Omsättningen i linje med Juhas prognoser. På de lägre raderna blev resultatet något lägre.
6 gillningar
Här är en snabbkommentar inför delårsrapporten.
8 gillningar
Jag är verkligen glad över att se att Fondias så kallade projektförsäljning har börjat växa. Nedgången i de återkommande tjänsterna förklaras säkert av samma skäl som inom andra expertbranscher, det vill säga att kunderna i stor utsträckning försöker skära ner på kostnader för “onödiga” återkommande tjänster och köper istället tjänster riktat till de kärnprojekt där den egna kompetensen inte räcker till. Säkert utnyttjar kundföretagen i allt högre grad ständigt utvecklande AI-lösningar för att granska avtal och för sådant löpande arbete som liknar Fondias återkommande tjänster.
Genom lyckade projektleveranser kan man även tänka sig att nyförsäljning av återkommande tjänster är möjlig, varvid jag antar att nedgången med en viss fördröjning kommer att plana ut eller till och med vända uppåt den vägen.
Dessutom känns det som att konceptet med återkommande tjänster har gjort Fondia lite bekvämt med tiden. Experterna borde ju få arbeta med intressanta uppgifter istället för att vänta på något medelmåttigt, även om det i teorin skulle kunna ge ett jämnt kassaflöde.
Man kan anta att vi nu har passerat den värsta svackan och att riktningen härifrån äntligen är uppåt. Hastigheten i denna riktning avgörs sedan av ambitionsnivån och utnyttjandet av potentialen till fullo. Om takten inte ökar, borde man åtminstone överväga att optimera lokalerna så att de motsvarar den nuvarande verksamhetsnivån.
8 gillningar
Detta var också det första jag tänkte på när jag läste bolagets resultatrapport ännu en gång. Som en dum fråga direkt till att börja med: om bolaget har gjort mycket gränsöverskridande samarbete och detta bara är internt/elimineringar, varför rapporteras detta i tillväxtprocenten för respektive land? Alltså, vad skulle tillväxten ha varit utan denna eliminering i varje land? Finland noll procent, typ?
Troligtvis missförstod jag dock. Sedan vidare till LDaaS: samma gamla visa även härifrån, det vill säga jag förstår inte riktigt varför man fortfarande försöker mata denna, om inte döda så i alla fall övermätta, gris. En trevlig idé och ett trevligt koncept säkert, men skapat för en marknad som kanske inte “finns” eller som inte växer – åtminstone inte för Fondia. Om marknaden inte s.k. existerar/är investeringsbar eller inte kommer att vara ett attraktivt investeringsobjekt/tillväxtspår, väcks frågan som ägare och investerare: varför slösar man bolagets resurser och pengar på detta istället för att fokusera på att faktiskt tjäna riktiga pengar?
Det är absolut trevligt och fantastiskt att vd:n hade och har gott om tid att satsa på investerarkommunikation, något man önskar att fler börsbolag gjorde!, men som en som följt Fondia länge får man oundvikligen känslan av att man med våld försökt förvandla en så pass läcker men (extremt) konservativ bransch till något alldeles för komplicerat. Eller beror problemen med att lösa utmaningar, eller med andra ord att få ut den verkliga potentialen, på dåliga arbetsmetoder och en dålig kultur som är mycket svår att förändra?
Varför satsar man inte bara på medarbetarnas incitamentsprogram, engagemang, förmåner osv., och ser till att få ordning på debiteringsgraderna? Dvs. som en fråga: är, och med vilka mätetal är, LDaaS (kontinuerlig tjänst/produkt) mer lönsamt ekonomiskt än den traditionella affärsmodellen? Och hur har det sett ut för bolaget under de senaste, säg, fem åren?
Vad är den rådande bilden av Fondia hos kunder och anställda? Med vad mäts detta och hur följs det upp, och hur kan man följa det utifrån? Om den är bra och/eller bättre än branschen i övrigt, varför tjänar inte bolaget mer pengar på det/varför släpar lönsamheten och tillväxten jämfört med branschens mycket attraktiva siffror?
Varför är Fondias lönsamhet betydligt lägre än jämförelsebolagens? Vad gör andra advokatbyråer bättre än Fondia?
Vad är Legora i praktiken för Fondia, hur mycket används den, och är det en produkt som kannibaliserar på deras egen LDaaS?
Hur stor andel av rekryteringarna är s.k. juniorer/seniorer? Om/när Legora gör juniorernas arbete överflödigt, varför anställa juniorer längre?
Jag lär väl irritera er med fler dumma frågor senare, @Juha_Kinnunen och @timolappi 
Som en disclaimer: Fondia utgör 3–5 % av min portfölj.
7 gillningar
@timolappi var med i Juhas intervju gällande Q2 
Ämnen:
(00:00) Inledning
(00:13) Tillväxt och förbättrad lönsamhet
(04:37) Tillväxt från separata uppdrag
(06:33) Effekter från transaktionsmarknaden och konkurrenssituationen
(08:00) Utvecklingen av återkommande tjänster
(14:35) Positiv vändning i Sverige
(17:21) Lönsamhets- och kostnadsutveckling
(21:41) Utsikter för resten av året
(25:34) AI-projektet som en del av kärnverksamheten
(28:32) Fondias position i AI-genombrottet
7 gillningar
Här är en ny bolagsanalys av Fondia baserad på Q2-resultatet från Juha :)\n\n> Vi upprepar vår riktkurs för Fondia på 6,2 euro, men höjer rekommendationen till köp (tidigare öka). Q2-resultatet hamnade något under våra förväntningar, främst på grund av ökningen av antalet anställda, men vi ser neutralt på resultatet. Vi såg positivt på den tydliga vändningen till det bättre i Sverige, den förbättrade marknadsutsikten och det utmärkta kassaflödet. Som negativt ser vi det tydliga tappet i omsättningen för kontinuerliga tjänster och den svaga besvikelsen gällande lönsamheten. Prognosändringarna blev små och aktiens värdering är förmånlig, vilket bör korrigeras i takt med att resultatutvecklingen stärks.\n\nFondia Q2'26: Pieniä edistysaskeleita laajalla rintamalla - Inderes
5 gillningar
Bolaget har i praktiken rapporterat de enskilda bolagens utveckling, vilket i sig är ett bra sätt – det är ju också intressant att se om man har fått till stånd aktivitet mellan länderna. Antagandet är dock att man inte fakturerar varandra kors och tvärs för skojs skull, utan att det finns en genuin aktivitet i botten. Det vill säga att Fondia i praktiken har kunder som gör affärer i flera verksamhetsländer och utnyttjar lokal kompetens.
Vad som däremot skulle vara bra utöver detta är just rapporteringen av den externa omsättningen. Det finns alltså ingen elimineringsmatris mellan bolagen just nu, vilket är anledningen till att detta väcker frågor. Kanske kommer man att gå över till det, men jag vill ändå konstatera att bolaget inte har någon egentlig skyldighet att rapportera per land överhuvudtaget (och det gör de inte heller i resultatet). Det är alltså så kallad tilläggsinformation, och då väcker det följdfrågor. I sig är det dock helt normal verksamhet i en koncern.
Sedan kom det uttalanden, efter vilka det kom en enorm mängd frågor. En del är upprepningar, en del kanske provokationer och en del sakliga frågor, som @timolappi skulle vara bäst lämpad att svara på. Vi får se om vi kan få vd:n att kommentera, annars försöker jag senare.
Nu vill jag dock önska alla en riktigt trevlig helg!
9 gillningar
Eftersom du ställer frågor som är relevanta ur ett investeringsperspektiv och jag själv kan ha ett och annat att bidra med i ämnet, tänkte jag dela med mig av lite av mina egna tankar kring Fondia. Mitt perspektiv är starkt präglat av att jag är jurist, har läst juridik samt har agerat både som leverantör och beställare av juridisk konsultation. Jag har aldrig arbetat på Fondia och har inte heller använt mig av deras tjänster. Däremot känner jag nuvarande och före detta anställda på Fondia och har växlat några ord med dem om deras arbetsgivare. Texten nedan är dock min egen syn på saken och kan skilja sig från hur andra, eller Fondia själva, ser på saken.
När du talar om lönsamhet och jämförelsebolag syftar du säkert på de stora finska advokatbyråerna? För dem är vinstnivåer på 30–50 % vardagsmat, men jag anser att frågeställningen är felaktig dels för att de faktiskt inte är Fondias jämförelsebolag, och dels för att dessa lönsamhetssiffror inte heller är jämförbara.
(N.B. om någon händelsevis inte skulle veta det, är titeln advokat en skyddad yrkestitel enbart för de jurister som är medlemmar i det separata advokatsamfundet. Medlemskap förutsätter flera års erfarenhet av professionellt ombudskap och endast advokater får vara delägare i en advokatbyrå. Ungefär 8 % av de finländska juristerna är advokater.)
Jag förstår att det utifrån kan se ut som att verksamheten hos stora advokatbyråer och andra företag som erbjuder juridiska tjänster påminner mycket om varandra, och visst säljer båda juridiska konsulttjänster. Kunderna och uppdragen skiljer sig dock väsentligt åt, och även om man ibland sköter identiska uppgifter är syftet för juristbyråer som Fondia att komplettera, stödja och ibland till och med ersätta kundföretagets egna juridiska kompetens i den dagliga verksamheten. Tjänsten erbjuds företagets anställda, och det kan i princip vara vem som helst från specialistnivå och uppåt som i sitt arbete stöter på juridiska problem. Advokatbyråerna gör förstås också detta (även för privatpersoner), men ett unikt tillskott till tjänsteutbudet är rådgivningen till storföretagens högsta ledning. Detta utgör den största ”praktiken” på många advokatbyråer och slukar enorma mängder arbetstimmar. Uppdragen är ”projektverksamhet” i sin renaste form, och det rör sig ofta om sådant som investerare känner till och som är nyhetsstoff i ekonomipressen: företagsförvärv, börsnoteringar, fissioner eller fusioner, stora byggprojekt, nyemissioner, obligationsemissioner osv. De som läser börsmeddelanden hoppar nog ofta över den rad där det står ”Bolagets juridiska rådgivare var Advokatbyrå X”, men Finland är ett så litet land att en insatt jurist redan på namnet ser vilka (för hen eventuellt bekanta) personer som skött den rådgivningen. Till sin spets drivet handlar det om att sköta postgången mellan myndigheter och storföretag. Den skriftväxlingen är bara extremt komplicerad, utförs ofta under oerhört hård tidspress, och det slutliga innehållet påverkar tusentals människors arbetsuppgifter. Fondia konkurrerar inte på den marknaden och det vore (åtminstone inte under rådande omständigheter) meningsfullt för dem att ens försöka. Vad gäller de stora rörelsevinsterna delas dessa helt enkelt ut till byråernas ägare som en avkastning på deras arbete; bolagsstrukturen möjliggör ett sådant förfaringssätt och skattemyndigheten uppmuntrar det i hög grad. Om bolagens utdelningar vore av lönekaraktär (och ofta dessutom föremål för förvärvsbeskattning!) och skulle hanteras som sådana i bolagets bokföring, skulle rörelsevinstmarginalerna sjunka till de 10–15 % som man känner igen från andra stora konsultbolag.
När man letar efter numeriska jämförelsebolag för Fondia vore det därför bättre att titta på t.ex. revisionsbyråer (KPMG, PWC, EY, Deloitte etc.) eller konsulterade ingenjörsbyråer som Elomatic, Sitowise, Afry etc. Revisionsbyråerna råkar dessutom vara direkta konkurrenter till Fondia genom sina juridiska tjänster.
Jag upplever inte Fondias vision om utoutsourcade juridiska tjänster som på något sätt dålig eller att marknaden skulle vara obefintlig. Långvariga kundrelationer och jurister som känner kundens verksamhet väl ligger ju i båda parters intresse. Framgången för Fondias koncept mäts därför enligt mig framför allt i kundrelationernas beständighet och i hur bred tjänst man kan erbjuda dessa kunder. Inom expertarbete innebär det naturligtvis att man måste kunna rekrytera, utbilda och behålla personal som lämpar sig för arbetet, och omsättningstillväxten är bunden till personalens tillväxt (samt den grad av debiterbar tid som du nämnde). Jag ser inte att omsättningstillväxten i Fondias fall skulle skilja sig från branschens allmänna utveckling under de senaste åren. Det har inte varit en dans på rosor någon annanstans heller. All tjänstebaserad affärsverksamhet inom näringslivet följer den allmänna ekonomiska utvecklingen ganska väl, även om ett enskilt företags utveckling naturligtvis kan avvika kraftigt från den.
Samma personer kan förstås arbeta mer, men jag upplever att Fondia när det gäller engagemang och incitamentsbaserad lönesättning är en strukturell underdog i förhållande till de expertorganisationer som ägs av sina anställda. Vinstmedel kan inte styras till belöningar för nyckelpersonal i samma utsträckning utan att man på ett flagrant sätt äventyrar övriga aktieägares intressen, och jurister som sliter som anställda kan inte bara vifta bort arbetslagstiftningen. Dessutom är branschen så kapitallätt den bara kan bli – nästan all mervärde skapas av immateriella tillgångar. Med andra ord grusas mer eller mindre allt det som du beskriver som branschens ”gottbitar” och ”attraktionskraft” av att verka i form av ett börsnoterat bolag. Dessutom är risken mycket verklig att personalen lämnar för konkurrenter (personalomsättningen i branschen är stor) eller att de egna cheferna startar ett konkurrerande bolag, och jag tror inte att det finns några enkla svar på detta.
Legora och andra LLM-baserade verktyg har snabbt tagits i bruk inom den juridiska branschen (en jurists verktyg är ju språket – det är i sig inte alls överraskande att språkmodeller passar bra för branschen) och är ett oumbärligt stöd i många typer av arbete. Mycket av detta är just det biträdande arbete som s.k. juniorer annars skulle göra (gå igenom texter, gräva i arkiv, översättningsarbete osv.). Det är dock inte det som säljs i branschen, utan lösningar på kundens problem. Att digitala verktyg hjälper juristen i det arbetet är inget som helst hot mot tillhandahållandet av ”LDaaS”-tjänster. Snarare tvärtom. LLM-verktygen för branschen är dock ganska kostsamma.
Om juniorer inte längre anställdes, varifrån skulle då seniorerna komma i framtiden? Ljusa unga personer besitter ändå en enorm potential, och med lämpliga incitament och egen ambition kan den yrkesmässiga utvecklingen gå väldigt snabbt.
Jag skulle därför vilja påstå att den fortlöpande juridiska rådgivning som Fondia erbjuder är en helt okej produkt, men den kommer aldrig att uppnå samma typ av omsättning per anställd som de stora advokatbyråerna. (Om all omsättning skapas av juristernas debitering och andelen biträdande personal är 1:1 i båda, kan den som kan räkna ganska lätt dra slutsatsen hur mycket mer eller dyrare timmar som måste debiteras för att omsättningen per anställd ska fördubblas…)
När marknaden ändå är mättad måste Fondia, för att kunna växa, antingen erövra konkurrenters kunder eller ta över sådana uppgifter som kundens egen personal tidigare skulle ha skött. Den totala marknaden för juridiska tjänster i Finland är dock bara så här stor, och utan blodig konkurrens (eller någon utomstående förändring) kan inte Fondia växa mångdubbelt större där. Om aktieägarna därför vill ha tillväxt är den logiska vägen att söka den geografisk expansion – det har bara inte gett de önskade resultaten hittills, och kanske gör det aldrig det heller.
Enligt min mening kan Fondias ledning vara nöjda med en situation där de uppnår en rörelsevinstmarginal på över 10 % och en marknadsmässig tillväxt med låg kund- och personalomsättning.
För en investerare finns det i den situationen egentligen inte mycket annat att hämta än utdelningar.
32 gillningar
Mycket bra funderingar som gav nya tankar även till min egen syn på Fondia! Skulle du kunna utveckla lite vad du menar med det stycke jag citerade nedan?
Arbetsdagens längd. På stora advokatbyråer är det inte alls ovanligt att folk jobbar långt in på natten, man drömmer ju om ett delägarskap och advokatbyråerna ser gärna arbetet som en självständig uppgift som faller utanför arbetstidslagen.
Eftersom Fondia inte kan konkurrera med sådant, konkurrerar man med work/life balance, det vill säga kortare arbetsdagar. Bådas omsättning bygger dock i grund och botten på formeln arbetstimmar \* timpris.
4 gillningar
Jag menade att eftersom delägarna på AA-byråerna har ställning som företagare är deras arbetsdagar ofta långa, och därmed uppstår det också mer fakturering.
Fondias jurister är däremot i grund och botten anställda, vilket innebär att de har både mindre incitament att arbeta övertid och en arbetsgivare som är mindre benägen att utmana tolkningen av arbetstidslagen.
Som @Turisti6 beskrev här nedanför förväntas ett hårt arbetstempo även av yngre jurister på “Espa” (oavsett om kontoret låg där eller inte). Obetald övertid är vanligt och “praxis” är lite spänd med tanke på den strikta tolkningen av arbetstidslagen – vilket jag alltså syftade på i min text.
8 gillningar