Mentalt välbefinnande - Mind over matter!

Underhållning
,
1

Skulle en tråd om mentalt välbefinnande passa på ett så här kultiverat forum? Låt oss prova!

Mentalt välbefinnande, liksom fysisk hälsa, kan ses som ett kontinuum. Vi kan ha små fysiska hälsoproblem, som stukade anklar, förkylningar, magsjuka och sedan alltid dödligt allvarliga sjukdomar. På samma sätt kan mentalt välbefinnande variera från mild irritation och stress till allvarlig depression, som helt kan ta bort funktionsförmågan.

Mentalt välbefinnande, precis som fysiskt, består av påverkan från tre faktorer. För det första finns det yttre påverkande faktorer. På den fysiska sidan får vi en förkylning som en smittsam sjukdom. På den mentala sidan läser vi en nyhet på kvällen som orsakar oro och vi kan inte sova.

För det andra finns det inre påverkande faktorer. Vissa har naturligt fått en starkare fysisk hälsa, och på samma sätt har vissa medfött starkare mentalt välbefinnande. Detta innebär att ärftliga egenskaper påverkar hur väl vi tål motgångar och bibehåller balansen. Den finska tradingstjärnan Jebbez berättade att han behandlar sina investeringar som om de vore “leksakspengar”. De flesta kan inte förhålla sig till investeringar lika avslappnat som Jebbez. Han har exceptionella medfödda mentala egenskaper som vi andra måste klara oss utan.

Den tredje dimensionen är våra egna handlingar och val, genom vilka vi kan påverka både vår fysiska och mentala hälsa. Vi kan främja fysisk hälsa genom att röra på oss, gå ner i vikt, äta hälsosamt och undvika droger. På samma sätt kan vi göra medvetna val för mentalt välbefinnande: till exempel genom att hoppa över diskussionstrådar eller sociala mediekanaler som orsakar oss ångest. Att förstå dessa tre faktorer hjälper oss mot bättre mentalt välbefinnande.

Att prata om mental hälsa är ofta svårare än att prata om fysisk hälsa. Skam är fortfarande förknippat med mentala problem eller psykiska sjukdomar. Till exempel kan det vara svårt att prata om användning av stämningshöjande mediciner. Annorlunda är det med fysisk hälsa: om man till exempel lider av diabetes är det knappast någon skam förknippad med att använda insulin. Det är också lättare att säga på jobbet att jag ska till tandläkaren på eftermiddagen än att jag ska på terapi.

På detta forum har det redan förts värdefulla diskussioner om att förbättra det mentala välbefinnandet, i kaffehörnan. Till exempel har man pratat om musikens inverkan på det mentala välbefinnandet. Och om hur man undviker att titta i portföljen på röda dagar. Vi har också en diskussionstråd som handlar om motion, som främjar både fysisk och mental hälsa. Människan är en helhet där mental och fysisk hälsa går hand i hand – mentalt välbefinnande påverkar fysisk hälsa och vice versa.

Syftet med denna tråd är att dela tips och erfarenheter för att förbättra det mentala välbefinnandet – oavsett om det är små eller stora framgångar. Har du lyckats hålla dig borta från politiktråden? Har du kunnat undvika att kontrollera portföljens värde när Hezulin kollapsade? Kanske har du hittat ett nytt jobb som bättre stöder ditt välbefinnande? Har du fått rätt medicinering för din mentala hälsa? Har mindfulness-övningar hjälpt? Har du kommit på ett sätt att sova bättre? Oavsett om du redan har hittat “ljuset” eller fortfarande letar efter det, är alla erfarenheter välkomna.

46 gillningar
2

Bra start, tack för det!

För mig blev det viktigare och mer aktuellt att upprätthålla det mentala välbefinnandet under de senaste åren, då jag av någon anledning märkte att jag inte längre är så social och öppen när jag blir äldre som jag var förr. Jag är numera också mer introvert än tidigare och på sätt och vis också väldigt osäker i många situationer. Detta bevisar åtminstone i mitt fall att människan förändras på ett eller annat sätt när man blir äldre, inte bara fysiskt. Ändå ser jag dessa egenskaper som mina resurser på mitt eget sätt, men jag söker mig ändå ofta till min obekvämlighetszon så att jag inte blir helt virrig.

På den fysiska sidan tar jag hand om mig själv genom att bland annat vara billös, ha hälsosamma levnadsvanor och äta näringsrik kost. Som senaste förändringar slutade jag helt med onödiga sockerprodukter för 1,5 år sedan (adjö godis, läsk och glass), jag halverade min alkoholkonsumtion och utöver vardagscyklingen rör jag mig alla helger bara till fots. Dessa ger också en boost för att upprätthålla det mentala välmåendet, när jag håller mig frisk och normalviktig.

En av de viktigaste sakerna för mitt mentala välbefinnande är att undvika felaktiga livsval, beslut och onödig stress, vilket jag tycker att jag har lyckats med exemplariskt de senaste åren. När det under de senaste åren ibland har dykt upp vågor av ångestkänslor i livet (det ligger i släkten), som jag lyckligtvis redan kan hantera, vill jag också hålla dem på ett minimum. Jag vet ingen direkt orsak till dessa känslor, eftersom allt i livet ändå är bra, de har bara kommit, men man vänjer sig vid allt. Rikare på dessa erfarenheter kan och vill jag lyssna på min kropp och jag har faktiskt lärt mig att lugna ner mig själv ganska effektivt.

Sociala situationer och ältande av olika kommande händelser eller saker i tankarna utlöser den där onödiga och giftiga stressen och enstaka ångestkänslor, som får sinnet att gå på högvarv och därmed reagerar kroppen på ett eller annat sätt. Åtgärderna för att korrigera denna process är under arbete tillsammans med nyllet som stirrar tillbaka i spegelskåpet, det vill säga jag undersöker och lär mig hur jag får mitt sinne att lugna ner sig effektivt och hur jag håller mitt mentala välbefinnande stabilt.

Jag återgår ännu till det viktigaste för att upprätthålla det mentala välmåendet, nämligen att jag under halva mitt liv har vetat vad jag vill få ut av livet och därmed är väl medveten om vilka saker jag ska undvika och vad jag ska sikta på. Dessa har en enorm inverkan på den mentala sidan. Jag vet till exempel att jag inte vill ha ett förhållande eller familj, således kommer detta inte att hända, vilket betyder att jag helt skippar pusselåren. Jag vet också att jag aldrig kommer att behöva en bil och inte ett öre kommer att spenderas på det, utan de pengarna går i stället till investeringar, upplevelser och guldkant. Att leva ett liv på mitt eget sätt är enormt viktigt för mig, där har vad samhället eller de närmaste säger ingen vikt alls, den egna lyckan kommer först! Och döm om min förvåning, det mentala välmåendet gillar det igen!

Sömn, aaahh, där om någonstans är jag lyckligtvis fortfarande en mästare! Jag drömmer varje natt, sover djupt och min dygnsrytm förblir stabil, både på vardagar och under semestern. Jag är aldrig trött på dagarna, och jag ältar inte saker i huvudet på nätterna, jag lyckas nollställa huvudet effektivt inför natten. Nam.

När det gäller den mentala styrkan och investeringar, så tycker jag att jag har vuxit mycket här. Jag vacklar inte och böjer mig bara lite, men utan att brista. Även här vet jag exakt vad jag vill ha och jag uppnår det också. Jag tolererar måttlig risk (tack och lov internaliserade jag min risknivå i god tid) och om jag före investerandet förfasade mig över att en hundring var mycket pengar att spendera, så känns inte ens en tusing så stor att förlora nu när jag investerar, vilket betyder att min syn på pengar också har genomgått en mental tillväxt. Respekten för pengar har vuxit och likaså förståelsen för att pengar kan användas till annat än bara konsumtion. En fantastisk booster för det mentala välbefinnandet också, när man vet att den ekonomiska sidan av livet är tryggad.

Sådana här tankar om mentalt välbefinnande hos farbror Shinjuku.

32 gillningar
3

Jag skulle påstå att all politisk diskussion av låg kvalitet tär på humöret, oavsett om det är på nätet eller i verkliga livet. Ju mer tillspetsad diskussionen är, desto mer sällan ändrar någon åsikt.

Med främlingar är det slöseri med tid om inte båda parterna kan mötas och använda konstruktiva argument. Om politik kommer på tal för ofta med en kollega, bekant eller släkting, tycker jag att man bör be om att få byta ämne. Med en närstående eller god vän är det däremot ett svårare fall. Då skulle jag fråga varför du tänker så och faktiskt lyssna på svaret. Även om du skulle ha faktamässigt rätt, är det mer sannolikt att man i det långa loppet uppnår någon form av harmonisk samvaro genom empati än genom att dänga fakta i bordet.

12 gillningar
4

Så är det ju. Jag tar själv inte ställning här på forumet på något sätt när det gäller till exempel politik, presidentvalet i USA eller pågående krig. Jag har förstås egna åsikter om saker och ting, men de skulle inte tillföra något mervärde för läsaren genom att skrivas ner, och inte ens för skribenten själv. Dessa ämnesområden är också sådana att ju mindre jag bryr mitt huvud med dem, desto bättre, så visst finns det en koppling till det mentala välbefinnandet även där.

10 gillningar
5

Jag är ingen expert på dessa saker som jag skriver om, utan jag skriver utifrån egna känslor och erfarenheter.

Sport, och mer specifikt gymträning, har minskat stressen och ökat piggheten i mitt liv ganska mycket. Ibland när det har varit riktigt tufft mentalt i livet har hjärnan – åtminstone för en sådan här enkelspårig person som jag – fått vila en stund på gymmet, samtidigt som endorfinerna har kommit igång och man tvingas till mänskligt sällskap, även om jag inte socialiserar särskilt länge mitt i träningen. Gymmet har gett mig energi att orka och en känsla av välbefinnande som håller i sig längre.

En annan viktig faktor för det mentala måendet och orken har varit kosten. Jag dricker inte mycket alkohol, men om jag känner stor sorg dricker jag inte alls. Kosthållningen håller till exempel blodsockret ganska jämnt, och jag äter än idag utifrån den kostplan jag en gång fick av min utmärkta tränare, som jag sedan har kompletterat med sådant jag upplever hjälper.

“Jag gör allt jag kan” – nej, vid närmare eftertanke gör jag inte det. Jag sover för lite. Det är säkert sant att mitt sömnbehov är betydligt lägre än genomsnittet, men även med det i åtanke sover och vilar jag fortfarande för lite.

Jag har berättat om min ADHD här, hos mig är den “väldigt stark”. Sjuksköterskan, läkaren och psykiatern hade inga direkta råd för vardagen, eftersom de ansåg att jag redan försökt göra allt jag kan i mitt dagliga liv. Medicineringen har varit till stor hjälp i mitt liv, men en betydligt viktigare faktor för att hantera det har varit att försöka göra många saker rätt för att kunna leva med det. Medicin hjälper förstås, men om man inte har gjort de saker man kan för att underlätta sitt liv, så förblir det mesta ogjort. Jag fick diagnosen perceptionsstörning (hahmotushäiriö), men det var jag inte medveten om och jag hade inte kunnat tänka kring det eller förklara saker för mig själv och andra. En diagnos kan i vissa fall underlätta livet genom att man slutar skuldbelägga sig själv, och sedan kanske många börjar hitta sätt att hantera det på egen hand. Jag känner att det är viktigt att vara medveten om saker, men på ett sätt har jag känt att jag inte ska leva för medvetet med att jag har hyperaktivitet och sluta försöka, utan istället försöka leva med det och maximera fördelarna man kan få av det.

Det finns fortfarande mycket att jobba på när det gäller att sova mer, och jag har blivit bättre på det, men det finns fortfarande kvar att göra. Även att läsa facklitteratur och texter av proffs för att få fler verktyg för hur jag bättre kan fungera, tänka och bearbeta saker. Att lyssna på och hjälpa människor gör mig gott, eller åtminstone ger det mig mycket och känns meningsfullt – även om det förstås inte är roligt att se en annan människas svåra ångest. Men vissa har varnat mig, med all rätt, att jag inte får belasta mig själv för mycket med sådant – särskilt när jag själv inte alltid mår så bra.

Humor är ett verktyg för mig, liksom empati, som jag klarar mig på, men jag kan påverka saker i mitt eget liv och jag har inte gjort allt jag skulle kunna göra. Det är fånigt att klaga på trötthet som fyrtioåring om man ibland går och lägger sig klockan tre och vaknar klockan sju :smiley: , så ta dig själv i kragen herr Investerar-nybörjare! :smiley:

26 gillningar
6

När det gäller sömn har jag märkt att det bästa är att ständigt bibehålla samma dygnsrytm, som inte bryts ens på semestern och endast i nödfall eller när omständigheterna kräver det på midsommarafton och nyårsafton, det vill säga ett par gånger om året. Jag betraktar nattimmarna som livets förlorade timmar som jag vill sova bort, och det har fungerat utmärkt. Jag har också format mig själv till en morgonmänniska; för 20 år sedan var jag mer av en kvällsmänniska och dygnsrytmen var i obalans hela tiden.

Numera sover jag 7–8 timmar på vardagar före jobbet, vilket innebär att jag går och lägger mig i tid och vaknar pigg så fort väckarklockan ringer kl. 04:39, och jag cyklar till jobbet redan runt kl. 05:50. På helger och under semestern går jag och lägger mig runt kl. 23 och sover ca 8–9 timmar. När detta upprepas året runt och blir en vana blir sömnen djup, man känner sig inte trött under dagtid och välbefinnandet är garanterat i detta avseende.

Lycka till med att förbättra dygnsrytmen och maximera sömnnjutningen! :+1:

18 gillningar
10

Nu insåg jag äntligen vad som orsakade de långvariga, men ändå veckovisa, ångestkänslorna, yrseln, matsmältningsbesvären, tröttheten, hjärndimman och svårigheterna i sociala situationer.

Orsaken var helt enkelt fel andningsteknik. Jag insåg att jag av någon anledning länge hade andats ytligt, så kroppen fick inte tillräckligt med syre, hjärnan fungerade som i något felsäkert läge och inälvorna hamnade i ett störningstillstånd. Så fort jag tränade mig tillbaka till korrekt diafragmaandning försvann alla dessa besvär på en gång. Jag är nu energisk, hjärnan fungerar igen, yrseln är borta, matsmältningen fungerar normalt igen, vilopulsen har stabiliserats och jag känner mig generellt sett normal och frisk igen. Wow!

Ärade forummedlemmar, kom ihåg att andas rätt! Det är obegripligt hur diafragman smeker inre organen och boostar lungornas funktion så att kroppen får allt nödvändigt syre. Effekten som helhet, både mentalt och fysiskt, är enorm, det kan jag nu personligen bekräfta. Få läkare skulle först fråga patienten om de andas rätt, men det är absolut värt att alla först stannar upp och uppmärksammar detta.

20 gillningar
11

I kaffehörnan fanns det för en tid sedan bra inlägg om ämnet. Synd att de nu är där, och jag minns inte vad som presenterades i dem. Det skulle vara trevligt att gå tillbaka och titta, men det är alltid svårt att hitta därifrån.

Yle hade också en bra öppning om mental hälsa och välbefinnande inom företagshälsovården.

Jag undrar varför perspektivet som AI-terapeut inte har lyfts fram starkare. Min egen erfarenhet av ChatGPT som terapeut är mycket positiv. Förmodligen gör andra LLM:er detsamma. Och jag påstår inte att det är bättre än en riktig terapeut, men fördelen är tillgängligheten. Jag är mycket sällan intresserad av att prata om mentala utmaningar. Om jag hade en fast tid hos en terapeut, skulle jag vara tvungen att prata där, oavsett om jag ville just då eller inte. Nu, när jag känner att jag vill ha hjälp eller prata, öppnar jag appen på telefonen och får ett rimligt smart svar direkt.

Jag hade länge plågat mitt sinne på grund av ett kanske onödigt inköp. Alltså, ingen allvarlig sak, men lite som en sten i skon som i onödan skapar besvär och irriterar sinnet. ChatGPT:s svar var helt lysande. Och se, detta irritationsmoment kunde läggas åt sidan permanent.

5 gillningar
12

Sluta låta nyheterna förstöra din frid

En halvtimmes video om nyheternas skadlighet för det mentala välbefinnandet:

-De är oftast dåliga och upprörande

-De påverkar knappast ditt liv

-Du kan inte göra något åt de saker som rapporteras

-I grund och botten samma år efter år: Krig, naturkatastrofer, olyckor, ekonomiska kollapser…

Det är lätt att åtminstone prova vilken effekt det har på ens sinnesstämning.

12 gillningar
13

Stugliv. Är det green care? Strandbastu. Långsam matlagning, grillning, fiske. Man rör sig oundvikligen när man gör ved, bär saker till olika platser. På landsbygden ser man andra fåglar än i staden. Man kan titta på levande eld i flera eldstäder. Man sover gott när man har pysslat och varit ute hela dagen. Bastar länge och äter en rejäl kvällsmat. Alkoholen har helt försvunnit och jag saknar den inte. Härligt slow life om man uttrycker saken sådär trendigt.

10 gillningar
14

Jag glömde att lägga till hur jag har lyckats minska det obehagliga nyhetsflödet på Twitter och tittandet på det. På Twitter finns den goda aktiesidan där alla mina superfynd har hittats. Sedan finns den hemska sidan där världens obehagligheter möter en. Phu. Ingen människas sinne är gjort för att bära hela världens tyngd. Detta har förbättrat min mentala hälsa med +100%.

Jag har också läst fler böcker och traditionella tidningar. Även detta har gett en förbättring på +100%.

Dessutom har jag mediciner för psykisk hälsa. Det betyder inte att man inte kan klara sig i arbetslivet. Förmodligen är min diagnos inom psykisk hälsa anledningen till att jag har klarat mig. Gränsen mellan galenskap och genialitet är mycket flytande. Jag tänker inte öppna upp mer om min egen situation, men här är exempel:

John Nash → Schizofreni.

Kurt Gödel “led under stora delar av sitt liv av paranoida tankar och depressioner. Det var inte lätt för Gödel att förstå att alla sanningar var ifrågasättbara, även sanningen själv.

Gödel var också övertygad om att någon ville förgifta honom, och därför gick han med på att bara äta den mat som hans fru Adele Nimbursky tillagade.” Kurt Gödel, elämäkerta miehestä, joka kysyi miksi - Mielen Ihmeet

5 gillningar
15

Intressant att notera hur lite diskussion detta ämne har väckt, med tanke på hur viktigt det i slutändan är. Det säger faktiskt ganska mycket om denna tid, där materia betonas och allt annat nedvärderas.

Jag är inte på något sätt religiös eller särskilt insatt i några religioner eller filosofier, men om något tilltalar mig så skulle jag kunna vara till exempel buddhist. Jag skulle mer uppleva detta som en livslära och filosofi än som en egentlig religion.

Juice sjöng redan i sin tid “livet är att dö”. Jag har ingen aning om vad han menade med det, men någon gång fick jag en association till den nämnda filosofin, där man uppmanas att acceptera saker som de är. Lidande är enligt mig fel ord för att beskriva detta, men vägen till psykiskt välbefinnande är att nöja sig med mindre och konstatera att mina saker i slutändan är ganska bra. Avundsjuka, dopaminstinna shoppingrundor och liknande ger åtminstone inte den andliga tillfredsställelsen.

Jag är inte den stiligaste herren, jag har inte den största portföljen på forumet, jag tjänar inte särskilt bra på mitt arbete, ingen märkvärdig utbildning, ingen särskilt imponerande status, jag kör en gammal bil, jag går i loppiskläder, (lägg till vad som helst här), men det spelar ingen roll. Jag går då och då till jobbet och lyssnar på hur folk klagar över allt oväsentligt och ler tyst för mig själv. Livet har faktiskt redan leett mot mig under en lång tid, trots allt som har hänt tidigare.

29 gillningar
16

Om resurserna räcker till, rekommenderar jag att studera. Jag har redan under en god tid gått kurser vid öppna universitetet på hobbynivå, utan tvångsmässig målinriktad prestation mot en examen. Så att säga ”av kärlek till ämnet”.

Jag anser det viktigt att stimulera hjärnan med något annat än arbetsrelaterad information. I mitt fall innebär det humaniora.

11 gillningar
17

Jag har ersatt sociala medier-sessioner med att läsa böcker. E-bibliotekets böcker är nu förstahandsvalet när jag äter, reser, är på toaletten osv. Jag läste Konstigs roman om vapengömmor och en fackbok om finska språket. Visst är det trevligare att läsa en traditionell bok, men man orkar sällan släpa med sig dem. Jag läste dock en traditionell 800-sidig tegelsten i höstas och dessutom fick jag Sinuhe färdig. Mentalhälsan tackar när man läser böcker. Jag har inte tittat i portföljen på en vecka och det har inte ens varit svårt. På fredagen vid lunch pratade någon om något rare earth-härdverk. Jag funderade lite högt på att köpa, men fick höra att kurserna hade stigit hela veckan så jag orkade inte öppna portföljen eftersom allt ändå skulle vara för dyrt. Sociala medier, nyheter, politik och kanske till och med överdriven börsbevakning försämrar mentalhälsan \[1\]

\[1\] Okänd, Inders diskussionsforum, 12.10.2025

12 gillningar
18

Kärnfråga: vad är andligt? Hur “operationaliseras” det? Skulle psykisk hälsa vara en bättre term?

Vad ChatGPT erbjuder:

Psykisk hälsa avser helheten av sinnets funktion: tankar, känslor, beteende och förmågan att hantera livets påfrestningar. Det handlar om hur hjärnan och sinnet fungerar i vardagliga situationer. Psykisk hälsa är som sinnets “fysiologi”. Till exempel depression, ångestsyndrom och sömnstörningar faller inom ramen för psykisk hälsa.

Andlig hälsa, å andra sidan, hänvisar till en bredare och ofta mer subjektiv upplevelse av livets meningsfullhet, värderingar och identitet. Det handlar om hur en person upplever sig själv, sitt syfte och sin koppling till andra – ibland även sin koppling till något större (naturen, samhället, gudomligheten, eller till och med vetenskapen).

Man skulle kunna tänka så här: Psykisk hälsa: Hur sinnet fungerar. Andlig hälsa: Hur sinnet upplever och förstår tillvaron.

2 gillningar
19

Hjärnans personliga tränare.

”Laavus coachningsmodell bygger på kognitiv, humanistisk och lösningsfokuserad psykologi, men kombineras med näringslivscoachningens traditioner på så sätt att coachningen alltid har ett strukturerat mål … coachningen är inte terapi, men den går ändå psykologiskt djupare än business coaching … vi har fått finska VD:ar att prata om sina känslor.”

2 gillningar
20

Bra text. Inom företagshälsovården finns liknande tjänster, kräver remiss från läkare osv. Åtminstone hos Mehiläinen och Terveystalo finns också ett bredare utbud.

21

Jag använder ordet meditation, jag vet inte om det är rätt i detta sammanhang och om det beskriver tillräckligt brett vad jag är ute efter, men huvudsaken är att ni förstår vad jag menar. :slight_smile:

Jag har hört och läst att många mediterar och reflekterar samt har olika stunder av lugn, så här är frågor till personer som är intresserade av mentalt välbefinnande och som utövar meditation eller liknande:

  1. Hur ofta mediterar ni och vilken tid på dagen?
  2. Vad är anledningen till att du mediterar?
  3. Hur mediterar du?
  4. Vilka goda “resultat” har ni fått genom att meditera?
  5. Jag har fått några tips för att komma igång, och ibland har jag även provat några “lugnande stunder” och har åtminstone inte fått en negativ bild av de upplevelserna. Så, om man vill få en åtminstone lite bättre känsla, t.ex. på grund av stress och sorg, var tycker ni att man ska börja?

Tack på förhand till alla som svarar! :slight_smile:

6 gillningar
22

Psykologiskt välbefinnande (alltså inte andligt) inkluderar den där meditationen, eller fritt översatt ”att stanna upp i nuet”. Det lönar sig att bekanta sig med Psychological Flexibility-konceptet, som Arto Pietikäinen förtjänstfullt har introducerat i Finland och som är en uppsättning individuella psykologiska färdigheter som var och en kan lära sig och utveckla hos sig själv.

2 gillningar
23

Jag ska försöka ge några spridda tankar när jag inte kan göra mer.

”mediterar och begrundar”. Begrundande kanske syftar på tanketrick som ”hur låter det om en hand klappar?”. Dessa sysslar jag inte mycket med. Begrundande får mig att tänka på något i stil med ”ska jag ta en Leijona eller en Koskenkorva på fredag?”. Jag gillar inte den här termen, den är missvisande.

När jag mediterar strävar jag efter att eliminera onödiga tankar: ”kommer Putin att attackera Finland”, ”kommer Hyzon-aktien att kollapsa”, jadadadajaa, sinnet genererar verkligen en massa onödigt skräp i ditt huvud. Det mest effektiva sättet att bli av med dessa skräptankar är att i början fokusera på kroppen. Jag rekommenderar att börja med avslappningsövningar där man ligger på golvet eller i sängen och slappnar av hela kroppen, från tårna till ansiktet. Jag kom själv in på detta redan för 20 år sedan på Helsingfors Astangayogaskola. Ansiktsavslappningen i slutet är åtminstone för mig en kraftfull klimax. Men man kan inte hoppa direkt till det, utan kroppen måste först lugnas.

Senare kan du meditera även när du går till kaffeautomaten. Har du någonsin märkt hur tungt golvet känns under fötterna när du går? Fokusera på fötterna. Fötternas vikt är förbryllande när du fokuserar på den.

Ett annat bra sätt är att fokusera på all ”sensorisk information” som du känner. Jag sitter på en stol, hur känns stolen mot baken? Jag skriver på tangentbordet, hur känns tangenterna mot fingrarna när jag trycker på dem. Musik spelas, jag fokuserar bara på den. Ryggen är lite öm, jag har rullat en handduk som stöd för ländryggen. Musiken tystnar, tangentbordets knackande hörs tydligare. Det är förbryllande att man inte behöver titta på tangentbordet och texten ändå kommer upp på skärmen. Jag kan dock inte tiofingersystemet, men med fyra fingrar får man mycket gjort.

En term som hör till ämnet är ”mindfulness”, på finska tietoisuustaito. Usch, vem hittar på dessa finska översättningar. Där nedan finns ganska bra övningar:

4 gillningar