Om man tror att värdet på ett företag är summan av dess diskonterade framtida kassaflöden, då är det ganska viktigt att kunna bestämma diskonteringsräntan korrekt. För närvarande är marknadsräntorna fortfarande nära noll medan inflationen ligger runt fem procent.
Frågan är: Vilken effekt har inflationen på diskonteringsräntan? Åtminstone jag själv skulle vilja att diskonteringsräntan var högre än inflationen, och naturligtvis måste även risken förknippad med investeringsobjektet kompenseras.
Det säkraste, nominellt sett, är att ha pengar på ett bankkonto, men där försvinner pengarnas värde för närvarande med 5% per år. För att komma ut på noll i reala termer behöver investeringen ge minst 5% avkastning per år.
Diskonteringsräntan svarar på frågan hur mycket avkastning du behöver för att vara villig att investera i ett instrument som anses vara riskfyllt. Ett peer-to-peer-lån är riskfyllt och därmed högavkastande, eftersom det finns en ökad sannolikhet att låntagaren inte betalar tillbaka sina skulder. En aktie är riskfylld eftersom det finns osäkerhetsfaktorer kring företagens förmåga att generera vinst. Marknaderna kan förhålla sig mycket positivt till företagens förmåga att växa och generera vinst, vilket leder till att P/E-talen ligger på hundratals och aktiens förväntade avkastning realistiskt sett är mycket svag. På samma sätt kan marknaderna förhålla sig pessimistiskt till ett företag i svårigheter, men det kan visa sig att svårigheterna är tillfälliga.
Inflationen är en realitet som inte beror på din tillgångsallokering. Därför bör den inte påverka investeringsbeslut. Exempel: du investerar i ett företags aktier. Ett år senare är aktien värd 0,9x det pris du betalade. Inflationen är 5 %. Du får 0,9 / 1,05 - 1 = -14,3 % färre varor för dina tillgångar än för ett år sedan. Om du hade behållit tillgångarna som kontanter, hade du fått 1 / 1,05 - 1 = -4,8 % mindre. Det är fullt möjligt att alla alternativ är negativa, vissa bara mer än andra. Om du blir sjuk är alternativet att förlora pengar genom att köpa medicin, eller att inte köpa medicin och lida av sjukdomen.
Inflationen förändrar alltså inte diskonteringsräntan. Alternativen är fortfarande ett bankkonto med 0 % avkastning och en aktie med 5 % avkastning oavsett inflationens storlek. Centralbankens stramare penningpolitik skulle ändra dessa förhållanden. Om bankkontot gav 1 % skulle aktien behöva ge 6 %, vilket skulle sänka aktiepriset. Vissa företag kan bättre överföra ökade kostnader till priser än andra. Marknaden har en egenskap att om något verkar uppenbart, överförs det ofta till priserna. Fallande aktiekurser förutser en framtida räntehöjning.
2 gillningar
Påstår du att inflationen inte påverkar människors, företags eller marknaders investeringsbeslut?
Ditt påstående kan vara sant i teorin och stämma perfekt för en perfekt diversifierad portfölj på lång sikt, men på något sätt kan jag inte tro att inflationen inte skulle ha en inverkan på marknaderna i praktiken, även om räntorna inte stiger eller inte förväntas stiga, särskilt på kort sikt.
Om inflationen vore till exempel 200 % så anser jag att det i en sådan situation är uppenbart att kontantallokeringen åtminstone bör hållas nära noll och helst negativ genom fastränteobligationer. I en värld med hög inflation är även nuvärdet av kassaflöden långt in i framtiden litet om inflationen är hög.
En värld med hög inflation gynnar tillgångar som genererar kassaflöden idag snarare än i övermorgon. I en sådan värld är diskonteringsräntan högre. Naturligtvis, om man antar att framtida kassaflöden växer i takt med inflationen (= prissättningsförmåga) behöver diskonteringsräntan inte höjas.
Råvaruinflation kan göra vissa affärsverksamheter olönsamma. Till exempel jordbruket har det för närvarande svårt på grund av höjda priser och dålig tillgänglighet på gödselmedel. Å andra sidan kan situationen gynna företag som tillverkar just de råvaror som det råder brist på.
I en hyperinflationssituation blir kontanter värdelösa. Spelar då kassaflödesberäkningar någon roll? Valutan är då en “toxisk tillgång” som ingen vill ha. Handel bedrivs genom byte av reala tillgångar eller genom att använda någon annan utländsk valuta. En turkisk handlare tar hellre emot dina euro än lira.
Aktiekursen kan tänkas bildas förenklat av resultat och värderingsmultipel, det vill säga P/E-talet. Dess inversa är resultatsavkastningen. Om resultatet förblev detsamma, skulle E/P motsvara investerarnas avkastningskrav. Kostnadsinflation kommer sannolikt att försvaga företagens resultat och därmed har aktiekurserna nedåttryck. Om värderingsmultiplarna förblev desamma, skulle en 10 % resultatförsämring vara en 10 % nedgång i aktiekursen. En mindre nedgång skulle innebära en ökning av värderingsmultiplarna. Detta kan vid första anblicken verka paradoxalt att ett försämrat resultat skulle värderas högre, men detta händer ofta med cykliska företag.
3 gillningar