Faron Pharmaceuticals - Innovativa medicinska lösningar (Del 2)

Aktier
,
4245

Om man hade nytta av att Faron-tråden lyfte fram Diamyds första kollaps, så är det ett bra tillfälle att stanna upp och fundera över karaktären hos forumdiskussioner. Samma smeknamn som har varit de mest aktiva kritikerna av Faron, tycktes tydligen ha tagit risker i Diamyd före resultatet, vilket man själv kan bedöma i Diamyd-tråden.

Detta är ett klassiskt exempel på bekräftelsebias: risker ses visserligen hos ett annat företag, men i den egna portföljen suddas de ut. Rose Gardens analyser (på nätet och Gubrick har puffat för länken på forumet) var också väldigt olika i tonen – Faron får upprepade gånger hård kritik, Diamyd prissattes mer positivt som en binär satsning.

Tror jag själv att jag är fri från fördomar? Det tror jag inte. Jag söker möjligheter i investeringsobjekt, jag vill stödja utvecklingsarbetet, hur det nu är möjligt härifrån forumet, men tråden följs också i Faron. Som ett konkret bidrag till cancerläkemedelsutvecklingen upplever jag mitt deltagande i emissionen som stort nu. Finansieringsriskerna (utspädning, HCM etc.) är reella – pengar kommer inte gratis. Det stänker alltid när man arbetar, och jag fokuserar hellre på kvaliteten i utvecklingsarbetet än på stänket.

Jalkaset (och den JUHO!) väcker starka känslor på forumet. Utan dem skulle det dock inte finnas bexmarilimab eller ett bredare intresse för Clever-1 globalt. Båda motiven, det vill säga forskningsarbete och ägarvärde, styr säkert besluten, och familjen har mest att förlora vid utspädning. I Rosegarden ville man av någon anledning förvandla ägarvärdet till ett betydelselöst motiv för dem.

Tanken på en löntagare som VD är problematisk inom komplex cancerimmunologi. En lekman skulle ha svårt att leda en liten expertorganisation. Dessutom har Faron kompetenta personer som Ralph Hughes, som kan skickas till förhandlingar. Varför lovade inte Juho att delta i emissionen med en summa motsvarande hans ägande, dvs. +800 000 euro? Kanske just därför. Han tycks ha tömt sin slagkraft redan när han köpte Faron under sommaren och hösten som option och på marknaden som aktier till ca 2-4,5 gånger det pris han nu skulle ha fått. Alla ägare är inte riskkapitalister.

Ett annat ställningstagande i rosenträdgårdens åsikt är att en konkurrents misslyckande som orsak till att ett partneravtal faller samman är otroligt när det presenteras av VD:n. Här har man kanske medvetet förenklat. Visst var misslyckandet i Verona-studien bara den sista droppen. Knappast skulle forskarvärlden ha reagerat med uttalanden om fas 3 HR-MDS-problem samtidigt utan anledning. Rosegarden gjorde också en “analys” av Diamyd, en binär risk, men tonen var positivt betonande av slutresultatet, istället för Faronkritisk negativ.

Diamyd Medical - Världens första diabetesvaccin

63 gillningar
4246

I fallet med Diamyd är riskhantering och att acceptera förekomsten av okända risker en bra lärdom. Knappast någon marknadsförde fallet som riskfritt, även om jag själv ansåg att det hade en god risk/reward-kvot. Fallet baserades vid det här laget inte på att läkemedlets värdeerbjudande i behandlingen av stadie 3-sjukdom skulle vara revolutionerande, utan på att en fas 3-träff verkade sannolik. Trots tidigare framgångsrika studier lyckades man dock inte upprepa de tidigare resultaten i fas 3, inte ens i samma riktning, utan resultatet var noll. Inte ens efterkloka personer har ännu kunnat säga vad anledningen till detta var, än mindre att en väsentlig möjlighet till detta skulle ha framförts på ett motiverat sätt a priori. Om Pekka Pouta förutspår solsken med 90 % sannolikhet men det regnar – hade han rätt eller fel?

Så – kom alltid ihåg den okända risken (= en risk som finns men som man inte kan identifiera). Jag tror att orsaken är protokollavvikelser. Jag ansåg att den personliga risken var måttlig, allokeringen till aktier+warrants var slutligen under 4 %, så resultatet vid det här laget är “en lite sämre dag än vanligt på börsen”.

12 gillningar
4247

Jag håller med Vinon Pinon. Jag är involverad i Diamyd och Faron. Jag har tänkt på det så här:

Företaget har ingen produkt

Företaget har ingen omsättning

Företaget bara förbrukar

Företaget har en plan

Företaget får pengar för att förädla planen

Företaget producerar en produkt från förädlingen

Företaget får ett läkemedel från produkten

Företaget får omsättning osv.

Men. Om en enda framgång en dag leder till att hjälpa en liten människa i nöd, då har det goda skett som jag tar denna risk för. Jag tänker inte så mycket på pengar här. Jag förstår att allt kan gå som det gjorde med Diamyd. Jag tror att Diamyds VD tappade konjaksglaset ur handen förra fredag kväll. Vem som tappar det nästa gång återstår att se.

7 gillningar
4248

Man kan vrida och vända på den här “skin in the game”-frågan hur man vill för att den ska passa ens egen uppfattning. Men i den aktuella situationen skulle jag se en tung teckning (åtminstone pro rata) från en VD med stark medicinsk kompetens som ett särskilt signalvärde. Pokeranalogin passar – ja, mycket pengar kan ha satsats på tidigare kort. Nya kort kommer på bordet = ny information, dvs. komplikationer i forskningen, finansieringsalternativ etc.

Tror man fortfarande, efter de nya korten, att det här är en vinnande hand? Om det kan VD:n ge en trovärdig signal endast genom sin teckning. Och dessutom fortsätta att njuta av en mycket god lön för sitt arbete, vilket man skulle kunna tro sänker tröskeln.

6 gillningar
4249

Om man utifrån artikeln har fått uppfattningen att “riskerna har blivit otydliga” när det gäller Diamyd, är det skäl att läsa artikeln igen med eftertanke. Sannolikheten för misslyckande härleddes i modellen som större än för framgång – och inte med liten skillnad, utan med en betydande skillnad så att nästan två av tre händelser leder till misslyckande.

Som investerare finns det olika strategier, men i grunden är det första steget i sådana fall att ta reda på vad marknaden prissätter och med vilka vikter. Därefter ska man jämföra sin egen syn med marknadens motsvarande. Om synpunkterna skiljer sig åt och är närmare det rätta värdet, är det möjligt att uppnå överavkastning.

En enskild händelse ska alltid modelleras som slumpmässig, vars utfall är omöjligt att förutsäga deterministiskt. Däremot är utfallet av ett stort antal oberoende händelser förutsägbart.

Vad man läser på nätet är bara toppen av isberget, och det ska inte uppfattas som all-in-satsningar eller som statiska åsikter, eftersom åsikterna alltid är beroende av marknadens motsvarande. I det långa loppet leder ett framgångsrikt genomförande av en bra strategi till överavkastning, och processen, när den är diversifierad, är inte beroende av enskilda händelser. I Faron har avkastningen naturligtvis varit god och nu i Diamyd svag. I reflektionen granskas situationen i ljuset av de uppgifter som var kända vid beslutstillfället. Diamyd och Faron är – kanske av en slump – företag med många ägare och volatila aktier. :wink:

Här har du helt rätt: alla motiv – inklusive “utvecklingsarbetets kvalitet” – är helt irrelevanta jämfört med den förväntade avkastningen.

Här är du också inne på pudelns kärna: en åsikt kan alltid vara antingen lång eller kort beroende på marknaden, varför rosegarden.capital-publikationer kan – beroende på läsaren – tolkas som positiva eller negativa. Kom alltid ihåg att tänka själv!

9 gillningar
4250
5 gillningar
4251

Tack, @Koodinikkari

Jag korrigerar länken: Väitös (immunologia): FM Jenna Rannikko | Turun yliopisto

FM Jenna Rannikko presenterar sin avhandling “Clever-1 inhibition in human cancer: consequences and control of bexmarilimab-induced macrophage activation” för offentlig granskning vid Åbo universitet fredagen den 17 april 2026 kl. 12.00 (Åbo universitet, Medisiina C, Osmo Järvi -salen, Kiinamyllynkatu 10, Åbo).

Opponent är professor Jo Van Ginderachter (Vrije Universiteit Brussel, Belgien) och kustos är docent Maija Hollmén (Åbo universitet). Evenemanget är på engelska. Ämnet för avhandlingen är immunologi.

Sammanfattning av avhandlingen:

Cancer kan modifiera sin omgivning för att gynna sig själv och samtidigt dölja sig från kroppens försvarssystem. Immuno-onkologiska behandlingar strävar efter att väcka kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer, och hos vissa patienter har de gett utmärkta behandlingsresultat. Men alla drar inte nytta av dessa behandlingar – särskilt patienter vars immunförsvar har reagerat svagare på cancern behöver nya behandlingsalternativ.

I Jenna Rannikkos avhandling undersöktes effekterna av bexmarilimab, en immunoterapi mot cancer utvecklad i Åbo, vid avancerad cancer. Behandlingen aktiverar kroppens försvarssystem mot cancer genom att påverka försvarsceller som kallas makrofager, vilka kan hämma det cancerbekämpande försvaret med hjälp av det behandlade Clever-1-proteinet. Bexmarilimab har nu för första gången studerats hos människor, och i denna avhandling undersöktes hur bexmarilimab-behandlingen påverkar patienternas blodcirkulation och tumörens försvarsceller.

Studiens resultat visade att under gynnsamma förhållanden aktiverar bexmarilimab immunförsvaret både i patienternas blodcirkulation och inuti tumörerna. I sådana fall får bexmarilimab makrofagerna att initiera en bredare T-cellmedierad försvarsreaktion, vilket är avgörande för effektiv eliminering av cancerceller. Den bexmarilimab-initierade försvarsreaktionen observerades särskilt i tumörer som initialt hade få signalmolekyler, interferoner, som är centrala för det cancerbekämpande försvaret. Detta tyder på att bexmarilimab kan väcka immunförsvaret i så kallade ”immunologiskt tysta” tumörer, som reagerar dåligt på nuvarande immuno-onkologiska behandlingar.

Som en del av studien utvecklades också en ny genprofil, med vilken man kan identifiera liknande bexmarilimab-svar i patientbaserade cancermodeller som hos patienter. Effekterna och de faktorer som bestämmer effektiviteten av bexmarilimab-behandlingen kan därmed studeras i laboratoriet istället för i patientstudier. Dessa studier avslöjade makrofagsubtyper som påverkar behandlingens effektivitet samt bexmarilimab-behandlade makrofagers förmåga att attrahera fler T-celler till tumören.

Forskningen gav viktig information om hur bexmarilimab-behandlingen verkar i kroppen och vilka patienter som mest sannolikt kommer att dra nytta av den. Studien fann flera molekyler och celltyper som kan mätas i blodcirkulationen och i tumören, vars betydelse för bexmarilimab-behandlingens effektivitet kan bekräftas i framtida patientstudier. Målet är att i framtiden kunna rikta behandlingen till just de patienter som har mest nytta av den.

Avhandlingen kan läsas på Clever-1 inhibition in human cancer: consequences and control of bexmarilimab-induced macrophage activation - UTUPub

29 gillningar
4252

Motiveringen till din investering, baserad på din uppfattning att pengar inte är lösningen utan snarare möjligheten att “en enda framgång ibland kan hjälpa en liten människa i nöd”, är naturligtvis en mänskligt förståelig attityd. Men utifrån min egen erfarenhet skulle jag inte betona eller understryka den för mycket. Man kan nämligen lätt låsa sig vid denna motivationsgrund, vilket kan leda till ett slags bekräftelsebias, där investeraren börjar överskatta chansen till framgång och motsvarande underskatta osäkerheter och risker i produktutvecklingen.

Och dessa osäkerheter är verkligen många inom bioteknik. Under årens lopp har jag haft cirka 20 bioteknikföretag i mina portföljer (och nästan 100 företag i branschen har granskats och övervägts). Två stora framgångar i stil med “ten bagger” har det blivit, ett par-tre har gett en liten positiv avkastning, och resten har kollapsat i slutskedet.

Min egen erfarenhet är alltså att man inte ska förhålla sig känslomässigt till dessa (eller aktieinvesteringar överhuvudtaget, inte ens i liten mån), och absolut inte satsa “all in” på ett enskilt bioteknikföretag. Man måste sprida riskerna åtminstone så mycket att man samlar cirka 5-8 företag inom denna sektor i portföljen åt gången.

Om man vill stödja kampen mot cancersjukdomar är en god möjlighet att donera pengar till cancerforskning. Om donationer görs via ett företag med bestämmande inflytande, är donationer till vissa organisationer (t.ex. Cancerfonden) avdragsgilla i företagsbeskattningen enligt Skatteförvaltningens lista.

19 gillningar
4253

Man kan faktiskt donera pengar direkt till cancerorganisationer också. En av dem är Blood Cancers United, en ideell organisation som får sina medel från donationer, testamenten och insamlingsevenemang och riktar dem till cancerforskning. De väljer företag vars utvecklingsarbete de har bedömt som potentiellt. Ett av dessa företag är Faron, och de är redan aktieägare i Faron och har lovat att delta i den nuvarande emissionen igen :+1:t3:

https://bloodcancerunited.org/search?search=Faron

Amerikaner kanske kan dra av sådana donationer i sin beskattning, men inte finländare. Här kan man bara dra av donationer till universitet eller högskolor som får offentlig finansiering, och även då bara från inkomst av tjänst, inte från skatter. På så sätt får man ”tillbaka” cirka 30-40 % av donationen. Universitet är viktiga initiativtagare till forskning om cancerläkemedel, men de bedriver inte klinisk läkemedelsutveckling. Ett samfund kan även i Finland dra av beloppet av vissa donationer som gjorts för att stödja vetenskapligt arbete (Cancerstiftelsen meddelar att de är en sådan) från sina intäkter, varvid skatteförmånen blir 18-20 %.

Min egen altruism når ännu inte sådana nivåer att jag skulle lägga medel avsedda för investeringar på välgörenhet, som i ovannämnda fall åtminstone skulle kunna riktas till Faron minus organisationens kostnader. Den ekonomiska avkastningen uteblir. Var och en väljer förstås sina egna meningsfulla investeringsmål. För mig har finländska företag med sina innovationer och tekniksektorn varit en stor sak, med Nokia, Neste, Orion, Vaisala som exempel. I Faron kombineras finskhet, innovationer, medicinsk toppforskning och konkret patientvård.

Småinvesterare behöver inte stödja läkemedelsutveckling. Finländare är vana vid att betala höga skatter och om de blir sjuka får de cancerläkemedel för 100 000 euro från gemensamma medel. Staten stöder dock inte direkt klinisk läkemedelsutveckling. Någon har betalat för deras utvecklingsarbete, och de eller någon annan samlar in sin ersättning för det. Om Faron lyckas med ett genombrott, gynnas både patienten och investeraren. Mot den potentiella avkastningen.

33 gillningar
4254

Faron har ännu inte uppdaterat sina ägarinnehav för slutet av mars på sin webbplats. Ändringarna i ägarstrukturen är ett av mina intressen, så jag sparar dem här innan uppdateringarna:

kuva
kuva668×474 13.3 KB

kuva
kuva656×361 9.85 KB

Av någon anledning kan man inte se dessa vid en annan tidpunkt i efterhand, och därför måste de sparas separat.

21 gillningar
4255

Nu har det uppdaterats och det ser stabilt ut. Bara en ändring på listan över de hundra största och det är Pätsis affär. :+1: Jag är lite tveksam till om det kan vara så få ändringar, men så står det på hemsidan.

4256

Det har uppdaterats, men ändringsfältet visar inte antalet ändringar.

Edit. Från den listan framgår det inte direkt om de har minskat eller ökat. Man måste själv jämföra med föregående lista och se om det finns någon ändring.

1 gillning
4257

Såvitt jag förstår har inga kommande insättningar ännu uppdaterats, förutom ordförandens obligatoriska anmälan.

Så, summa summarum, det är troligt att de 100 största tecknar eller inte, men de har åtminstone inte minskat. På längre sikt har 5 helt nya ägare kommit in på topp 100-listan före erbjudandet.

Veritas har också tagit en stor position, en halv miljon aktier till, så det är troligt att de också tecknar fullt ut från erbjudandet.

4 gillningar
4258

Faron-killarna är verkligen några riktiga skojare när de ändrar ägarlistorna som de vill.

Pätsi tecknade aktierna i emissionen, och de är inte i hans besittning ännu eftersom aktierna inte ens har emitterats. Nu presenterar Faron Pätsi som ägare till aktierna, vilket absolut inte stämmer.

Med samma logik borde listan visa namnen och förändringarna för alla som hittills tecknat aktier.

@Paavo_Koivisto, tänd nu lamporna där borta, vad är det ni matar marknaden med?

15 gillningar
4259

På Faros sida är jämförelsedatumet den 27 mars. Det lönar sig att välja den 28 februari i menyn, då börjar förändringar synas…..

10 gillningar
4260

Det verkar som om Päts och Sirpas noteringar har uppdaterats på ägarlistan, samt ett litet tillägg från Veritas och Nordea Life. Och 30-40 tillägg från privatpersoner eller företag, mindre än 10 minskningar. Per de 100 största ägarna 31.1.26 - 1.4.2026. Varmas tillägg saknas, liksom Syrjäläs. Dessa får man förmodligen från Euroclear så snart banken meddelar dem, om det ligger inom Euroclears räckvidd. Själv ser jag också de nya tillfälliga aktierna med antal på mitt förvaringskonto. Dessa är förstås bara “genom att betala förband jag mig och fick så här många nya”. Juridiskt sett väntar man på att emissionen ska avslutas och att aktierna registreras som ordinarie. Att detta inte skulle ske skulle kräva en exceptionell händelse som skulle kunna leda till att emissionen avbryts, och jag tror inte på något sådant.

21 gillningar
4261

Targeting SPP1+TAMs associated with liver metastasis reverses immunosuppression and synergizes with immunotherapy in colorectal cancer

Ny JITC-artikel om kolorektalcancer träffar mitt i prick: SPP1+ makrofager blockerar CD8 T-cellers inträde i tumören och driver levermetastaser. När denna makrofagmiljö nedmonteras (regorafenib + PD-1), återvänder T-cellerna och immunterapin börjar fungera. Stödjer återigen tanken att problemet inte är T-cellerna utan makrofagmiljön.

SPP1+ TAM är ett framträdande sluttillstånd, Clever-1 är å andra sidan en uppströmsreglering av makrofagen. Det finns inga direkta bevis för att de är samma kedja, men tydligt samma immunosuppressiva nätverk… och Bex träffar detta mer direkt.

F8.large
F8.large1247×1280 297 KB

26 gillningar
4262

Kineserna har en enorm mängd data att studera. Jag måste lyfta på hatten för dem. Jag har förstått att resultaten faller direkt i BEX:s knä? Har inte kineserna en egen “Bex”?

7 gillningar
4263

Det går inte direkt till Bex, men det stöder tydligt den mekanism som Bex strävar efter: makrofager kan hålla T-celler borta och minska effektiviteten av immunterapi. Nästan identiska studier av mekanismen har nyligen setts i flera cancerformer (tarm, äggstock, lever, lunga, bröst och urinblåsa).

Så detta är framför allt en bekräftelse av en hypotes, inte av ett enskilt läkemedel. Bex kommer in i bilden eftersom det riktar sig mot regleringen av Clever-1 makrofager, vilket är en av de uppströmsmekanismerna. Denna uppsats visar problemet, Bex försöker lösa det.

Och ja, många andra myeloida mål utvecklas också globalt, t.ex. CD47, TREM2, CSF1R. Många av dem har bara haft kliniska utmaningar.

21 gillningar
4264

Kineserna har avsevärt ökat forskningen, särskilt inom medicin, och som känt finns det gott om resurser och effektivitet. Förhoppningsvis uppmärksammar de Bexmarilimabs möjligheter, och det bör även noteras att förutom att kopiera söker de även genvägar genom att köpa företag på gränsen till genombrott eller företag med färdiga patent. Inom industrin finns det gott om sådana exempel.

8 gillningar