Philip Fishers bok ”Common Stocks and Uncommon Profits” (ursprungligen skriven 1958 och senare uppdaterad 1996 och 2003) innehåller ett kapitel som heter ”Five more don’ts for investors”, där underkapitel 2 är ”Don’t be afraid of buying on a war scare”. Kapitlet är ett par sidor långt och jag tänker inte citera allt här, men slutsatsen är: ”Anledningen till att köpa aktier vid krig eller rädsla för krig är inte att krig i sig självt sannolikt kommer att bli lönsamt för amerikanska aktieägare igen. Det är bara det att pengar blir ännu mindre önskvärda, så att aktiekurserna, som uttrycks i monetära enheter, alltid går upp.”
På något sätt känns det märkligt att följa det här spelet kring Iran från sidlinjen. Jag läser inte nyheterna men man hänger ofrånkomligen med i diskussionerna vid kaffebordet. Så länge jag kan minnas har det mer eller mindre smällt i Mellanöstern, och oljepriset har svängt. Ändå har detta inte hindrat den ekonomiska tillväxten under 2000-talet. Varför skulle något vara annorlunda nu? Verner har också i sina marknadsuppdateringar (Vartti) pratat om att krigsutbrott vanligtvis orsakar en tillfällig nedgång på aktiemarknaden, men att marknaden oftast återhämtar sig snabbt.
Under min egen investeringskarriär har vi sett den värsta pandemin på hundra år, och i USA den högsta inflationen på 40–50 år, och ändå har den amerikanska ekonomin inte hamnat i recession. Visst fick man vid coronabottnen och i botten av björnmarknaden 2022 läsa i finansmedia och på investeringsforum om hur ”nedgången bara har börjat, aktierna kommer att halveras härifrån” och andra visa förutsägelser.
Peter Lynch har sagt att om du spenderar 13 minuter om året på att studera ekonomi (eller hur man nu vill översätta ordet ”economics”, men makrodata i alla fall) så har du kastat bort 10 minuter. Inte ens världens skickligaste ekonomiska experter med nästintill oändliga resurser (t.ex. den amerikanska centralbanken) kan med precision förutsäga utvecklingen av inflation, ekonomi eller styrräntor under de kommande åren. Världsekonomin är så komplex att ingen kan förutsäga den tillförlitligt. Ändå försöker folk förutsäga den, även nu med andan i halsen skrämda av kriget i Iran och nyheterna, och mixtrar med sin investeringsstrategi därefter. När man följer ekonomin nästan uteslutande genom delårsrapporter och rapportpresentationer (earnings calls) för de bolag man äger, så ser företagens situation väldigt tydlig ut; omsättning och vinster växer i god takt. Samtidigt har S&P 500 på indexnivå gått mer eller mindre sidleds i ungefär 6 månader, och när kriget i Iran började såg vi en helt hälsosam korrigering nedåt på cirka 9–10 % i S&P 500.
I april förra året fick den masspsykos som skapades av medias skrämselpropaganda folk att tro att Trump skulle driva världsekonomin i recession med sitt handelskrig och sina tullar. Kommer någon ens ihåg det längre? När jag då skrev min egen syn om att jag tror att det finns någon sorts skruvad logik bakom den här galenskapen och att saker och ting kommer att återgå till det normala, fick jag mest svar i form av profetior om hur ”detta kommer att bli mycket värre än vad vi sett i historien”.
Nu är väl tron att Trump genom det här kriget ska driva fram en permanent utbudschock i olja och andra råvaror, vilket höjer inflationen och räntorna, vilket dödar den ekonomiska tillväxten och leder till en ny recession. Nästa år kommer sannolikt ingen ihåg detta heller när Trump har hittat på någon ny tokig kris och media återigen överdriver detta som ett nytt domedagsscenario för intet ont anande människor.
Jag påstår att aktiemarknaden som helhet genomskådar den här cirkusen åtminstone någorlunda. Människors innovationer kommer att förbättra produktiviteten även i framtiden. Detta kommer att få ekonomin att växa och därmed även företagens vinster. AI kommer säkerligen att förbättra produktiviteten och effektiviteten. Det finns väl också skattesänkningar för företag i Trumps planer, vilket borde öka företagens vinster. Och Trump kommer inte att vara president för evigt. Världen fortsätter framåt.
Människor har väl på grund av evolution och överlevnad en tendens till pessimism. Pessimism låter också ofta smart. Detta är i sig logiskt, eftersom pessimism och förberedelser inför exempelvis en lång vinter gällande mat säkert har hjälpt till med överlevnaden när mat inte har funnits i överflöd. Och visst är det förnuftigt att vara förberedd på saker även i dagens värld. Jag påstår ändå att sociala medier och modern media skrämmer in folk i masspsykoser under kristider. På aktiemarknaden har det dock historiskt sett lönat sig att vara optimist.
Och jag påstår nu inte att det är omöjligt att vi i framtiden eller under de närmaste åren skulle få se en recession, depression, ekonomisk kris, ett tredje världskrig eller någon annan svart svan och börskrasch. Det kan hända att det blir så, men jag accepterar att jag inte kan förutsäga detta, det är inte sannolikt, och om det händer så fortsätter jag med samma strategi som nu: jag letar efter kvalitetsaktier som kan öka sina vinster snabbare än marknaden och som kan fås till ett rimligt pris. Om detta inte ger resultat eller blir för besvärligt, så går jag tillbaka till 100 % indexinvestering och fokuserar min tid och energi på något annat som ger mig välmående. Och om domedagen faktiskt kommer, då spelar det ingen roll var jag hade placerat min förmögenhet. Vapen och ammunition finns det redan tillräckligt av i vapenskåpet.
