Energibranschens mineralmarknader

[NEA]

HUOM: ketjun tarkoitus ja intro tarkentuu muutamien päivien sisällä.

Tarkoitus on avata hieman ketjun haaraa ja aloitusta ajan myötä…

Yleisesti mineraaleista, jotka liittyvät energiateollisuuteen tai muutoin ilmastollisista näkökohdista (päästöjen vähennyt ym ym.)

Aihealue on laaja, esimerkkinä akkuteollisuus, aurinkovoiman paneeliteollisuus ja muut komponentit, polttokennojen teollisuus, sähkövoimatekniikka yleisesti ja sähköistyminen (esim kupari..)

Pähkinänkuoressa päämineraaleja eri haaroissa:

Energiamarkkinoihin liittyviä mineraaleja ja niiden hinntahistoriaa:

Koboltti

Koboltin hinnan räjähdys 2016 liepeillä johtui EV-hypen tuomasta supernopeasta kysynnän kasvusta, tai sen visiosta. Kuitenkin tämä aiheutti markkinoilla tuotantopuolella dollarinkuvia silmiin ja myös tuotanto innostui ja lähti mukaan. Kongossa jokainen peräviidakon pertti perusti oman kaivoksen ja yhdessä tuhannet “yksityiset” kaivokset aiheutti muun Kongon tuotannon kanssa ylituotantonäkymiä, joka aiheutti Koboltin hinnan dramaattisen laskun 2019 mentäessä. Tätä laskua pahensi Teslan puheet Koboltin poisjäämisestä sähköautojen akuista. Osansa sopassa oli Kiinalla, joka oli hamstrannut Kobolttia varastoihin ja ilmoitti, että kysyntä ei todellisuudessa vastannut menekkiä.

Sittemmin on taas alettu puhumaan räjähdysmäisestä kasvusta ja se onkin tuudittanut taas Koboltin kovaan nousuun viime vuonna. Litiumilla sama juttu.

Litium

Kupari

Grafiitti

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Akkuihin liittyviä mineraaleja:

Koboltti
Litium
Nikkeli
Grafiitti
Mangaani

Kennomateriaaleja (es. katodi)

Alumiini
Lithium Cobalt Oxide (LCO)
Lithium Nickel Manganese Cobalt Oxide (NMC)
Lithium Nickel Cobalt Aluminium Oxide (NCA)
Lithium Manganese Oxide (LMO)
Lithium Iron Phosphate (LFP)

Kennon osa ja osuus materiaalikustannuksista (%) (2019)
Esimerkkinä Litiumioniakun kennomateriaalien kustannusjakauma NMC kennolla

Katodi (aktiivimateriaali, virrankeräin ja sidosaine) 39
Anodi (aktiivimateriaali, virrankeräin ja sidosaine) 18
Elektrolyytti 13
Erottaja 19
Kotelo ja johtimet 11

Vanhaa tietoa:

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Aurinkovoimaan liittyviä materiaaleja

Pii (Kiteinen piikarbidi (crystal Si) n. 85% PV markkinoista ja amorfinen piidioksidi)
Indium (CIGS)
Gallium (CIGS)
Kupari
Alumiini
Kadmium (CdTe)
Telluri (CdTe)
Hopea (CSP)

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tuulivoimaan liittyvät mineraalit

Rauta
Kupari
Alumiini
Chromium
Nikkeli
Lyijy

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mistä mineraaleja saadaan

Taannoin 2018 raportoitujen tietojen mukaan yhtä sähköautoa varten tarvitaan 12 kiloa kobolttia, seitsemän kiloa litiumia ja 36 kiloa nikkeliä.

Lähes 60 prosenttia koboltista on tullut Kongon demokraattisesta tasavallasta.
Reilu puolet litiumtuotannosta tuli Etelä-Amerikasta, pääasiassa Argentiinasta ja Chilestä.
Grafiitista kaksi kolmasosaa tuli Kiinasta

Suomessa Kokkolassa jalostettiin 15 prosenttia kaikesta maailman koboltista. FreeportCobalt jalostamoon kobolttia tuotiin pääosin Kongosta

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Yrityksiä mineraalien tuotannossa/ hankinnassa

Boliden
Bolidenin Kevitsan kaivoksessa tuotetaan mm. nikkeliä. Vuonna 2016 avatun kaivoksen vuosituotantomäärä oli vuonna 2017 noin 14 000 tonnia.
Boliden Harjavallan nikkelisulatolla tuotetaan mm. nikkelisulfaattia. Nikkelin tuotanto kokonaisuudessaan on noin 25 000 tonnia vuodessa ja tästä määrästä noin 1000-2000 tonnia on nikkelisulfaatin tuotantoa

FennoscandianResources
Fennoscandian Resources hallitsee korkealaatuista grafiittiesiintymää Viialassa

Freeport Cobalt
Freeport Cobalt tuottaa erilaisia kobolttijalosteita, mm. kobolttihydroksidia akkuteollisuudelle. Yhtiön osuus maailman kobolttimarkkinoista on noin 15 prosenttia (2018)

GTK
GTK tuntee Suomen koko malmipotentiaalin ja siten myös meiltä löytyvät akkumineraaliresurssit. Kaikki Suomeen syntyvä kaivosteollisuus kulkee GTK:n kautta. Ajallisesti prosessit ovat pitkiä: aikaväli kaivoksen perustamispäätöksestä rikasteen/jalosteen saamiseen markkinoille on jopa kymmenen vuotta. Kaivosrekisterin karttapalvelussa voi tarkastella kaivosteollisuuden varauksia, valtauksia, malminetsintälupia ja olemassa olevaa kaivostoimintaa päällekkäisinä tasoina

Keliber
Keliber on perustamassa litiumkaivosta ja litiumkarbonaattitehdasta Kaustinen-Kokkola alueelle. Litiumkarbonaatin puhtausaste on min. 99.5% ja sitä voidaan käyttää litiumioniakkujen valmistukseen.
2018 selvityksen mukaan tuotantoon päästessään Kaustisen litiumkemikaalituotanto vastaisi 5 %:a maailman tuotannosta ja olisi Euroopan suurin tuotannossa oleva litiumkaivos, jonka malmivarat riittäisivät 13 vuoden tuotantoon.

Mondo Minerals, Sweco
Mondo Mineralsilla on Suomessa kaivostoimintaa Sotkamossa ja Vuonoksella. Päätuote, talkkimineraali, sisältää myös nikkeliä, jonka talteenottoa ja jatkojalostusta tutkitaan parhaillaan yhteistyössä Swecon kanssa.

Terrafame
Terrafame tuottaa nikkeliä, kobolttia, sinkkiä ja kuparia Sotkamossa sijaitsevilla kaivoksellaan ja metallitehtaallaan. 2018 raporttien mukaan vuonna 2020 Terrafamen oli tarkoitus aloittaa nikkeli- ja kobolttisulfaatin tuotanto. Arvio vuosituotantomääristä oli 150 000 tonnia nikkelisulfaatille ja 5 000 tonnia kobolttisulfaatille. Erityisesti nikkelisulfaatin odotettu tuotantomäärä on huomattava: vuonna 2017 nikkelisulfaatin tuotantomäärä maailmassa oli noin 116 000 tonnia. Ennusteiden mukaan nikkelisulfaatin menekki kasvaa tulevaisuudessa mm. sen vuoksi, että nikkelin osuus sähköautojen litiumioniakuissa lisääntyy. Vaikka akkuteknologiat kehittyvät ja uusia materiaaliyhdistelmiä kehitetään, on odotettavissa, että nikkeliä käytetään vielä ainakin 5-10 vuoden kuluttua markkinoille tulevissa akuissa. (HUOM nämä tiedot päivitettävä, käytössä oli 2017 ja 2018 raportteja josta nämä poimittu)

Muita yrityksiä:

European Battery Technologies
Fortum (kierrätys)
Unicum (kierrätys ja mineraalit/metallit)
Valmet Automotive
Centria
Reshine
L&F
ShanShanTech
Nichia
Sumitomo
BASF
LG Chem

Vanhaa tietoa, haetaan päivitettyä… (tässä 2018 raporteista ja tutkimustuloksista)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kierrätysmarkkinat

Arvokkaampien, ja miksei vähemmän arvokkaiden, mineraalien ja metallien kierrätykseen vaikuttaa isoiten kustannustekijät. Tämä määrittää aika pitkälle tällä hetkellä (ja aiemmin) mitä kannattaa kierrättää ja missä määrin.

Jos mineraaleja on halvempi saada muualla kuin kierrättämällä, niin tällöin ei ole tarvetta ja “driveria” kalliille kierrätysprosesseille. Politiikka on se toinen suuri tekijä tässä yhtälössä. Politiikoilla saadaan kannustetta kierrätyksille, mutta kuten tiedetään, on politiikka monesti riskitekijä markkinoilla, etenkin kun kyseessä on maailmanlaajuinen asia.

Kustannusten ja politiikan ohella tietenkin saatavuus / kysyntä vaikuttaa suuresti ja on pohjalla. Kuten akkuteollisuudessakin on jo ollut paljon esillä, ei joitain mineraaleja välttämättä ole saatavilla siinä määrin kuin ennusteiden mukaan kysyntä tulee kasvamaan.

Pari keskeistä termiä näihin kierrätyksiin liittyen:

End of life (EOL): prosentuaalinen osuus joka saadaan talteen kierrätettävästä tuotteesta uuden tuotteen valmistamiseen.

Recycled content (RC): prosentuaalinen osuus kierrätetystä materiaalista valmistetuista tuotteista

Recycling Rate (RR): kierrätysaste, esimerkiksi mikä osuus akuista / litiumista kierrätetään

Alla peruskenaariot joita peilattu 2050-luvulle saakka (lähteinä mm. IEC, IAE, IRENA).

Eri raporttien mukaan, vaikka kierrätystä lisättäisiin dramaattisesti, jopa 100% EOL, tulee tarve tietyille mineraaleille olemaan siitä huolimatta kriittinen. Aiemmista kuvista ja ketjun kuvaajista voi näitä mineraaleja päätellä. Tämä laajamittainen kierrätys vaatii myös todella paljon eri mailta, etenkin yhteisiä liittoutumia edellänäyttäjäksi, jotta isoihin EOL-lukuihin päästäisi. Businesstä silti voi laajamittaisesti olla, sillä näillä näkymin vihreä talous tuskin tulee tästä tahtotilasta laskemaan näillä näkymin.

Näiden seoikkojen pohjalta on yrityksiä toki markkinoilla, jotka ovat tuoneet tätä alaa liikesuunnitelmatasolle isostikin. Suomessa muunmuassa, tammikuussa 2020, Fortum tiedotti ostaneensa arvokkaiden akkumetallien kierrätykseen erikoistuneen Crisolteqin. Harjavallassa teollisen mittakaavan hydrometallurginen kierrätyslaitoksessa saadaan jo yli 80 prosentin kierrätysaste litium-ion akuille. Prosessissa mm. koboltti, mangaani ja nikkeli otetaan talteen akustoista.

Sääntelyllä on iso rooli, Suomen etu olisi että EU:ssa olisi tiukat vaatimukset vastuulliselle tuotannolle ja kierrätykselle. EU voisi kieltää likaisten akkujen tuonnin ja myynnin. Akuilta vaaditaan 50 prosentin kierrätysastetta. Tähän piti tulla uusi direktiivi hiljattain, en ole kerennyt sitä tutkailemaan (pitääpi tehdä se).

Maaliskuussa 2020 Fortum, BASF ja Nornickel allekirjoittivat aiesopimuksen sähköajoneuvomarkkinoita palvelevan akkukierrätysklusterin rakentumisesta Harjavaltaan. (Linkki tiedotteeseen)
Marraskuussa 2020 Fortum julkaisi tiedotteen uudesta teknologiasta kierrättää ladattavien litiumioniakkujen sisältämä litium. (Linkki tiedotteeseen )

Yksi tunnettu iso tekijä on Umicore. Poimin tähän muutamat kalvot heidän sijoittajamateriaalista. HUOM: Umicorella siis muutakin toimintaa kuin kierrätys, toimivat muutenkin tällä mineraalialalla.

Presentaatio kokonaisuudessaan (2021): https://www.umicore.com/storage/group/investor-presentation-february-2021.pdf

Tässä muutama nimeltä litiumakkujen kierrätyksessä mukana oleva yritys maailmalta:

Umicore (Belgium), Glencore International AG (Switzerland), Retriev Technologies Inc. (US), Raw Materials Company Inc. (RMC) (Canada), American Manganese Inc. (Canada), Fortum (Suomi), Jiangxi Ganfeng Lithium Co.,Ltd (kiina). Listaa voi täydentää myöhemmin.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

[Hereford_Picnic]

Tack för den här tråden!

Om man gillar videor mer än att läsa, vill jag påminna om denna klassiker:

(The Raw Material Challenges Facing the Energy Transition from Oil to Minerals, Michaux, GTK)

Eurobattery Minerals tenderar att glömmas bort av folk (inte riktat till trådskaparen, utan generellt) (Ni, Cu, Co). Ett svenskt gruv-startup, och sådana är traditionellt nervslitande investeringar. De förvärvar det finska företaget FinnCobalt i delar.

Någon kommer säkert att nämna Umicore snart ändå, så jag säger det nu, ehhehe. Återvinning också.

Ibland, när jag har bråttom, gillar jag fonden W1TA. Med den får jag exponering mot marknader som jag annars inte skulle kunna nå via min mäklare. På Nordnet har den en hög belåningsgrad, så man kan även använda hävstång.

[Maucca]

Crux har en litiumvecka på gång. Intervjuer med följande företag är ute/kommer.

Gordon har en no-bullshit-stil som tilltalar mig, vilket innebär att det inte bara är gratisreklam för företagen, utan de intervjuade får det ganska tufft ibland.

[Hereford_Picnic]

Inte direkt dagens nyhet, men hör hemma här:

Keliber on osa Sibanye-Stillwateria

Finansieringen av Kelibers litiumprojekt framskrider

[NEA]

OROCO - Kuparia Mexicosta

[JayJay]

Boliden lägger till nya kopparprodukter. När man nämner dem kan man i starten även nämna koppar, zink, bly, guld och silver. Börjar bli ett riktigt intressant investeringsmål, tentaklerna sträcker sig till många viktiga metaller.

As the first company in the world, Boliden now offer two separate green copper products, produced with drastically lower carbon footprint than the global average. One product, Low-Carbon Copper, is produced from concentrate from Boliden’s own copper mines. The other product, Recycled Copper, has the same emission standards as Low-Carbon Copper, but is produced from secondary raw material such as used electronics and other applications.

Meet Green Copper | Boliden

edit: Jag vet inte om inlägget syns om man inte har ett LinkedIn-konto. Här är det från deras egna sidor, där man kan se videon och pressmeddelandet. https://www.boliden.com/green-copper

[NEA]

Jag har uppdaterat avsnittet om återvinning i mitt startinlägg. Här är detsamma (fortsätter snart)

Återvinningsmarknaden

Kostnadsfaktorer är den största påverkan på återvinning av värdefullare, och även mindre värdefulla, mineraler och metaller. Detta avgör i hög grad för närvarande (och tidigare) vad som lönar sig att återvinna och i vilken utsträckning.

Om det är billigare att få mineraler från andra källor än genom återvinning, finns det inget behov och ingen “driver” för dyra återvinningsprocesser. Politik är den andra stora faktorn i denna ekvation. Politiken kan ge incitament för återvinning, men som vi vet är politik ofta en riskfaktor på marknaden, särskilt när det gäller en global fråga.

Förutom kostnader och politik påverkar naturligtvis tillgänglighet/efterfrågan i hög grad och ligger till grund. Som redan har diskuterats mycket inom batteriindustrin, är vissa mineraler kanske inte tillgängliga i den utsträckning som efterfrågan förväntas växa enligt prognoserna.

Några nyckeltermer relaterade till återvinning:

End of life (EOL): den procentuella andel som utvinns från en återvinningsbar produkt för att tillverka en ny produkt.

Recycled content (RC): den procentuella andelen produkter tillverkade av återvunnet material

Recycling Rate (RR): återvinningsgrad, till exempel hur stor andel av batterierna/litiumet som återvinns

Nedan finns grundscenarierna som speglats fram till 2050-talet (källor inkluderar IEC, IAE, IRENA).

Enligt olika rapporter, även om återvinningen skulle öka dramatiskt, upp till 100% EOL, kommer behovet av vissa mineraler trots detta att vara kritiskt. Från tidigare bilder och grafer i tråden kan man dra slutsatser om dessa mineraler. Denna storskaliga återvinning kräver också mycket av olika länder, särskilt gemensamma allianser som föregångare, för att uppnå höga EOL-siffror. Det kan dock finnas storskalig affärsverksamhet, eftersom den gröna ekonomin med all sannolikhet inte kommer att minska från denna ambition.

På grundval av dessa faktorer finns det naturligtvis företag på marknaden som har tagit denna bransch till en affärsplan på en stor skala. I Finland, bland annat, meddelade Fortum i januari 2020 att de hade köpt Crisolteq, specialiserat på återvinning av värdefulla batterimetaller. Vid den hydrometallurgiska återvinningsanläggningen i industriell skala i Harjavalta uppnås redan en återvinningsgrad på över 80 procent för litiumjonbatterier. I processen utvinns bland annat kobolt, mangan och nickel från batterierna.

Reglering spelar en stor roll, Finlands fördel skulle vara att EU hade strikta krav på ansvarsfull produktion och återvinning. EU skulle kunna förbjuda import och försäljning av “smutsiga” batterier. Batterier krävs ha en återvinningsgrad på 50 procent. Ett nytt direktiv om detta skulle komma nyligen, jag har inte hunnit studera det (måste göra det).

I mars 2020 undertecknade Fortum, BASF och Nornickel en avsiktsförklaring om att bygga ett kluster för batteriåtervinning i Harjavalta som ska betjäna marknaden för elfordon. (Länk till pressmeddelande)
I november 2020 publicerade Fortum ett pressmeddelande om ny teknik för återvinning av litium som finns i uppladdningsbara litiumjonbatterier. (Länk till pressmeddelande)

En välkänd stor aktör är Umicore. Jag har plockat några bilder från deras investerarmaterial. OBS: Umicore har även annan verksamhet än återvinning, de verkar även inom denna mineralbransch.

Hela presentationen (2021): https://www.umicore.com/storage/group/investor-presentation-february-2021.pdf

Här är några namngivna företag som är involverade i återvinning av litiumbatterier globalt:

Umicore (Belgien), Glencore International AG (Schweiz), Retriev Technologies Inc. (USA), Raw Materials Company Inc. (RMC) (Kanada), American Manganese Inc. (Kanada), Fortum (Finland), Jiangxi Ganfeng Lithium Co.,Ltd (Kina). Listan kan kompletteras senare.

[Ripetirip]

Umicore kommer att placera sig

Umicore set for outstanding performance in 2021

Redigera. Ett företag som bygger helt på megatrenden cirkulär ekonomi, tillkännager att de kommer att göra en miljard (EBIT) i vinst i år och marknadsvärdet är 12 miljarder? Vad är det jag inte förstår här.

[Kaira]

Många har på sistone bara tryckt in pengar i gruvaktier med ögonbindel. Här är en handledning mining stocks for dummies. Om man lär sig dessa grunder kan man redan kalla sig ganska pro inom gruvindustrin.

https://articles.cruxinvestor.com/beginners-guide-junior-mining-stocks

[PierreBourdieau]

Ja, det här är en bra påminnelse och en mycket omfattande sammanfattning det skulle inte skada att länka till ett par andra trådar också.

[Hereford_Picnic]

https://www.nytimes.com/2021/05/06/business/lithium-mining-race.html?fbclid=IwAR29V7Vq_TWrSdMpoAzTDtPMlz4u6RONcB0bv9QF_RGZylnp5FFyT3Du1iY

[Maucca]

Crux Investor har ett par dagars nickelintensivt innehåll nästa vecka. Jag vågar rekommendera det om du är intresserad av metallen.

Nickel: “Allt jag önskade att jag visste innan jag investerade i nickelbolag” Session

Vi har sagt under det senaste året att du kan tjäna pengar på att investera i nickelprojekt. Du kan också förlora pengar om du inte förstår det. Så vi har satt ihop cirka 8 timmars samtal från de bästa “experterna” inom nickelområdet den 19 och 20 maj (nästa vecka!) med hjälp av MetSoc. Dessa är experterna som nickelbolag vänder sig till om de behöver lösningar, experter som bankanalytiker och fondförvaltare pratar med innan de investerar och experter som bara fokuserar på nickel och har gjort det i årtionden.

Vi kommer att försöka svara på frågan “hur tjänar du pengar på nickel?” genom att ge dig en grundläggande genomgång av de rörliga delarna. Makron; hype kontra verklighet; varför nickelbearbetning är svårt och dyrt (viktig punkt); miljöhänsyn; var kommer det nya nicklet ifrån?: geologi och prospektering; kan nickelbearbetning bli billigare och rollen för HPAL; efterfrågan: slutanvändning av nickel i framtiden; Återvinning!

Fråga experterna: Vi har Q&A med alla dessa experter efter varje session. Vi har försökt att skapa en balanserad panel. Vad som slog mig efter att ha pratat med en av experterna när vi diskuterade försörjningsdata. Han sa något i stil med: “‘Visst kommer hälften av företagen på den här listan aldrig att producera något nickel’”. Aj då. Vilka kanske du frågar. Det gjorde jag. Och det kan du också göra, genom att följa med oss online.

Registrera dig för att delta. Och om du inte kan delta för att du är upptagen eller i fel tidszon, registrera dig ändå så att vi kan dela information med dig efter evenemanget.

https://primetime.bluejeans.com/a2m/register/yqttsyvq Registrera dig här

Vi kommer att anordna liknande evenemang för en mängd andra råvaror framöver. Vi tjänar inga pengar på detta och har avsatt 10 000 dollar för att täcka kostnaderna för att anordna detta evenemang. Det kommer att finnas 3 sponsorer som ombeds att göra en betalning direkt till MetSoc för att hjälpa till med deras arbete inom branschen.

[Maucca]

Jervois Mining är ett företag värt att undersöka. Jag äger aktier i det, ingen investeringsrekommendation.

Jervois Mining (JRV) - Inserting into USA Critical Minerals EcoSystem

[naata]

https://yle.fi/uutiset/3-11929342

En allmän artikel, överraskning, överraskning, utmaningar i horisonten på utbudssidan

Citat

Metallbrist kan enligt energiorganisationen börja bromsa klimatåtgärder – geolog delar oron: “2030- och 2040-talet är redan mycket nära”

Metaller behövs för elbilsbatterier, vindkraftverk, solpaneler och till exempel batterilager för förnybar energi. Den nuvarande produktionen av dessa är enligt Internationella energiorganisationen (IEA) alldeles för liten för att räcka till för att bromsa den globala uppvärmningen.

[Maucca]

Kongo förbjuder export av kobolt och koppar dagen efter invigningen av Ivanhoes jättegruva.

Regeringen fiskar antagligen efter en större andel av vinsterna. I sig ett motiverat drag, landet har enorma naturresurser men är ändå en av världens fattigaste platser.

Det ska bli spännande att se hur länge förbudet kvarstår och vilka effekter det får på priserna för kobolt, koppar och gruvbolag. Situationen påminner om osäkerheten i leveranskedjorna och jag antar att detta kommer att ha en positiv inverkan på projekt i mer tillförlitliga länder. Exempelvis Jervois Mining (jag äger), som har ett koboltprojekt i USA >15% över natten på Sydneysbörsen.

Metal Bulletin is part of Fastmarkets

EDIT: Ööö förbudet är nu tydligen upphävt

[Georgio]

Det är lite oroande hur vår nationalförmögenhet hanteras. Är det verkligen så att Finland inte har tillräckligt med tillgångar för att investera i Keliber, eller vill man bara slarvigt eller “för skojs skull” donera detta till sydafrikaner? Det här ger en fruktansvärd känsla, men det är förmodligen bara en bristande förståelse/information och de kommande större investeringarna kommer att ändra “styrkebalansen” i rätt riktning…?? Detta är ju bara cirka 10% av nästa fas… https://www.sibanyestillwater.com/about-us/ https://www.sibanyestillwater.com/news-investors/news/transactions/keliber/

[Fastback]

Angående kommentaren ovan, hur många av er har Sibanye-Stillwater-aktien i portföljen? Den finns med tickern SBSW åtminstone på Nordnet och OP.

Jag har följt den ett tag och tänker ta en initial position före H1-rapporten som kommer den 26 augusti. Rent siffermässigt “verkar” allt vara okej, men om någon har mer djupgående information om detta så är all information välkommen.

[Fastback]

Sibanye Stillwater H1 ute och är otroligt bra.

Keliber borde vara i drift/produktion 2024.

/

[Noobie]

Jag tänkte samma sak när rapporten kom ut – att det inte finns något att klaga på här? Jag gillar särskilt skuldnedbetalningen och återköpen när kassaflödet är i gott skick och värderingsmultiplarna är rimliga i förhållande till vinstförmågan.

Det enda lilla minuset är att de betalar ut relativt mycket i utdelningar, vilket man kunde hoppa över (skatteineffektivt), men det verkar vara kutym i Sydafrika att utdelningar måste flöda.

Jag ser i det här fallet mer potential i deras goda position inom PGM-scenen än i Kelibers eventuella framgång och litiumefterfrågan eller att guldpriset förblir högt, men det är ju bonusar.

Jag hoppas fortfarande på en liten tillfällig stabilisering av metallpriserna och därmed saftigare köplägen, men det är förmodligen bara onödigt finlir igen.

Jag dubblerade min lilla startposition igår, eftersom mitt förtroende för de närmaste årens utsikter ökade, och jag anser att aktien i viss mån är undervärderad om man antar att PGM-prisutvecklingen inte kollapsar helt de närmaste åren.

[Odetus]

“Företag som producerar mineraler har diskuterats i tråden, men vad tycker ni om ETC-produkter? Jag överväger själv att inflationssäkra min portfölj och rida på megatrenden för förnybar energi genom att investera i mineraler med ETC-produkter. Det rör sig inte med hävstång enligt produktpriserna, till skillnad från t.ex. gruvföretag, men riskerna är mindre (eller åtminstone innehåller det inga företagsspecifika risker). Åtminstone Wisdomtree erbjuder finländare flera metall-ETC:er, såsom koppar, zink, metall, nickel och guld.”