Utdelning på kommande…

HKFoods Q4'25: Hyvä tuloskehitys välittyy vivulla arvostukseen - Inderes
Toimintaympäristö ja oma tekeminen tukevat tuloskasvua vuonna 2026.
Utdelning på kommande…
Direktavkastningen (0,08) kan anses vara rimlig (4,6 % / aktie köpt till nuvarande kurs). Om kapitalåterbetalningen realiseras till en maximal nivå på 0,07, skulle investeraren erhålla 0,15 €/aktie (8,6 % / aktie köpt till nuvarande kurs). Även aktieåterköp höjer aktiens värde på ett bestående sätt, även om effekten konkretiseras på lång sikt.
Här är Pauls snabbkommentarer om HK:s Q4-resultat. ![]()
HKFoods rapporterade i morse sitt Q4-resultat. Omsättningen ökade i kanaler med högre marginaler, men sjönk som planerat inom industriförsäljningen. Lönsamheten överträffade våra prognoser något. Bolaget gav en uppåtgående guidning för 2026 – som väntat. Även förslaget till vinstutdelning var högre än våra prognoser och inkluderar möjligheten till en extra vinstutdelning senare. Sammantaget anser vi att rapporten lutade åt det måttligt positiva hållet.
Pauli intervjuade HKFoods vd Juha Ruohola angående Q4 ![]()
Ämnen:
00:00 Inledning
00:13 Drivkrafterna bakom det goda Q4-resultatet
01:05 Utvecklingen av försäljningsmixen
01:57 Efterfrågeläget
02:35 Resultattillväxt
03:36 Prisutvecklingen på nötkött
05:25 Utdelningspolicy
06:40 Private label-reglering
Jag har försökt skissa på HK:s innevarande år genom att titta på vilka händelser som tyngde resultatet 2025 som sannolikt inte kommer att ske under 2026.
Förluster från avvecklad verksamhet
Min uppfattning är att den avvecklade verksamheten avslutades under 2025, vilket innebär att förlusten på 11,4 miljoner inte längre kommer att synas under 2026. Rätta mig gärna om jag har fel. Om så är fallet innebär detta en förbättring av resultatet per aktie (noterade + onoterade aktier) med totalt cirka 12,6 cent.
Räntebesparingar från refinansieringen av hybridlånet
Förutsatt att räntekostnaderna inte ökar på annat håll, kommer räntebesparingen från refinansieringen av hybridlånet att ge en förbättring av resultatet per aktie på cirka 2,6 cent.
Strejken inom livsmedelsbranschen
I resultatrapporten för Q2 2025 skrevs det att ”Den goda nyheten från vårens kollektivavtalsrunda var den uppnådda treåriga arbetsfreden inom livsmedelsbranschen.” Strejkens effekter på Q2-resultatet kom via två kanaler, varav Q2-rapporten nämnde följande gällande omsättningen: ”Omsättningen för HKFoods kvarvarande verksamhet minskade med 3,5 procent till 245,7 (254,6) miljoner euro. Omsättningen påverkades av strejken inom livsmedelsbranschen i april samt brist på tillgång till nötkött. En sval försommar fördröjde starten på grillsäsongen och påverkade försäljningen av säsongsprodukter.” Strejken var inte den enda faktorn som sänkte omsättningen, men ändå tillräckligt betydelsefull eftersom den nämndes.
I Q1 2025-rapporten skrevs följande om strejkens effekter: ”Strejken påverkade tillgången på bolagets produkter avsevärt och orsakade en anhopning av grisar på bolagets kontraktsgårdar, vilket medför extra kostnader att åtgärda.”
Strejken både minskade omsättningen och orsakade extra kostnader i form av att åtgärda anhopningen av djur. När det gäller dessa kan jag inte tillförlitligt uppskatta den totala effekten på resultatet per aktie. Mätt i euro skulle jag gissa att den totala resultateffekten var minst hundratusentals euro.
En sak som går att förutse via kalendern dök också upp i tankarna: påskveckans två första vardagar infaller fortfarande i mars, så det första kvartalet torde gynnas något av påskförsäljningen.
Vädret kan man inte riktigt förutse, och det har som bekant en inverkan på vårens och sommarens försäljning. När det gäller vädret får vi alltså vänta och se med spänning.
Vid utgången av 2025 fanns det 51,1 miljoner euro i kassan. Jag bläddrade tillbaka i gamla bokslut för att ta reda på när det senast fanns så här mycket pengar i kassan vid bokslutstillfället. I bokslutet för 2017 kommer man nära med 50,9 miljoner euro. I 2020 års bokslut låg siffran på 46,8 miljoner euro. Som lägst var man nere på 17,8 miljoner euro i 2022 års bokslut. Jag slutade bläddra vid år 2017.
Jag uppfattade också att det fortfarande finns en fördröjning med att föra över ökningen av inköpskostnaderna för nötkött (30 %) till priserna. Av detta har nu 20 % förts över.
I april väntas en prisökning på 7–10 procent för nötköttsprodukter. Åtminstone fram till nu har industrin kommunicerat att de kraftigt stigande priserna endast har märkts i producentens plånbok. Jag vet inte om det denna gång blir något kvar av de redan aviserade prisökningarna i april även för förädlingsindustrin.
Man får faktiskt gå tillbaka till 2013 för att hitta en kassasituation vid årets slut som var ännu bättre än vad den var 2025 (den var då 68,7 milj. EUR). Notera även att en andra del av återbetalningen betalades ut i slutet av året (det torde ha varit i storleksordningen 4,5 milj. EUR). Prestationen har alltså varit stark.
Den högsta kassan genom tiderna var år 2008, då den låg på 92,2 milj. EUR. Givetvis var även aktiekursen rimlig då, som bäst nästan 20 EUR (det fanns visserligen hälften så många aktier på den tiden).
För tydlighetens skull bör det först konstateras gällande påsken att den förstås återkommer varje år. Den är naturligtvis ingen tydlig särskiljande faktor för år 2025, annat än vad gäller periodiseringen mellan Q1 och Q2.
I not 5 i bokslutet noterade jag ännu en intressant sak:
Stycke 1: ”Av den uppskjutna skattefordran på 18,9 miljoner euro härrör 17,7 miljoner euro från förluster i koncernens finländska verksamhet, uppskjutna avskrivningar (hyllypoisto) och icke avdragsgilla räntekostnader.”
Stycke 2: ”De uppskjutna skattefordringarna förväntas bli utnyttjade vad gäller förluster under år 2026, och vad gäller uppskjutna avskrivningar och icke avdragsgilla räntor i huvudsak fram till slutet av detta årtionde.”
Om jag förstår det rätt, förväntas 17,7 miljoner euro i skattefordringar användas under år 2026. Man måste förstås vara noggrann med att formuleringen är förväntas bli utnyttjade.
Det skattepliktiga resultatet får vara ganska högt för att skatten på det ska bli 17,7 miljoner euro, eller så missförstår jag något. Skattemyndigheten betalar knappast ut dessa fordringar i kontanter, utan det är bara en rätt att göra avdrag på framtida skatter.
Hursomhelst bokfördes 4,5 miljoner euro i inkomstskatter i resultaträkningen för år 2025. Mitt eget förnuft säger att inga inkomstskatter kommer att bokföras år 2026, så det skulle bli en besparing på 4,5 miljoner i förhållande till år 2025. Per aktie blir det ungefär 5 cent. Med en liten reservation för att jag inte nödvändigtvis förstår bokföringspraxis helt rätt.
Att dra av förluster är förstås bara en engångsförmån, men en förmån likväl i det här läget.
På HK:s investerarsidor finns en webcast-presentation för Q4, där vd Ruohola vid ca 6:30 säger: ”jag har berättat att strejkens inverkan på vår lönsamhet var 2 miljoner euro.” Det torde vara en summa som faktiskt syftar på resultatet, inte en minskning av omsättningen; förra året hade HK en omsättning på ca 2,7 miljoner euro per dag, så det är knappast det man syftar på. Är det då lönsamhet på rörelseresultatnivå eller lägre? Kanske -2 miljoner från rörelseresultatet?
Ja, det låter som det för mig också, att det kanske syftar på rörelseresultatet. Det skulle ligga i linje med att finansiella kostnader och skatter ändå uppstår oberoende av strejken.
Intressant att se i morgon vilka prognoser och rekommendationer bolaget får. Omsättningen understeg prognoserna något, kommer man nu att skissa på en svagare tillväxt även för 2026? Å andra sidan har handeln signalerat bättre försäljningssiffror.
Topline är knappast något stort frågetecken i prognoserna, de kan komma att sänka den med 5 miljoner. Däremot var man kan/vågar lägga marginalerna – vågar man sätta rörelsemarginalen för helåret till över 3,5 eller till och med 3,8 %? Och på samma sätt finansieringskostnaderna för helåret, -10 miljoner?
Marginalerna och även finansnettot landar nog på ungefär samma nivåer hos analytikerna. Bolagets värderingsgrunder blir sedan upp till investerarnas egen bedömning. Hur mycket lägre än konkurrenternas värdering bör HK ligga, eller behöver det ens finnas en rabatt längre? Får EV/EBIT vara över 8 eller måste direktavkastningen vara minst 6 %? Att värdera med en DCF-modell är ännu mer av ett lotteri, inte minst på grund av vad man lägger in i prognosen för t.ex. åren 2028–30 som rörelsemarginal, 3 %? 4 %? Knappast någon tror i det här skedet på bolagets mål om en rörelsevinst på 5 %, men i en DCF-modell är skillnaden mellan en rörelsevinst på 3 % eller 4 % enorm.
Jag förstår det som att 17,7 miljoner består av tre delar: förluster, uppskjutna avskrivningar och räntekostnader. Om de till exempel är en tredjedel var, så står det väl att förlusterna utnyttjas år 2026 och de övriga delarna senast 2029? Alltså inte hela beloppet på 17,7 miljoner år 2026.
Uppskjutna skattefordringar är inte ”kontanta fordringar” och användningen av dem är inte entydig. Bolaget hade väl motsvarande redan 2025 och ändå bokfördes 4,5 miljoner i skatt. Jag är ingen expert, men genom att lämna koncernbidrag kan man inte alltid utnyttja dessa, vilket leder till en situation där skatter i dotterbolag ändå betalas trots att dessa fordringar finns. Jag tror att koncernen kommer att betala en del skatt på resultatet år 2026, frågan är om det blir hela 20 % eller något mindre?
Uppenbarligen blev det ett fel i läsförståelsen beträffande det första stycket. Jag tolkade det faktiskt som att de där 17,7 miljonerna helt och hållet bestod av förluster, och resten sedan av avskrivningar på vänt och icke avdragsgilla räntekostnader, men så är det ju förstås inte.
Nå, jag var ju tvungen att läsa mer i not fem, och i det sista stycket finns faktiskt en specifikation av när förlusterna förfaller: ”Den finländska verksamhetens skattemässiga förluster förfaller enligt följande: 3,0 miljoner euro år 2028, 10,0 miljoner euro år 2029 och 1,6 miljoner euro år 2031.”
Totalt skulle det bli 14,6 miljoner. Men de verkar nu faktiskt vara avdragsgilla förluster, vilket innebär att man kan använda dem för att minska den beskattningsbara inkomsten. Därmed skulle skatteförmånen med till exempel en skattesats på 20 % vara 0,2 * 14,6 milj. = 2,92 milj.
Pauli har gjort en ny analys av HKFoods efter bolagets Q4-resultat ![]()
De senaste årens svit av resultatförbättringar fortsatte under Q4, då resultatet och kassaflödet överträffade våra prognoser. Vi ser goda förutsättningar för bolaget att fortsätta förbättra resultatet även under det innevarande året. Dessutom kommer bolaget att överväga alternativ för att refinansiera sitt nuvarande dyra obligationslån, vilket sannolikt kommer att sänka finansieringskostnaderna betydligt från och med nästa år. Trots den senaste tidens uppgång i aktiekursen anser vi att värderingen fortfarande är ganska förmånlig.

Toimintaympäristö ja oma tekeminen tukevat tuloskasvua vuonna 2026.
Analytikernas riktkurser steg med ca 10 %, men samtidigt sänktes rekommendationerna från köpnivån. Det är förståeligt, kanske är ett tillräckligt mål för 2026 att kursen rör sig mot 2 euro, eftersom det priset kan motiveras med nyckeltalen EV/EBIT eller P/E och att HK bör ha en rabatt gentemot jämförbara bolag på ca 10 %. På grund av skulden. Det finns säkert också ett behov av vinsthemtagningar på marknaden i år bland dem som gick in på priser < 1 EUR, och å andra sidan bland dem som nu äntligen går jämnt upp efter en lång ökenvandring – ”aldrig mer”. Och fonder och institutioner lär förbli borta.
HK ser dock fortfarande billigt ut. Rabatten mot jämförbara bolag kan försvinna i takt med sjunkande finansieringskostnader, först när obligationslånet som förfaller 2027 rullas över eller byts ut mot banklån, varvid räntan på 90 milj. ändras från 10 → 5–6 %. Här blir besparingen minst 3 milj. på årsbasis. Och när hybriden betalas av 2028 sparas minst 1 milj., även om en del av den skulle finansieras med annat främmande kapital. Finansieringskostnaderna från ovanstående sjunker med 4–6 milj./år.
Med några års sikt, när bolagets omsättning överstiger 1,1 miljarder euro, under förutsättning att rörelsevinsten är 4 % för helåret, finansieringskostnaderna är 6 milj. och hybriden är borta, samt att bolagsskatten är 18 %, så blir EPS ca 30 cent/aktie. Av detta betalas hälften ut som utdelning, och om till exempel en direktavkastning på 5 % är värderingsgrunden, så blir aktiens base case-pris 3 EUR. Det största frågetecknet är rörelsemarginalen i %, man bör inte räkna med bolagets mål på 5 %, men det är bra att målet finns så att man behåller fokus, och man kan anta att man inte är nöjd med en nivå på 4 %, vilket gör att det skulle kunna vara antagandet för base case.
HK:s investeringar eller brist på sådana har kritiserats, nu verkar det som att eftersom avskrivningarna är desamma som investeringarna, så återstår drygt 30 milj./år för investeringar. Om det är tillräckligt vet jag inte. Troligtvis och förhoppningsvis ger sig den nuvarande ledningen inte in på några stora äventyrsinvesteringar; sådana har gett bittra erfarenheter i bolaget. Den organiska tillväxten är inte högre än 2–3 % per år, men med bra operativt genomförande har HK även med den tillväxten chansen att vara riktigt bra på det den ska vara – en defensiv utdelningsmaskin.
Om EPS är 0,30 €
Utdelningsscenario:
50 % payout → 0,15 €
5 % avkastningskrav → 3,00 €
Matematiskt helt logiskt.
Men…
Livsmedelsbranschen får vanligtvis inte ett direktavkastningskrav på 5 % om:
skuldsättningen är hög
marginalerna är tunna
resultatet fluktuerar cykliskt
Då kan marknaden prissätta med ett avkastningskrav på 6–7 % → kurs 2,1–2,5 €.
Alltså kräver 3 €:
en tydlig minskning av skuldsättningsrisken
att resultatet stabiliseras
ett trovärdigt track record under 2–3 år
Ovanstående är ett utdrag ur en AI-analys. Även om Hkfoods har lyckats förbättra takten, kommer en ”gräns” emot någonstans. Den där skulden och dess skötsel stöter man på i nästan varje analys, även de som gjorts av ”maskinen”. Resultatet måste verkligen förbättras rejält för att det ska finnas medel kvar till skuldbetalning samtidigt som man betalar ut ”rejäla” utdelningar. Min egen gissning är att uppgången stannar av här kring två euro. Där kan Hkfoods utveckla sin verksamhet och betala av skulder. Och viktigast av allt, reagera på eventuella förändringar i konsumentvanor.
Livsmedelsbranschen får vanligtvis inte ett krav på 5 % direktavkastning om:
skuldsättningen är hög
marginalerna är tunna
resultatet svänger cykliskt
Då kan marknaden prissätta med ett avkastningskrav på 6–7 % → kurs 2,1–2,5 €.
Alltså kräver 3 €:
en tydlig minskning av skuldsättningsrisken
att resultatet stabiliseras
ett trovärdigt track record på 2–3 år
30c EPS för HK ligger kanske några år framåt i tiden, inte nu, men då har ett track record antingen skapats eller inte. Vid det laget har skuldsättningen minskat, vilket också är bolagets mål. Bolaget kommer inte att dela ut hela resultatet, utan en del av det kommer att användas för att betala av skulder; detta ingår även i prognoserna för bolaget och i bolagets strategi.
Resultatet svänger cykliskt? Här är vi av helt olika åsikt. HK är ett defensivt bolag som nu har förbättrat sitt resultat i 12 (?) kvartal i följd i Europas sämsta verksamhetsmiljö, det vill säga den finska marknaden, i ett land med rekordhög arbetslöshet. Visst kan samhällsekonomin vara ännu sämre, men HK är ändå ett defensivt bolag.
Marginalerna är tunna och det syns i värderingen, P/S är runt 0,16. På grund av den icke-cykliska och defensiva karaktären kan en direktavkastning på 5 % vara en helt relevant värdering. Atria har nu 4,2 % och branschens europeiska stjärna Cranswick har en direktavkastning på 2 % och P/E är 20. Dess rörelsemarginal är ca 7 %.
Aktiekursen kan mycket väl bli liggande kring två euro på kort sikt (<1 år); det finns så många olika faktorer utöver bolagets egna prestationer att det är meningslöst att sia om den. På några års sikt har bolaget möjlighet att bli en defensiv utdelningsmaskin.
Analytikernas riktkurser steg med ca 10 %, men samtidigt sjönk rekommendationerna från köpnivån. Man förstår ju det, kanske ett tillräckligt mål för 2026 är att kursen rör sig mot 2, då det priset kan motiveras med multiplarna EV/EBIT eller P/E och att HK bör ha en rabatt mot sina peers på ca 10 %. På grund av skulden. Det finns säkert ett behov av vinsthemtagning på marknaden i år bland dem som kom in på priser < 1 EUR, och å andra sidan bland dem som nu äntligen når breakeven efter en lång ökenvandring – ”aldrig mer”. Och fonder och institutioner lär hålla sig borta.
HK ser dock fortfarande billigt ut. Rabatten mot jämförelseobjekten kan försvinna i takt med att finansieringskostnaderna sjunker, först när obligationslånet (Jvk) som förfaller 2027 rullas över eller ersätts med banklån, varvid räntan på 90m ändras från 10 → 5-6 %. Här blir besparingen på årsbasis minst 3m. Och när hybriden betalas av 2028 sparar man minst 1m, även om en del av den skulle betalas med annan främmande kapitalfinansiering. Finansieringskostnaderna för de ovannämnda sjunker med 4-6m/år.
Med några års sikte, när bolagets omsättning överstiger 1,1 miljarder euro, förutsatt att rörelsevinsten är 4 % för hela året, finansieringskostnaderna 6m och hybriden inte längre finns kvar, samt under antagandet att bolagsskatten är 18 %, så är EPS ca 30c/aktie. Av detta delas hälften ut som utdelning, och om t.ex. 5 % direktavkastning är värderingsgrunden, så är aktiens base case-pris 3 EUR. Det största frågetecknet är rörelsevinstmarginalen i %, man bör inte lägga in bolagets mål på 5 % i kalkylatorn, men det är bra att målet finns där så att man håller blicken stadigt på bollen. Man kan anta att man inte är nöjd med en nivå på 4 %, vilket gör att det skulle kunna vara antagandet i ett base case.
HK:s investeringar eller brist på sådana har kritiserats. Nu ser det ut som att eftersom avskrivningarna är desamma som investeringarna, så återstår drygt 30m/år för investeringar. Om det är tillräckligt vet jag inte. Troligtvis och förhoppningsvis ger sig den nuvarande ledningen inte in på några stora äventyrsinvesteringar, sådana har bolaget bittra erfarenheter av. Den organiska tillväxten är inte högre än 2-3 %/år, men med god operativ prestation har HK även med den tillväxten möjligheter att vara riktigt bra på det som det ska vara – en defensiv utdelningsmaskin.
Man skulle även kunna utvärdera det innevarande året genom att ta rörelseresultatet för 2025 som utgångspunkt och se vad som därefter kan hända i resultaträkningen under 2026. Det är förstås inte säkert att man når samma absoluta rörelseresultat 2026, men framtiden innebär ju alltid mer eller mindre osäkerhet.
0,20 euro / aktie innebär ett nettoresultat på cirka 18 miljoner euro. Vinsten före skatt för 2025 är 18,7 miljoner, och av de kostnader som tillkommer efter det var en större post under 2025 nedskrivningen av avvecklad verksamhet, som jag förstått inte längre borde förekomma alls.
Skattekostnaden blev 4,5 milj. under 2025. Vad gäller 2026 vet man inte mycket om skatterna mer än att det enligt min egen bedömning kommer att ske en gottgörelse på de 2,92 milj. euro som jag tidigare räknat fram (förutsatt att HK kan utnyttja tidigare förluster fullt ut), men det slutliga skattebeloppet kan man förstås inte veta än, då skattegodtgörelsen via förlusterna dras av från de upparbetade skatterna.
Om man alltså under 2026 skulle nå samma rörelseresultat som under 2025, och finansieringskostnaderna vore 2,4 milj. lägre tack vare den förnyade hybriden, så skulle det skattepliktiga resultatet bli 21,1 milj. Från detta skulle sedan endast skatterna dras av. Sett ur detta perspektiv skulle ett resultat per aktie på 0,20 kunna uppnås redan 2026 om skatterna är 3 milj. eller mindre. Men detta baseras förstås på antaganden om att affärsverksamheten i övrigt går minst lika bra som under 2025, och att finansieringskostnaderna minskar med dessa 2,4 milj.
När det gäller finansieringen följer jag kassan med intresse. Om man systematiskt strävar efter att bygga upp den, lutar min tolkning starkt åt att man försöker bli av med obligationslånet på 90 milj. till så stor del som man lyckas ackumulera pengar i kassan innan inlösen eller löptidens slut.
Realiteten för kassan verkar dock vara att den inte kan byggas upp varje kvartal, då man som jag förstått det måste producera varor till lager inför säsongerna.
0,20 euro / aktie innebär ett nettoresultat på cirka 18 miljoner euro.
Den där bottom-up-simuleringen är ett alternativ, och du har hamnat på samma EPS på 0,2 som i OP:s analys. Hos OP har man dock antagit en förbättring av rörelseresultatet till en nivå på 40 miljoner och att skatterna stiger till 5 miljoner (var 4 miljoner), så om det dessutom skulle tillkomma en skattefördel på 2–3 miljoner för ökningen av rörelseresultatet, skulle EPS stiga ännu mer. Det största frågetecknet är utvecklingen av marginalnivåerna; finns det fortfarande möjlighet till förbättring och vilka nivåer kan bolaget försvara i framtiden nu när den största vändningen är gjord?
Att följa kassan är en bra poäng. Själv tror jag att bolaget betalar tillbaka obligationslånet (JVK) på 90 miljoner i år genom någon kombination av ett nytt obligationslån/banklån och eventuellt använder kassan för att minska skulden. Skuldbeloppet kanske minskar med 15 miljoner på årsbasis? Och därefter nästa kassaackumulering för inlösen av hybridlånet. Utdelningen och en eventuell extrautdelning är cirka 13,5 miljoner – är det för mycket i förhållande till kassa och skulder? Varje investerare får ta ställning till det själv.
Och ännu gällande värderingen av ett sådant här defensivt bolag med låg tillväxt. P/E eller EV/EBIT är helt okej nyckeltal för vad bolagets maxvärde kan vara vid varje given tidpunkt. Man kan vrida och vända på siffrorna i all oändlighet, men den nuvarande kursen på 1,82 och årets EPS på 0,2 innehåller inte något tillväxtantagande (PVGO), det är till och med negativt. Man kan enkelt få en DCF-modell att visa ett värde på 3 EUR om man antar att marginalnivåerna består. DCF ger för närvarande ett värde på 2 EUR endast om man skruvar ner marginalnivån i residualen rejält. Det är inte särskilt användbart att sitta och räkna på de siffrorna för ett sådant här bolag.
Direktavkastningen (%) beskriver enligt min mening golvnivån för bolagets värdering, förutsatt att marknaden tror att utdelningsnivån är bestående och kanske långsamt men säkert växande. Därmed skulle golvnivån i en ”normalsituation” kunna vara 5 %, 6 % om osäkerheten ökar, och 4 % eller lägre om utvecklingen är god flera år i rad och förtroendet därmed är högt.