I den här tråden kan vi diskutera elproduktion, överföring och annat som är allmänt relaterat till elmarknaderna i Finland och globalt. 
Elförsäljningsavtal, deras priser och villkor kan istället diskuteras i tråden nedan. 
Energibesparing, tips och förbrukning kan istället diskuteras här. 
Jag tittade precis på MTV:s (Pekka Poutas) video med väderprognosen för slutet av januari. Kartan täckte hela västra Europa och jag tycker det är mycket anmärkningsvärt att en kallare än normalt (“blå”) luftmassa nu ser ut att täcka hela världsdelen (med undantag för kanske Spanien).
Under de föregående veckorna var färgsättningen för andra delar än Nordeuropa, såvitt jag minns, fortfarande annorlunda.
Jag anser att detta relaterar till trådens ämne på så sätt att de nuvarande marknaderna verkligen kommer att sättas på prov under de kommande veckorna. Det blir intressant att följa hur el produceras och förbrukas samt hur den betalas i olika delar av världsdelen.
Och förmodligen, samtidigt som konsumenterna kanske gråter, kommer vissa aktörer att tjäna STORA pengar på el den här månaden.
Kallt på ingång…
Fortum-chef med kritisk syn på den finländska elmarknaden.
Jag tittade på förra årets maxkapaciteter för vindkraft och solkraft från förra året.
11.1.2023 Solkraft 606 MWh/h
Vindkraft 5309 MWh/h
11.1.2024 Solkraft 1018 MWh/h
Vindkraft 6715 MWh/h
Man tycker att det redan borde synas i priserna under vårens lopp
om inte annan kapacitet faller bort från produktionen, solkraften ökar
snabbt sin effekt efter mitten av februari, vindarna är vad de är men
nog lär det väl alltid lossna något därifrån.
Enligt någon annan fungerar marknaden precis som den ska 
" Energiindustrin rf:s verkställande direktör Jukka Leskelä säger att den främsta slutsatsen från i fredags trots allt är att elmarknaden fungerar som den ska.
”Efterfrågan var till slut så flexibel att det till och med fanns en liten marginal kvar i utbudet”, säger Leskelä.
Enligt honom är sannolikheten för att en situation likt den i fredags ska upprepas så liten att man åtminstone inte behöver göra några stora ändringar i elmarknadens funktionssätt"
Tänkte dela med mig av lite intressanta grafer gällande sol- och vindkraftsproduktionen under 2023. Man stöter titt som tätt på påståenden på nätet om att det sällan blåser på vintern, och det är en felaktig slutsats.
Det ena året är förstås inte det andra likt, men trenden är tydlig. I mars börjar även solkraften bidra en del under dagtid vid sidan av vindkraften. Själva produktionen i både sol- och vindkraft ökar ytterligare, vilket kommer att öka både produktionen och spridningen i produktionsmängd under de kommande åren mångfaldigt jämfört med idag.
Solkraft
Enligt Fingrids uppskattning kan det finnas solkraftverk med en effekt på sju gigawatt i Finland fram till 2030. Sedan 2019 har den nätanslutna solcellskapaciteten ökat med cirka hundra megawatt årligen. Under 2022 mer än fördubblades ökningen av solcellskapaciteten.
Vindkraft
Under rekordåret 2022 byggdes hela 437 enheter. Den sammanlagda produktionseffekten för vindkraftverk i drift och nyligen färdigställda vindkraftverk är i slutet av detta år cirka 7 200 megawatt. Under åren 2024–2025 förväntas totalt cirka 3 000 megawatt ny vindkraftskapacitet färdigställas i Finland enligt prognosen.
Särskilt i mars är de med spotprisavtal hårt utsatta för vädret när Olkiluoto 3 är ur drift. Även om produktionen från solkraft ökar något och vädret blir varmare, så bevare oss väl om kylan fortsätter vara sträng efter februari. Kanske solkraften år 2030 redan skulle vara till ordentlig hjälp (en bra dag!), då solkraftskapaciteten förutspås mer än tiodubblas, men ännu under 2023 hjälper det inte.
2030 kommer dock emot ganska snabbt om man tänker på de största besluten kring ellagring. Det börjar redan bli bråttom med dem.
Här är alltså prognosen för solkraft i Finland:
Undrar om det här är rätt tråd för detta. Jag kollade för egen del förra årets ersättningspris för elenergi och produktionsöverskott. Resultatet blev att det genomsnittliga spotpriset + marginalen var 4,76 cent/kWh, medan det genomsnittliga priset för den sålda solpanelsproduktionen var 5,71 cent/kWh. Jag räknade inte ut något pris för den panelproduktion som gick till egen förbrukning. Genom egna åtgärder kan jag lyckligtvis reglera priset på den köpta elen och styra förbrukningen så att jag bekymmersfritt kan leva med börsel.
Lovisas andra reaktor ur drift i några dagar.
Vilken fars det är nuförtiden..
Det passade ju lägligt när tisdagen är veckans kallaste dag och det blir mildare mot slutet av veckan.
När kylan biter, vindarna mojnar och uppvärmningsbehovet är som störst, uppskattar man verkligen nedanstående nyhet
Uppdatering: 16.1.2024 kl. 8.00: Felet i elsystemet har åtgärdats och systemets funktion har testats och verifierats. Under natten påbörjades effekthöjningen. Anläggningen beräknas nå full effekt under förmiddagen
Det har pratats mycket om de där små kärnkraftverken och det känns som att det tar evigheter att få dem på plats om de ska förverkligas. Kunde vi inte nu när vi är med i Nato och partner till USA hyra en kärnkraftsdriven ubåt från början av november till mitten av mars för att ligga parkerad någonstans vid sydkusten, varifrån man kunde mata in el i nätet vid behov? De borde väl ha någon i förvar utan kärnvapen också, deras reaktorer lär väl producera några megawatt, eller så finns det väl reaktorer i hangarfartyg också, så skulle vi samtidigt kunna visa Ryssland fingret.
Det är rejält med ny kapacitet på väg, närmare bestämt 1500 MW som snabbt reagerar på förmånliga elpriser. Av den kapaciteten lär omkring 200 MW vara i bruk för tillfället.
Kapaciteten kan användas för att till exempel sänka priset på fjärrvärme, det vill säga använda el för värmeproduktion när elpriset sjunker så pass mycket att energibolagets “normala” produktionsmetod blir dyrare.
För elkonsumenten kommer detta naturligtvis att visa sig som en annorlunda daglig jämviktspunkt för utbud och efterfrågan. Det vill säga att ökad efterfrågan under billiga timmar och dagar höjer elpriset, vilket höjer elkundens genomsnittspris; snabbare om man har ett spotprisavtal och långsammare om man har ett fastprisavtal (elterminer).
Man kan förstås spekulera i att dessa “vattenkokare” skapar ett högre golvpris, vilket kan möjliggöra ytterligare investeringar.
Som en viss risk kan man också se att lokala energibolags, eller de styrande politikernas, intresse för att utveckla egen kapacitet minskar i framtiden när el ändå finns smidigt tillgänglig via ledningarna, och energibolagets kassaflöde kan användas till helt andra ändamål.
https://twitter.com/Mikko_Heikkila/status/1750049482446635087?t=ETKQLBRMduW1vFS7tCd2KA&s=19
Finns det inte en risk med dessa att elproduktionen via kraftvärme minskar = elpriset stiger både under billiga och dyra dagar?
(Siirsin ylläolevan energiansäästökeskustelusta tänne.)
Näin ammattilaisen näkokulmasta sähköenergiainfran tilanne näyttää tältä:
Tilanne ei parane koko ajan vaan pahenee pikkuhiljaa, mikäli tuuli- ja aurinkovoiman lisärakentaminen jatkuu. Tuulivoima on edelleenkin piilosubventoitu sähköntuotannon muoto, vaikka suoria tukia sille ei enää veronmaksajilta valuteta uusiin kohteisiin.
Tilanteen pahenemisella tarkoitan sitä, että sähköstä tulee ajoittain niin vakavaa pulaa, että hinta nousee tammikuun alussa nähtyihin hurjiin tasoihin ja ylikin, koska systeemissä ei ainakaan tällä hetkellä ole mitään hintakattoa esim. lainsäädännöllä määritelty. Vain taivas on rajana. Kyseinen hinnan volatiliteetti iskee lähinnä yksityistalouksiin ja pien- ja keskisuureen teollisuuteen. Perusteollisuuteemme se ei yleensä iske, koska suuryhtiöt/perusteollisuus on osannut varmistaa oman sähkönsaantinsa pörssisähkömarkkinoiden ulkopuolelle pääasiassa. He eivät kulutusjousta eivätkä ole juurikaan kiinnostuneet sellaisesta touhusta.
Pörssisähkö kyykyttää lähinnä yksityishenkilöitä. (Eihän sen näin pitänyt mennä?) Moni yksityishenkilö signaloikin jo kypsähtämistä siihen, että jotain sähkönhintoja pitää nykyään kytätä “pakkoharrastuksena” ja pahimpina päivinä kuten tammikuun alussa tänä vuonna nähtiin, lämmityksestä voi pamahtaa yhdessä päivässä jopa 100 euron lisälasku! Mikään ei takaa, etteikö tuollaisia yllär-pyllär-päiviä tulevaisuudessa ole enemmänkin.
Lisäsiirtokapasiteetin rakentaminen ulkomaille varmistaa vain sen, että sähkön hinta nousee pysyvästi keskieurooppalaiselle tasolle eli ainakin takavuosien 4-5 snt/kWh tasoihin tottuneelle kalliiksi. JOS piuhoja Keski-Eurooppaan rakennellaan huolettomasti lisää, niin uusi normaali keskihinta lienee luokkaa 20 snt/kWh - ellei sitten ajoissa järkiinnytä ja rajoiteta siirtolinjojen rakentamista esim. polittisella ohjauksella.
Energiayhtiöiden intressissähän ei ole tuota rajoitusta tehdä. He vain tienaavat lisää sähköllään kun hintataso nousee mutta tuotantokustannukset eivät.
Kun kerroin tuulivoiman olevan piilosubventoitua, niin avaan tässä mitä tarkoitin:
Oletuksena on, että suurimmalle osalle kuluttajista vanha, entisenlainen sähköenergiajärjestelmä, joka oli sääriippumaton ja varma, kohtuuhintainen, jopa edullinen (4-5 snt/kWh) riippumatta vuorokauden ajasta, on se ihannejärjestelmä, johonka haluttaisiin takaisin, ja josta ollaan valmiita jopa pientä lisähintaa maksamaan (1-2 snt/kWh), koska sähkönhinnan kyttääminen kyllätyttää, tammikuussa kohdalle osuvat bingopäivät 100 euron päiväkohtaisine lisälaskuineen horjuttavat joillakin jo talouksia ja ennenkaikkea: se tietyn sortin professoroiden keneltäkään muilta mielipidettä kysymättä meille visioima Uusi Uljas Sähkömarkkina kulutusjoustoineen ei olekkaan niin kivaa: saunominen aamulla klo 3 tai pyykinpesu läpi yön rynkyttäen (kerrostalossa varmasti naapuriarvostettua puuhaa) ei nyt vaan ole niin kauhean auvoista.
Kaikenlisäksi tuon sortin kulutusjoustaminen on näpertelyä. Eivät sähkömarkkinat kuluttajien niiauksilla juuri “kulutusvaikutu”. Ihmisillä on aivan väärä käsitys asioiden mittasuhteista. Tällä hetkellä myydystä sähkötehosta arviolta muutama sata megawattia on sellaista, joka on edes pörssisähkön piirissä - ja siten edes teoriassa altis hintapaineilla ohjattuun kulutusjoustamiseen. Tuostakaan myydystä pörssisähköstä joustaa voi vain pieni osa.
Perusteollisuus ym. eivät jousta, koska ei heillä ole tarvetta.He ostavat sähkön mankalahinnoin. Perusteollisuudesta vain Outokumpu on kipuillut hieman pörssisähkön vuoksi, koska ovat niin valtava sähkönostaja Suomessa, etteivät kaikkea sähköä kiintein hinnoin saa. Jäi se ydinlaitoskin Kemiin, terästehtaan naapuriin rakentamatta…kun sitä ei tullut edes Pyhäjoelle vähän alemmas rannikkolla. Niinpä Outokumpu on käynnistänyt selvitystyöt rakennuttaa oma pienydinvoimala tehtaansa viereen.
Tässä te näette sitä todellista kulutusjoustoaietta teollisuudelta: Ei perusteollisuus aio joustaa - eikä ehkä kykenekkään. Kyykkyyn-ylös joustaminen jää kuluttajien riesaksi. (Kyssäri professoreille: eihän tämänkään näin pitänyt mennä? Ettekö tajunneet sähkön käyttöpuolesta riittävästi kun tämän systeemin meille loitte? Vai ettekö vain välittäneet…teillähän on monella ideologiset juuret viherideologoissa ja 80-luvun Antiatom liikkeessä…)
On helppo jopa maalaisjärjellä ymmärtää, miksi perusteollisuus ei kulutusjousta kuten höperöiden professoreiden slaideissa vielä 2010 visioitiin. Mitenkä oikein aiot kulutusjoustaa sähköllä lämmitetyn masuunin kanssa? Virrat veks ja satsi jämähtää pyttyyn vai?
Kulutusjoustoa on muutenkin löytynyt markkinoiden mukaan “yllättävän vähän Suomesta”. Olisiko tämäkin asia kannattanut vähän paremmin tutkia etukäteen ennenkuin mentiin tähän typeryyteen?
Kuluttajat, vaikka eivät edustakkaan kovin suurta osuutta sähkömarkkinoista, niin heille kaikenmaailman DIY-sähköntuntijat kuten Osmo Soininvaara suosittelee "energian varastointia". No ei energiaa - tai sähköä niin vain varastoida. Lämpöenergiaa vielä jotenkin voisi varastoida esim. ylipaineiseen veteen, mutta sähkön varastointi: Ei siihen ole halpoja - eikä oikein edes hyviä ratkaisuja olemassa.
Paras tunnettu teknologia sähkön varastointiin on pumppuvoimalaitos. Pumppuvoimalaitoksessa vettä pumpataan sähköpumpulla yläaltaaseen. Kun sähköä tarvitaan, vesi juoksee ylhäältä alas pyörittäen turbiinia ja generaattoria. Norjassa on rannikolla jopa 1 km suuruisia korkeuseroja. Ylängöillä on miljoonien kuutiometrien tekoaltaita. Siellä homma toimii. Meillä on niitä 1 km korkeuseroja…eh…joo. Taitaa yksi nyppylä aivan pohjoisimmassa Suomen nurkassa olla, jossa päästään kilometrin päälle merenpinnasta (en tiedä paljonko ympäröivään maastoon nähden)…eikä siinäkään ole vesistöä vieressä eli ei oikein toimi. Vaikka sinne tekisikin pumppulaitoksen, niin ei ole yhtään sähkön kuluttajaa satojen kilometrien etäisyydelläkään eli siirtohäviöt tappaa idean.
Kaikki muut sähkön varastoimiseen visioidut teknologiat ovat paskoja ja kalliita. Vety (power to x) varsinkin on erityisen kallis ja paska teknologia sähkön säilömiseen. Tätäkään ei ääneen osaa/viitsi sanoa kukaan vaikka kaikki alalla tietävät tuon. Siinä on muuten samalla syy, miksi niitä käytännön vetylaitoksia ei vaan näy missään. Paljon puhetta, vähän villoja. Kukaan ei halua omalla rahalla investoida tuohon shaisseen. Sen sijaan markkinoilla on kyllä näitä Wittusia, jotka investoisivat sinun rahoillasi vetyyn. “Olisitko niin hyvä ja antaisit vähän rahaa, niin kyllä me investoidaan…”
Jos siis otetaan säävarma tuotanto jonkinlaiseksi sähköenergiajärjestelmän toivottavaksi attribuutiksi niin tuulivoima on tällä hetkellä käenpoika, joka ei tuota ehtoa toteuta. Tuulivoimalle ei myöskään ole minkäänlaisia ehtoja asetettu, että silloin kun ei tuule, niin tuulivoimaomistajien pitäisi olla velvoitettuja toimittamaan sähköä säävarmasti. Siten jokainen tuulivoimala lisää on kuin yksi käenpoika lisää pesään: joka tappaa muita poikasia pois pesästä. Tässä tapauksessa tuulivoima tappaa pikkuhiljaa höyryvoimalaitoksia, jotka siis ovat niitä säävarmoja voimalaitoksia.
Höyryvoimalaitoksissa on isot investointikulut - ja jotta investointi kannattaisi, vuoden ajalle pitäisi tulla riittävästi kapasiteettitunteja, joista saa rahaa. Tuulivoima syö tuota tuntimäärää, jotenka pikkuhiljaa markkinoilta poistuu säävarmaa tuotantoa kun vanhat investoinnit on kulutettu loppuun. Kuten St1:n Anttonen jo pari vuotta sitten kertoi, missään täysjärkisessä hallintoneuvostossa ei mene sellainen investointiesitys läpi, jossa vajaakäyttöiseen höyryvoimalaitokseen saisi investointipäätöksen. Btw, viikonvaihteen Hesarissa on pikku-uutinen, jossa Fortum kertoo, ettei heitä kiinnosta uuteen ydinlaitokseen investointi nykymarkkinassa: liian paljon volaa, liian epävarmaa mihinkä suuntaan poukkoileva energiapolitiikka ottaa suuntaa. Aiotaanko tulevaisuudessakin julkisuosia tai piilosuosia “käenpoikasia”, ts. tuulivoiman tapaisia markkinahäirikköjä, jotka vievät kannattavuuden säävarmalta voimalta - mutta jättävät sitten pulaan kun ei tuulekkaan?
Niinpä meillä tulee olemaan tämän kehityksen jatkumona väistämättä sähköenergia järjestelmä, jossa sähkön päätuotantomuoto on tuulimyllyt. Koska mitään merkittäviä sähkön varastoja ei ole (=kukaan laskutaitoinen ei halua niin paskaan investointiin rahojaan laittaa), meillä tulee väistämättä tilanteita, joissa sähköstä on pulaa. Nyt nähty 2 euroa/kWh on vasta alkusoittoa. Meillä voi hyvin olla tulevaisuudessa tilanteita, joissa sähkö maksaa 100 euroa/kWh.
Sähköverkkomme saattaa myös kaatua - tai ennenkuin se kaatuu, sähköä ruvetaan pätkimään Fingridin pakkotoimin. Siirrymme säännöstelytalouteen. Joku on verrannut tilannetta kehitysmaan sähköenergiaverkkoon. Voi sitä sinnekin verrata. Silloin kun minä olin Afrikassa, niin siellä sähköä sai vain osan vuorokaudesta. Sähköt saattoivat tulla päälle vain 2 kertaa 2 tunnin ajaksi vuorokaudessa ja silloin oli ruuat tehtävä ja kaffet keitettävä, jos ei halunnut ulos lähteä nuotiolla kokkailemaan… Ehkäpä tuo on se mihin Suomenkin väestö haluaa tilanteen ajettavan, kun sitä tuulivoimaa niin kovasti fantsutetaan? Olemmehan yhteiskuntana ja taloutena jo matkalla kohti kehitysmaaliigaa, niin kyllä siihen kieltämättä jotenkin hyvin sopii se, että myös sähköjärjestelmämme on kehitysmaatasoa? Eikö vain? Tiettyä outoa synergiaa tuossa on.
Tuulienergia on ainakin omasta vinkkelistäni myös syöpäistä, likaista energiaa sen vuoksi, että luontokato lisääntyy. Vähäisiä eivät ole ne määrät metsää, mitä esim. uuden tuulipuiston vuoksi hakataan. Nythän joku selvitysryhmä oli oikein tarkkaan laskenut, että mitä minimissään pitäisi esim uusien teiden tai uusien peltojen alta kaadettavasta metsästä maksaa. Se oli 5000 euroa hehtaarilta. Se oli kuulemma erittäin varovainen ja alakanttiin laskettu. Maksaako tuulienergiapuistot hävittämästään metsästä: myllyt ,sähkönsiirtolinjat, huoltotiet tuota hintaa? No eivät tietenkään maksa. Mikä on tuulivoiman kannattavuus, jos heidät pannaan maksamaan edes vähän sinnepäin oikeampaa hintaa aiheuttamastaan tuhosta? Ei varmasti kannata entiseen malliin.
Entä luontokato: nyt on ensimmäiset parahdukset kuuluneet siitä (mm. Suomen Luonto ry), kuinka tuulivoimalat ovatkin erittäin haitallisia luonnolle. Monet lajit pakenevat tuulivoimaloita ja niiden melusaastetta. Monet lajit kuolevat voimaloiden lapoihin ja ilmeisesti jopa infraääniin (lepakot). Vielä ei ole edes siitä hoksattu pöyristyä millaisia määriä mikromuovia lavat päästävät luontoon joka vuoksi (se muovi lähtee kulumalla lavan pinnasta).
Listaa voisi jatkaa lisääkin. Tuulivoima ei mitenkään osallistu niihin kustannuksiin, että sähkönsiirtoverkkoon tulee miljardien lisäinvestointeja lähivuosina vain koska tuulimyllyt. Sähköverkosta poistuu myös ns. inertiaa, koska isojen höyryvoimalaitosyksiköiden poistuttua sähköverkosta poistuu isoja pyöriviä generaattoreita. Tuulivoimalat eivät tuota verkkoon inertiaa, joten se täytyy jotenkin kompensoida. Nyt Fingrid on ottamassa sen laskun - veronmaksajien piikkiin. (Tai oikeasti: se maksatetaan kaikilla sähkönostajilla kysymättä sinun mielipidettäsi, että olitko mieluummin tuolla rahalla subventoinut vaikka säävarmaa, luontoystävällisempää ydinvoimaa?)
Eikö nämä kaikki pitisi oikeasti laskea yhteen ja miettiä onko tässä mitään järkeä oikeasti? Laskea joku kokonaiskustannus tälle hommalle? Arvottaa myös säävarmuus ja mielenrauha hintastabiiliudesta - samoin kuin se, ettei puolta valtakuntaa valjasteta tyhjänpäiväiseen Fingrid Tuntihinta-appin kyttäämiseen uuden “pakkoharrastuksen” muodossa? Kai sitä elämäänsä ja aikaansa voisi suomalaiset vähän paremminkin käyttää kuin sähkönhintaa kyttäämällä? Lisäksi voitaisiin oikeasti laskea mitä ne tuulivoiman kustannukset on kun siitä tehdään päävoimantuotantomuoto? Kukaan ei nimittäin ole tietääkseni sitä tehnyt.
Entä jos kaikille pitkässä juoksussa kohtuullisen edullinen ja käytännössä mukavin sähköenergiajärjestelmä olisikin kasa hyvin hoidettuja ydinvoimaloita täydennettynä vesivoimalla, bioenergiakaukolämpölaitoksella (CHP), kohtuulilisella määrällä aurinkosähköä ja rajoitetulla määrällä tuulivoimaa (=jossa olisi kaikki piilokustannuksetkin mukana)? Vaikka tuo järjestelmä maksaisi 1-2 snt/kWh enemmän kuin joku teoreettinen tuulimyllyhökötys, jossa ajoittain on tilanteita että sähköä ei saa - niin minä ainakin henk.koht. olen valmis tuon hintalisän maksamaan, jotta tähän sähköön ei tarvitse enempää elämänsä vähiä tunteja “harrastuksena” käyttää. Olisitko sinä valmis samaan?
Olisitko itse valmis maksamaan sähköstäsi tasaisesti esim. 7 snt/kWh vuoden ympäri, jos sillä pääsisit eroon Tuntihinta.appin kyttäämisestä, ei tarvitsisi koskaan välittää milloin saunan napsauttaa päälle tai pohtia sitä, montako uhanalaista lintua mikäkin tuulimylly on tässä kuussa vispannut palasiksi? Tai montako tonnia mikromuovia Perämeren tuulimyllyt laskevat Itämereen peruuttamattomin seurauksin, joita emme osaa vielä ehkä edes ennakoida? Seuraavalla lounasateriallasi syöt sitten ne muovit silakoiden mukana…
Ja, helt rätt tänkt. Och det är inte bara en risk, utan det är precis vad som händer.
Kraftvärmeverken (CHP) skrotas. I själva verket ökar elförbrukningen, eftersom energi som tidigare främst har erhållits från biobränslen nu måste tas från el.
Nollpriserna för vindkraft försvinner helt. Den lägsta nivån kommer sannolikt att ligga på runt 3–4 cent/kWh (om inte vindkraften faktiskt tvingas betala för alla kostnader den orsakar, inklusive naturförlust) och elmarknadens genomsnittspris stiger tydligt redan med dessa inställningar. Obs! Alltså den lägsta nivån. Vi kommer inte längre att gå ner till noll eller negativa priser i framtiden, utan amplituden svänger ner till max 2–3 cent-nivån innan den skjuter upp igen. Se nästa stycke för min gissning om genomsnittspriset.
Elens årliga genomsnittspris kommer sannolikt att ligga på en nivå > 8–10 cent/kWh på sikt – kanske till och med mer om stora överföringsledningar till Centraleuropa förverkligas, vilket gör att tyskarna köper upp vår el. Det vill säga betydligt mer än vad det var förr i tiden, för bara några år sedan när vindkraften inte dominerade systemet. Jag räknade då ut att det årliga genomsnittspriset i Finland var strax under 5 cent/kWh baserat på en tioårig tidsserie av börspriser.
För oss förblir detta vaktande av elpriser och dansen med förbrukningsflexibilitet en permanent plåga, eftersom vi själva ville ha ett sådant här elsystem i stället för det gamla.
Ett alternativ hade varit ett kärnkraftsbaserat system som producerar vädersäker el för under 10 cent/kWh (vilket bland annat Polen investerar i), men hos oss valde man tydligen så här.
Båda systemen kan inte existera samtidigt. Det vill säga, vindkraften tränger ut kärnkraften om den tillåts göra det på felaktiga grunder, det vill säga att man inte kräver vädersäkerhet av elenergisystemet och inte sätter något pris (värde) på det.
Bakom detta vindkraftssystem står för övrigt professorer inom energibranschen som hyser avsky för kärnkraft. De är 1980-talets studenttonåringar som var med i anti-atomrörelsen. För dem duger inte kärnenergi och man försöker fälla krokben för den på alla sätt. Vindenergi uppfanns som ett utmärkt knep för att utföra detta sabotage med elmarknadens egna verktyg.
Jag har inte ännu behövt tvätta eller basta på natten, trots att jag har haft spotpris länge. Det har ju funnits rimligt prissatta fastprisavtal tillgängliga under hela hösten om man är rädd för spotpris. Jag tänker inte börja argumentera, alla har rätt till sin egen åsikt. Den där miljöpåverkan är verklig, men kärnkraften har också sina risker, även om jag alltid har förespråkat kärnkraft. Det var väldigt dystra tankar här ovanför, själv ser jag inte framtiden som så olycksbådande – den som lever får se. En fjärdedel av året är för tillfället en lite knepigare tid, det vill säga perioden från början av november till slutet av februari. Då kan det uppstå kortvariga kritiska stunder som vi har sett, men det handlar om sällsynta ögonblick. Man behöver faktiskt inte sitta och vakta det där spotpriset hela tiden; det ges ofta en felaktig bild av att det tar över hela ens liv, vilket det absolut inte gör.
Du fokuserar på nuet och ser inte längre fram. Jag klandrar dig inte. De flesta människor fungerar så. Som yrkesman försöker jag förutse lite (kvalificerade gissningar, prognoser osv.) vart vi är på väg om och när den nuvarande utvecklingen fortsätter. Samt beakta vad som har hänt på andra håll och vilka nya rön forskningen har gett om bland annat Europas vindbälten. Enligt de senaste forskningsrönen ingår Europa i en så pass enhetlig vindzon att det mycket väl kan uppstå situationer som varar i flera dygn där propellrarna inte vispar fram el nästan någonstans. Därmed är det struntprat som professorerna tidigare matat oss med, att problemet skulle lösas genom att bygga överföringsledningar: “det alltid blåser någonstans i Europa” – inte en helt fungerande lösning.
Hittills har du inte behövt uppleva en situation där elen tar slut i hela Europa, eftersom de där gamla ångkraftverken fortfarande finns kvar. Men när man väl genom en gökungepolitik har gjort sig av med dem inom en tidsram på 10–20 år, då får även du uppleva (om du lever då) hur det känns när hela Europa stannar (med undantag för vissa få länder som Polen, som inte satsar på vindkraftverk utan på kärnkraftverk) på grund av elbrist. Börselspriserna lär vara intressanta i det läget, men det är sekundärt. Det tråkiga är att man inte får el överhuvudtaget och vad det leder till.
Vindkraftverk är betydligt skadligare för naturen än kärnkraftverk. Kärnkraftverken i Finland är mycket säkra eftersom kärnkraftens säkerhet beror på vem som driver dem. De finländska operatörerna är extremt kunniga och noggranna. Likaså är den övervakande myndigheten noggrann. Därför är även våra kraftverk säkra.
Jag tror inte att du ser in i framtiden överhuvudtaget. Du är helt enkelt inte kapabel till det, eftersom du inte vet hur elenergisystem fungerar. Du har en småkonsuments perspektiv och även det fokuserar på hur den gångna dagen har varit för dig. Det syns för övrigt i dina kommentarer: “för tillfället” och “det har inte behövts” – alla är tidsformer som främst fokuserar på nuet eller speglar hur man har klarat den senaste veckan. De är inte till mycket nytta när man ska försöka förstå framtiden.
I början av detta år fanns det en dag i januari då uppvärmningen av en genomsnittlig villa kostade 100 euro med el. Alltså en enda dag! Det är väl fint om din ekonomiska ställning är sådan att en daglig elräkning på 100 euro (alltså 3 100 euro i månaden) inte berör dig alls. De flesta finländare har det definitivt inte så förspänt, så det vore bra om du kunde reflektera över saker även ur andra perspektiv än ditt eget.
Den där dyra dagen var förbrukningen i mitt hus 4,7 kWh, så det blev inga jättesummor att betala. Husets uppvärmnings- och tappvattensystem har planerats utifrån egna idéer för att vara så mångsidigt som möjligt, vilket möjliggör användning av börsel, och det var ju bara de hushållen som den dyra elen drabbade då. Framtiden kan ingen förutspå och alla möjliga scenarier är möjliga; du kan ha rätt, fel eller mittemellan, precis som jag. Varje hushåll kan på sitt håll förbereda sig för eventuella elavbrott och skyhöga elpriser, till exempel genom att skaffa ett elverk (aggregat) som man kan sköta de nödvändiga basfunktionerna med om det kniper. I mars kommer nästa möjliga prövning när OL3 går i underhållsstopp, då kan vi få se rejäla pristoppar. De dämpas delvis av den ökade solkraften som nästan fördubblats sedan förra året och det tillkommer mer hela tiden. Vid den tidpunkten producerar mitt eget solcellssystem på 5 kW mer än jag förbrukar, och höga börselpriser skulle innebära ren vinst under dagen, även om jag inte direkt hoppas på det. Inte heller kärnkraftverken är några bombsäkra elproducenter, det har förekommit avbrott i dem titt som tätt. Vindkraften är bra på så sätt att produktionsmängden kan förutspås ganska väl för de kommande dagarna; i ett kärnkraftverk kapas effekten ganska snabbt om det uppstår ett fel. Mångfald i elproduktionen är till allas fördel så att systemet inte kollapsar, och såvitt jag förstår är det vad man strävar efter även i Finland.
Det är naturligtvis fint att det är så i ditt hus, men för helheten är det inte särskilt intressant. När man försöker bilda sig en uppfattning om hela system, så framstår det där sättet att filtrera allt genom sin egen navel som ganska egoistiskt och till och med irriterande.
För många människor ser huset inte ut så – och det går inte ens lätt att anpassa det till det.
Jag tycker också att diskussionen är fel ute när man börjar spegla saker utifrån sin egen navel och bara maler på om att “just nu har jag det bra”. Det hade den där berömda grodan också, som blev levande kokt genom att man höjde temperaturen lite i taget.
Systemförändringen kommer att slå mot dig också, där det årliga genomsnittspriset på el stiger från nivån 4–5 cent/kWh till exempelvis det dubbla, som det verkar ha gjort nu (8–9 cent/kWh) – och det ser ut att stiga ännu mer, kanske till nivån 12 cent/kWh. Om Finlands elproduktionssystem underordnas för att tjäna tyskarnas (horstien) elproblem i Germanien, då har du också skäl att vänja dig vid att betala i snitt 20 cent/kWh för din el. Det spelar ingen roll om du har börsel eller fast pris. Grundnivån bryr sig inte om vilken avtalstyp du kör med – så sluta tjata om det som en lösning som du gjorde i dina tidigare inlägg. Det här handlar inte om avtalstypen.
Svara åtminstone inte på detta med att “det gör inget, min plånbok tål att betala det dubbla eller till och med 4x mer för elen än förut”. Det är fint om din plånbok är i så gott skick och att du inte bryr dig om att elenergisystemet kunde ha designats annorlunda – så att den förestående prisstegringen inte skulle bli verklighet. I samhällsekonomin finns det säkert en stor grupp människor vars plånböcker inte är i samma skick som din, och i det stora hela spelar det roll hur mycket pengar från vår samhällsekonomi som läggs på en sådan basförnödenhet som el.
Här diskuteras (eller åtminstone diskuterar jag) ett helt systemparadigm. Om du inte är intresserad av att diskutera det på den nivån, kan du då sluta spamma om ditt hus och dina avtal, för mig – och säkert inte heller andra – intresserar inte sådana oväsentliga smådetaljer när vi pratar om stora frågor på systemnivå.
Mångsidighet i elproduktionen är till allas fördel så att systemet inte kollapsar, och såvitt jag förstår är det vad man strävar efter även i Finland.
Man strävar inte efter mångsidighet i Finland. Just nu är riktningen sådan att vindkraft blir det huvudsakliga produktionssättet. Kraftvärmeverken dör sakta ut. Det kommer ingen mer kärnkraft. Till och med de gamla stängs ner, precis som har hänt i Sverige.
Vårt elenergisystem förfaller förmodligen så småningom till utvecklingslandsnivå och genomsnittspriset på el stiger till Tysklands nivå. Kanske till och med över det under köldperioder.