el till konsumenterna efter en orkan”, har det inte uttryckts i artikeln och som lekman tar jag det för fullt allvar. Lyckligtvis finns det folk på forumet som kan berätta hur saker och ting verkligen ligger till.
Jag kollade upp termen mFFR och det är verkligen en regleringsmarknad, vilket innebär kontinuerlig elproduktion på ett sätt där du kan sälja den till exempel till Nordpool. Nu förstår jag (förmodligen) att inget befintligt batterisystem kan klara av det, utan det måste produceras på något sätt vid förbrukningstillfället.
Så här lär man sig något nytt nästan varje dag. 
ps. That said, jag ser fortfarande en utmärkt framtid för Merus med dessa elförråd för frekvenssäkring, eftersom den ökande mängden förnybar energi med varierande produktion ökar dessa regleringsbehov. (@Glarin skjut inte ner denna föreställning, snälla 
).
1 gillning
I teorin klarar ett batteri det. Den verksamheten är bara inte lönsam med nuvarande priser. Därför gör Merus inte det.
Saken är lite mer mångfacetterad och omfattande i verkligheten, men man skulle kunna skriva ett examensarbete om ämnets funktion och ändå inte vara helt i mål.
2 gillningar
Merus Power har ingått ett avtal med egyptiska Suez Steel Company om modernisering av en stålfabriks statiska reaktiva effektkompensator. Detta är redan det andra samarbetsprojektet mellan företagen, vilket stärker partnerskapet. Merus Powers andel av avtalet är cirka en miljon euro. Moderniseringen kommer att genomföras i början av 2026 i samarbete med den lokala partnern, ETA Electric.
Suez Steel Company är en betydande egyptisk aktör inom stålindustrin som satsar på lösningar för produktionseffektivitet och hållbar utveckling.
Vid moderniseringen kommer de mest kritiska komponenterna i Suez Steel Companys stora statiska reaktiva effektkompensator, som upprätthåller stabiliteten i elnätet, att förnyas. Istället kan de stora passiva komponenterna behållas, vilket möjliggör en kostnadseffektiv och miljövänlig lösning. Denna moderniseringsmodell garanterar att anläggningens kompensator för metallsmältugnen fortsätter att fungera optimalt, utan onödiga driftstopp, och moderniseringen sker betydligt snabbare än att byta ut hela kompensatorn.
10 gillningar
Angående Merus:
På reservmarknadsdagarna (FG inbjudningsevenemang) talade finska batteriaktörer, bland annat Cactos, om hur cirka 2000 MW batterier kommer till Finland under de närmaste åren. Mängden är ganska svindlande och FCR-marknaden kommer att mättas.
Gradvis kommer en övergång att ske även till energisidan och aFRR + mFRR-marknaderna.
Även batterier på DSO-nivå kommer att bli vanligare, med vilka en form av överföringshantering utförs.
Det handlar dock främst om peak shaving, och inte så mycket om leveranssäkerhet.
3 gillningar
Kan detta ha något att göra med saken?
Ett överraskande hinder för byggandet av hybrider har varit ett misstag liknande ett stavfel i ellagen från 2023.
I lagen var definitionen av en anslutningsledning skriven så att produktionsenheter och elförråd på olika fastigheter inte får anslutas till samma anslutningsledning i elnätet.”Åtminstone för oss har detta misstag försenat investeringsbesluten i hybridkraftverk”, säger teknikchef Mika Jantunen från Ilmatar.
Lagändringen genomfördes före första maj. Den nya versionen träder i kraft i början av juli. Hybridprojekten kommer att starta med full fart i Finland.
ps. artikeln är bakom en betalvägg
4 gillningar
Det har nog en inverkan. Det har jag själv också funderat på.
Dessutom ändrade Fingrid vissa regler i år för att göra det lättare för batterier.
2 gillningar
Här är Pauls omfattande kommentarer om marknaden för energilagring och lite annat om Merus framsteg.
6 gillningar
Och inte bara elförråd, utan även den mer traditionella marknaden för elkvalitet verkar intressant:
Insiderinformation: Betydande order på 6 miljoner euro för Merus Power till Egypten - Inderes
Pauli får nog återigen ta ställning till bolagets utsikter
15 gillningar
Och här är Pauls nya kommentarer till denna glada nyhet.
Vi ser det som positivt att Merus Power även växer inom området för högmarginala elkvalitetslösningar utöver lågmarginala energilager. Beställningen sätter uppåtgående tryck på omsättningsprognoserna, men vi ser för närvarande inget behov av att ändra resultatprognoserna eller vår bedömning av aktiens verkliga värde. Redan vår nuvarande resultatprognos för 2025 är enligt vår mening ganska krävande, även om den nu erhållna beställningen stöder sannolikheten för att den förväntade lönsamhetsvändningen realiseras.
4 gillningar
Vilka är Merus Powers konkurrenter? Är Cactos i samma kategori?
Hur är det med t.ex. Wärtsilä? Är Wärtsilä i större kretsar?
1 gillning
Mitt “två cent”-bidrag som svar: Efter att ha tittat på erbjudanden från dessa är skillnaden mellan MP och C åtminstone att Cactos utrustning är avsedd för trefasanslutningar/ungefär 400 volt, medan MP kan anslutas till en 1-20 kilovoltsanslutning. Wärtsilä har traditionellt ansetts leverera större batteriprojekt.
2 gillningar
Enico är en av Merus powers konkurrenter, om man endast beaktar finska företag och verkar delvis på samma marknader.
Nw Storm verkar i Finland som ett franskt företag.
Dessutom finns det en del utrustning från “lågprisländer” i Finland
2 gillningar