Det lönar sig att titta på vilka delstudier avhandlingen bygger på. Här finns det tre stycken (vid Helsingfors universitet har rektorn för övrigt tagit ställning för att det skulle kunna räcka med en). Den andra är från BEXMAB fas 1/2, när man bara hade samlat 19 r/r AML- och 14 MDS-patienter. Senare kom man fram till att dosen 6 mg/kg innebar för stora risker gällande biverkningar av immunaktivering. Det är inte ovanligt att den maximala dosen som tolererats vid något tillfälle skiljer sig från den dos som slutligen används kliniskt.
Den första publikationen har också redan varit offentlig, och där konstaterades att enbart aza inte ger någon betydande ökning av HLA-DR kopplat till antigenpresentation. Genom att lägga till Bex börjar det hända saker i vissa fall, och likaså med venetoklax ger Bex tilläggseffekter. Dessa studier gjordes på prover från AML/MDS-patienter. Ökad HLA-DR-presentation bevisar dock ännu inte direkt en förbättrad funktionell antigenpresentation som skulle leda till bättre T-cellsresponser.
Den tredje publikationen har skickats för kollegial granskning (peer review) och utgör ny information i avhandlingen: Clever-1 blockade disrupts lipid metabolism and mitochondrial fitness in acute myeloid leukemia. Det är den mest intressanta delen här. Maija/Faron har ju i sina presentationsbilder ända fram till ASH-postrarna haft med påverkan på blasternas energiintag som en verkningsmekanism för Bex. Nu talas det förutom om OXPHOS även om blockering av lipidintag, det vill säga blockering av tillgången på energi och byggmaterial via Clever-1-blockad i blasterna. Även om det inte är kollegialt granskat ännu, är detta vardagsmat i avhandlingar; förhandsgranskarna är de som kontrollerar att det är vetenskapligt hållbart.
