Faron Pharmaceuticals - Innovativa medicinska lösningar (Del 2)

Detta instämmer jag i stort sett i, och det kokar också i hög grad ner till den där värderingen. Visst har dessa spekulationer betydelse för vissa (särskilt för traders som agerar i korta tidsfönster osv.). På lång sikt är dock den ultimata frågan sannolikt: “Finns det så pass mycket potential i Bex att det skulle vara till nytta på marknaden (när det väl når dit)?” Om svaret på denna fråga är ja, kommer utvecklingen av Bex att drivas ända i mål och forskningen finansieras på ett eller annat sätt, oavsett om det görs av Faron eller någon annan. För detta resonemang sammanfattar följande citat mitt eget mod gällande utvecklingens kontinuitet:

Detta ger mig tillräcklig ”validering” från annat håll. Visst skriver jag också under på påståendet här om att insynspersoners deltagande i emissionen väger tungt. Och det har stor betydelse för oss småsparare. Dessutom stöds min egen syn på Bex potential av vad de berörda forskarna säger, vilket i stort sett är av typen ”det är värt att fortsätta denna forskning”. Visst, de har också ett intresse i saken, men man måste dra en gräns för konspirationsteoretiserandet någonstans. Och de lär ju ha en del meriter inom branschen också.

Men här har man nog dragit förhastade slutsatser, och särskilt gällande det fetmarkerade skulle du gärna få ge motiveringar:

Hittills har studier genomförts där Bex har ingått. Som du sa, ”de höga procentsatser som hittills setts” har uppnåtts i detta skede av studierna. Visst är urvalet litet och valideringen av dessa resultat i större populationer och mot kontrollgrupper måste givetvis göras. Det är ju det de kommande forskningsfaserna är till för. Jämfört med historiska kontroller har man dock uppnått en betydande skillnad. Kan man då hävda att detta sannolikt beror enbart på den historiska utvecklingen av standardbehandlingar / på några elitkliniker? Har Faron ens haft tillgång till elitkliniker? Kostar inte sådana massor av pengar, pengar som i det här fallet verkar ha varit den mest begränsande faktorn hela tiden? I ekvationen för de genomförda studierna och resultaten där ingår två läkemedel som getts till patienterna, Bex och Aza. I den ekvationen verkar det åtminstone finnas effekt, härnäst måste man förstå hur stor effekt var och en har (alltså dessa nästa forskningsfaser). Och detta budskap stöds kanske också av de här nya forskarinitierade trialerna, så intresse för forskningen verkar det åtminstone finnas.

Och jag menar inte detta som personlig kritik. Jag tycker att du ofta har mycket bra att tillföra detta forum och besitter stor kunskap. Ibland känns det dock som att situationen målas upp alltför svartvitt. Till exempel det där om Matins. Visst, CRR i sig var inget märkvärdigt. Men det jag tyckte var det viktigaste fyndet därifrån var detta (särskilt då primärändpunkten var tolerabilitet och säkerhet, inte effekt):

" While efficacy was not the primary endpoint of the study, we found interesting preliminary evidence of anti-tumor activity for bexmarilimab. Although the RECIST 1.1-defined objective response rate was low in the entire study population, promising DC and long bexmarilimab treatment durations were observed in several patients, especially in cutaneous melanoma, gastric cancer, biliary tract cancer, hepatocellular, and ER+ breast cancer. Durable disease stabilization was associated with immune activation, as seen in the TME as well as a systemic increase in circulating IFNγ levels. Treatment benefit measured by DC was also seen in anti-PD-(L)1 pretreated patients suggesting that single-agent bexmarilimab has activity also in immunotherapy-refractory patients." Bexmarilimab-induced macrophage activation leads to treatment benefit in solid tumors: The phase I/II first-in-human MATINS trial - ScienceDirect

Här finns enligt min mening ett betydande stöd för hela denna Clever-1-berättelse, som man strävar efter att påverka med Bex. Nu har makrofagernas roll i immunsystemet och Clever-1-berättelsen fått preliminärt stöd även från dessa blodcancerfall, där Clever-1 och makrofager överlag spelar en större roll. Jag vet inte, kanske har Maija lyckats hjärntvätta mig med sitt prat, men på något sätt kan jag ganska lätt skriva under på budskapet om att man försöker förstå vad cancern består av och hur helheten kan behandlas. Alltså bort från monoterapier mot kombinationsbehandlingar. Inom cancern finns det trots allt så många variabler som kan påverka kampen mot den och tillfrisknandet. När det gäller T-celler har vi kommit längre i förståelsen, medan vi kommit kortare med andra (makrofager, dendritiska celler osv.).

Men är det värt att fortsätta forskningen för att ta reda på om det finns något att hämta i fallet Bex ur ett makrofagforskarperspektiv? Enligt min mening är svaret på denna fråga ”absolut ja”. Kanske är Clever-1 (i vissa cancerfall) relevant för immunblockaden, men i det stora hela tillräckligt betydelselös ur ett normalt livsfunktionsperspektiv (eftersom det inte verkar försämra patienternas tillstånd).

16 gillningar

Det är nog ingen som ifrågasätter att siffrorna stämmer.

Huruvida relevanta siffror rapporteras är själva kärnpunkten. Med dessa siffror var Big Pharma inte villiga att betala tillräckligt för bolaget, och nu gör man om fas 2, vilket kostar (och slutresultatet återstår att se). Marknaden gillade inte detta och sänkte aktien till en fjärdedel på ett ögonblick.

2 gillningar

DC, även om det översätts till “sjukdomskontroll” (disease control), är detsamma som att det inte finns något behandlingssvar. Här ovan länkade jag till en helt färsk nyhet om ett läkemedel som Novartis skrotat. Där var DC 23,3 % mot Bex MATINS 14 %. Och naturligtvis med förbehållet att detta är en jämförelse mellan olika studier.

Man bör aldrig jämföra med historiska real-world data utan med den bästa möjliga kontrollgruppen. Att jämföra real-world data med resultat från kliniska prövningar är lite som att köra rally i en simulator jämfört med på riktigt. I det ena är det helt enkelt lättare att få ett bra resultat. Det finns en bra sammanställning av dessa i den ovan länkade artikeln. Och detta gäller alltså misslyckade läkemedel. Artikeln kan kosta en slant.

Ingen av oss har tillgång till rådata, så det vore helt löjligt att påstå att någon av de rapporterade siffrorna är “fel”. Däremot förekommer det en del fall där det lämnas utrymme för tolkning gällande vad som exakt rapporteras. När man talar om medianen för överlevnad eller responstid, utelämnar man ofta att det rör sig om ett Kaplan-Meier-estimat. Eller vilka kriterier som använts för att tolka svaren (IWG 2006 mot 2023), eller av vem (central granskning mot prövare/investigator och per protocol mot ITT). Allt detta har betydelse.

Det där fallet med Baseline TD/TI är ENLIGT MIN MENING felaktigt rapporterat i Farons pressmeddelande, men i forskningspostern och abstraktet var det rätt, om än med en rubrik som var missvisande för åtminstone vissa läsare. Det finns fortfarande ingen 100 % säkerhet kring detta, men Faron har åtminstone tagit bort referenserna till Baseline från sitt Corporate Deck och sina senaste meddelanden. Och visst, en konvertering på 57 % till att bli oberoende av transfusioner för dem som från början behövde dem skulle ha varit ett extremt starkt resultat.

Det är sant att efter PD-1-läkemedlen har “ribban för framgång” för monoterapier höjts rejält. Dessa är helt enkelt så bra läkemedel. Och när deras effekt väl avtar är immunförsvaret redan så utslitet att man inte får svar med andra immunterapier heller… Men å andra sidan finns baksidan: när Bex inte hade någon effekt som monoterapi, vad kunde Faron ha gjort? Lagt ner det, när det inte finns något annat i pipelinen? Det enda alternativet som återstod var att rikta blicken mot kombinationer.

Ett visst “problem” inom biotech är att allt låter bra på en mekanistisk nivå. Eller åtminstone för mig, då jag inte är en expert på @jerej nivå. Själv vågar jag dra slutsatser först utifrån kliniska prövningar på människor (vilket jag tror gäller majoriteten av biotech-investerare). Därför är den kommande BLAZE ganska viktig; även om den också saknar kontrollgrupp, så är PD-1-kombinationer en så stor TAM (Total Addressable Market) att en lovande indikation på effekt där även borde synas i värderingen.

9 gillningar

Poängen var mer att DC upprepades i vissa typer av cancer där förekomsten av Clever-1 också är vanligare. Det vill säga, vi fick (preliminär) bekräftelse på storyn, vars hypotes tidigare hade presenterats i icke-kliniska studier. Och även efter det har det gjorts icke-kliniska studier som ger ytterligare bekräftelse åt storyn.

Om man alltid skulle inkludera kontrollgrupper i varje forskningsfas skulle forskningen bli 1) jävligt dyr, 2) ansträngande för patientunderlaget. Därför undersöks till en början främst att den potentiella läkemedelskandidaten inte orsakar skada för patienterna. Efter det börjar man utreda effekten mer noggrant. Inledningsvis undersöks den preliminära effekten, och den stärks över tid i takt med att forskningen fortskrider. Om inte annat så lönar det sig åtminstone att dra lärdom av denna Bexmab-studie om hur patienter behandlas, oavsett vad det inbördes effektförhållandet mellan Bex och Aza är. Eftersom de behandlande läkarna tydligt också har observerat detta (patienterna drar nytta), vill de uppenbarligen forska mer själva. Om man aldrig fick dra några slutsatser utan kontrolldata skulle man i praktiken aldrig kunna investera i bolag i det här skedet (om inte bolaget har obegränsat med pengar, vilket Faron (eller den finska kapitalmarknaden) inte har).

Detta är givetvis viktigt att förstå i sitt sammanhang och i övrigt också helt OK. Var och ens riskaptit är subjektiv och man fattar beslut enligt sin egen DD (due diligence). Som investeringscase är det ju väldigt viktigt att förstå/komma ihåg att det fortfarande finns en bit kvar på vägen, och att det finns olika risker längs vägen. Men inte heller de studier som gjorts före detta skede är på något sätt betydelselösa. Och lärdomarna och analyserna från dem, vare sig de är kliniska som Bexmab eller Matins, eller en handfull relaterad icke-klinisk forskning, är viktiga för att greppa helheten. Generellt sett, för att förstå helheten, är all forskning som relaterar till helheten…:

  • Bex
  • Clever-1
  • Vad är Clever-1
  • Var förekommer Clever-1 (endotelceller, makrofager)?
  • Vad gör Clever-1 normalt
  • Varför orsakar det eventuellt en immunblockad?
  • Vad händer om Clever-1 blockeras

…mycket väsentligt om man ser Faron som ett investeringscase. Nu börjar dessa resonemang kring Clever-1 höras även från annat håll; Faron kan i teorin befinna sig på vågens framkant här. Och slutligen fattar var och en sina egna beslut baserat på hur mycket och vilken sorts data som finns om caset i de olika forskningsfaserna. För vissa kan riskaptiten i verkligheten vara på en sådan nivå att man borde hålla sig borta till och med från utvecklingskandidater i sen fas 3 (F3). Man bör alltid vara medveten om sin personliga riskaptit, i investeringar i allmänhet men i biotech i synnerhet. Med min egen riskaptit bedömer jag att → budskapet från fältet verkar vara att detta är värt att undersöka → Forskningen lär fortsätta på ett eller annat sätt → Styrelsen anser att detta är det mest vettiga av finansieringsalternativen → Jag litar på styrelsen som aktieägare, det är tunga namn som rör sig där → Profit kanske någon gång eller så inte, det återstår att se.

Slutligen, varför jag litar på den forskning som gjorts hittills, är denna kommentar av Peeter Karihtala (forskningsdirektör vid HUS cancercentrum) i en Yle-intervju för ett tag sedan när man pratade om cancerforskning, finansiering och utmaningar, ord för ord: “… kanske man ute i världen inte inser att Finland har så hög kvalitet på forskningen att man inte nödvändigtvis förstår att uppskatta den…”. Kan vi det här på forumet?

18 gillningar

det var nog ett post hoc-fynd utan kontroll för multipla jämförelser (multiple comparisons). Värdet är ringa, om ens något (åtminstone för mig). Vad gäller risktolerans så hänger det väl ihop ganska väsentligt med priset och positionsstorleken. Vem som helst kan köpa en lott eftersom positionen är liten i förhållande till risken för permanent kapitalförlust. Farons prisrisk har faktiskt minskat nu, medan risken kopplad till läkemedlet är oförändrad.

2 gillningar

Det var precis det jag försökte säga, att det har betydelse och att varje investerare (eller potentiell investerare) bör vara medveten om det. Men låt oss också vara medvetna om att riskaptit är personlig och består av många variabler. För mig inkluderar dessa variabler även icke-kliniska studier, medan de för dig uppenbarligen inte gör det i någon större utsträckning.

Först om och när Bex någon gång finns på marknaden (eller har skrotats för gott), kan vi bättre avgöra vems kristallkula som hade mer rätt gällande tyngden i dessa studier. Och vems bedömning av positionen och priset som var rätt vid varje givet tillfälle. Eller om allt bara var statistiskt brus / om man drog felaktiga slutsatser från olika mätetal.

6 gillningar

Förklara för en idiot. Anta att teckningskursen är 0,50e per aktie. Om aktiepriset är 0,60e per aktie, varför i hela friden skulle någon låta bli att teckna? Ta hem skattefördelarna också. Teckna alltså lika många som man redan äger och sälj sina ursprungliga aktier. Risken är väl att priset faller under teckningskursen, och jag antar att det är därför den magiska gränsen

Saken är sannolikt inte alls okomplicerad. Jag tror inte att Faron ens har bestämt det slutgiltiga upplägget ännu. De kollar väl kursen vid den tidpunkten osv.
TILL EXEMPEL skulle man med fem gamla kunna få en gratis och två nya till priset 0,3 €/st, men det kan vara NÄSTAN vilken annan kombination som helst.
Att drömma är alltid gränslöst.

5 gillningar