Digital Workforce - Tjänsteföretag för automatisering och mjukvarurobotik

Kö vid dörren till First North, Digital Workforce meddelade sitt intresse idag.

Tillväxt, återkommande fakturering, programvara, robotik, intelligent automation…
Det görs dock förluster redan på EBITDA-nivå.

Bolaget siktar på 20 MEUR i bruttolikvid och gamla ägare säljer sina aktier. Teckningsförbindelser för knappt 10 MEUR, om värderingen av aktiekapitalet INNAN emissionslikviden är högst 50 MEUR.

Med min matematik går det inte ännu att beräkna bolagets framtida börsvärde med ovanstående information, så ankarinvesterarna har nog mer information om t.ex. emissionens storlek.

LEDANDE TJÄNSTEFÖRETAG INOM INTELLIGENT AUTOMATION
Digital Workforce är ett av världens ledande tjänsteföretag inom programvarurobotik och intelligent automation mätt i både omsättning och antal anställda. Vårt företag erbjuder tjänster till en bred kundbas inom olika branscher. Vi fokuserar enbart på intelligent automation. Vårt ständiga mål är att förtjäna vår ledande position genom att vara den bästa aktören i branschen.

Finansiella mål och utdelningspolicy

Digital Workforces mål är 100 miljoner euro i årlig omsättning vid utgången av år 2026. Av den årliga omsättningstillväxten förväntas cirka 30 miljoner euro komma från Norden och 50 miljoner euro från USA och Storbritannien.

Dessutom är bolagets mål en tydligt positiv justerad EBITDA-marginal[2] vid utgången av år 2026. På längre sikt siktar bolaget på en justerad EBITDA-marginal på över 20 procent, men under perioden 2021–2026 prioriterar bolaget investeringar i tillväxt framför lönsamhet.

Digital Workforce har ingen fastställd utdelningspolicy.

Den planerade börsintroduktionen förväntas bestå av en nyemission på cirka 20 miljoner euro (bruttomedel) samt en aktieförsäljning där vissa av Digital Workforces aktieägare säljer sina aktier. Medlen från nyemissionen är tänkta att användas för att stödja Digital Workforces internationella tillväxtstrategi genom att stärka internationella sälj- och leveransresurser, samt för att finansiera eventuella företagsköp. Dessutom är medlen från nyemissionen tänkta att användas för investeringar relaterade till införandet av ny teknik samt för att säkerställa produktionsresurser och skalbarhet.

Ankarinvesterare, det vill säga vissa fonder förvaltade av enheter ägda av Aktia Bank Abp, Handelsbanken Fonder och vissa fonder förvaltade av SP-Rahastoyhtiö Oy, har under vissa sedvanliga villkor åtagit sig att teckna aktier i börsintroduktionen under förutsättning att bolagets värdering före emissionslikviden är högst 50 miljoner euro. Ankarinvesterarnas åtaganden uppgår till totalt 9,4 miljoner euro.

image

30 gillningar

Informationsmötet från bolaget börjar snart på inderesTV kl. 10:00 :slight_smile: Digital Workforce tiedotustilaisuus 10.11.2021 kello 10:00 alkaen - Inderes

15 gillningar

Här är en intervju med VD Mika Vainio-Mattila Digital Workforce suunnittelee listautumista - Inderes

18 gillningar

Nämndes det någonstans vilken förmedlare som ordnar emissionen?

3 gillningar

I bolagets noteringsprospekt

”Danske Bank A/S, filial i Finland (”Huvudförvaltare”) har utsetts att agera som huvudförvaltare för börsintroduktionen. Dessutom har Bolaget utsett Nordnet Bank AB som teckningsställe i erbjudandet till allmänheten.”

9 gillningar

Första observationer - detta kräver också närmare undersökning:

  • Ett tjänsteföretag säljer experter för att installera programvarurobotar (RPA) och artificiell intelligens (AI) och säljer en underhållsliknande tjänst utöver det.
  • Inga egna programvaror. Använder andra utvecklares RPA- och AI-lösningar.
  • Verksamheten sägs vara skalbar. Hur skalas RPA-tjänsten om man säljer “arbetshänder”, precis som andra IT-tjänsteföretag gör?
  • Ingen exakt information om marknadsstorleken, men “miljarder virrar i samtalen”, och vad är den realistiska verkligheten.
11 gillningar

Det ska bli intressant att se hur dyrt Digital Workforce kommer att bli på börsen.

Det är mycket hype kring programvarurobotik (och med goda skäl, förstås). Här är en studie om ämnet. Tjänsterna kommer att växa snabbare än systemleverantörernas sida, vilket ger en indikation på DF:s marknad och dess tillväxt.
Det bör dock noteras att branschen har hård konkurrens och att det redan i Finland finns åtminstone ett par dussin seriösa konkurrenter.

7 gillningar

Marknadstillväxt på 32,8 procent per år, starkt.

Edit: Företaget har lyckats förbättra sin lönsamhet stadigt trots tillväxtinvesteringar.

4 gillningar

Följande åsikter kan vara lite…kritiska…

I) Funderingar kring trovärdigheten i affärs- och mjukvarurobottekniken:
RPA-lösningar är enligt min uppfattning i sin linda; Text- och bildigenkänning kräver en nästan standardiserad, till och med noggrann och strukturerad datarepresentation, för att grundförutsättningarna för automatisering av databearbetning ska vara ens nästan desamma som för ett traditionellt IT-system. Tekniken utvecklas, men den ersätter ännu inte människan i tolkningen av en suddig årsredovisning. Detta leder till grundproblemet, att om RPA & AI endast löser automatisering delvis, varför välja RPA & AI, om en traditionell IT-lösning och en människa som huvudanvändare löser 100 % av fallen?
Tja – bra försäljning säljer ju…

På företagets webbplats kan man hitta information om chatbots. Har ni förresten pratat med en dum chatbot? Ja, alla nickar där framför skärmen, visst är det så. Botar och AI är verkligen artificiell intelligens (dumma), och återigen behövs en eller flera människor för att stödja botarna, vars kundtjänstförmåga är ganska svag.
Tja – bra försäljning säljer ju…

II) Realismen i tillväxtmålet – funderingar:
Att öka omsättningen från 19,1 MEUR till 100 MEUR på fem år kräver en årlig tillväxt på cirka 40 %. Hur är det möjligt? Omsättningen för de nio första månaderna 2021 ökade med 19,3 % jämfört med de nio första månaderna 2020.
Företagets verksamhet är olönsam och kommer troligen att fortsätta vara olönsam även efter 2026, om jag tolkade det rätt. Varför är bruttomarginalen endast 32,6 % om företaget är fokuserat på RPA & AI-tjänster, marknaden är “miljarder” och marknadens årliga tillväxt är runt 20 %? Krävs det nya aktieemissioner för att nå målen?
Tja – en bra historia säljer ju…

4 gillningar

Min uppfattning är att programvarurobotar fortfarande är i sin linda. Om små ändringar görs i den data som används eller i användargränssnittet (samma som människan använder med mus och tangentbord) för programvaran som roboten använder, kräver det då att roboten måste tränas om när den inte längre fungerar, och då måste man betala mer pengar till robottillverkaren igen?

Visst, dessa nuvarande programvarurobotar kan förmodligen vara ganska användbara i större företag och för uppgifter som utförs väldigt ofta och på samma sätt varje gång.

För en tid sedan erbjöd en konkurrent dessa tjänster. För en anställd i ett litet företag kändes priserna ganska höga. Var det så att tillverkningen av en robot skulle kosta minst tusentals, månadsavgiften skulle förmodligen vara hundratals i månaden oavsett om man använde den eller inte, och sedan skulle man betala en timkostnad för användningen av roboten.

Programvarurobotik har nu börjat utnyttjas ganska väl i stora organisationer, där informationen är i digital form och mängden information som ska behandlas är stor. En robot överträffar mänskligt arbete här. Jag letade efter information om Digital Workforces kunder och stötte på följande webbinarieannons. Jag har inte hunnit undersöka det närmare än, eftersom jag ville dela med mig av det till er genast. :blush: Webinaari: Miten Verohallinto hyödyntää ohjelmistorobotiikkaa muuttuvassa toimintaympäristössä?

5 gillningar

RPA-plattformar som UiPath, Blueprism etc. har utvecklats betydligt de senaste åren, och RPA är inte längre i sin linda. Med vissa äldre open source-verktyg, som t.ex. Sikuli, kan man behöva göra saker via bild-/textigenkänning, eller om man automatiserar gamla system som cobol och liknande.

Det är inte meningen att RPA-lösningar t.ex. “manuellt” ska läsa Excelfiler, Word-dokument och så vidare, utan hanteringen av dessa sker på samma sätt som i andra informationssystem. När saker planeras och implementeras ordentligt och API:er används om möjligt, fördröjer inte ens små förändringar i användargränssnitten arbetet. Om användargränssnitten ändras ordentligt, kräver de ändrade delarna naturligtvis också ändringar i robotens kod, men i huvudsak är även dessa snabba uppgifter, om inte hela användargränssnittet görs om totalt.

10 gillningar

Ja, i det inledande skedet säljs arbetskraft för att utveckla dessa mjukvarurobotar, och samtidigt byggs den infrastruktur de behöver. Skalbarhet uppnås i det skedet, om (och ofta när) lösningen visar sig ha betydande fördelar för kundens verksamhet, och det finns mycket mer att automatisera. På så sätt kan man lägga till fler mjukvarurobotar i en redan färdig miljö (där man eventuellt även kan dra nytta av viss befintlig “kod” från tidigare lösningar). Digital Workforce levererar enligt min uppfattning RPA (Robotic Process Automation) som en SaaS-liknande tjänst, Robot as a Service, där de sannolikt debiterar en månadsavgift per mjukvarurobot utöver andra kostnader (t.ex. licenser + utveckling). Typiskt sett är dessa kundrelationer säkert långa, eftersom den initiala investeringen uppgår till tusentals euro, och för kunden blir det i slutändan desto mer kostnadseffektivt ju fler affärsprocesser som kan automatiseras.

5 gillningar

Videon där förklarar verksamheten väl.

8 gillningar

Digital Workforce är på rätt plats vid rätt tidpunkt, det vill säga de möter den hårda efterfrågan på marknaden. RPA och NLP har just nu ett bra uppsving på marknaden. De växer alltså nästan av misstag med resten av marknaden.

Baserat på intervjun framkom det inte på något sätt vad deras verkliga konkurrensfördel är på denna marknad, där alla andra också använder samma lösningar (BluePrism etc.).

“Fokuserat brett tjänsteutbud som konkurrensfördel” - va?
“Strategin är att växa genom att växa” - hmm
“Kontinuerliga tjänster produceras i Polen med billig arbetskraft och marginalen är hög” - Jaså, du menar det?
“Man gör ingen vinst när rekrytering, marknadsföring och försäljningsinsatser äter upp alla intäkter” - Är det klokt?
“Javisst kan vi växa” - Visst är det så, tills pengarna tar slut, vad händer då?
“Vi har kommit långt, men är egentligen i början” - Att vara eller inte vara, det är frågan

22 gillningar

Då och då kollar jag vad Cathie Woods ARK-Invest har satsat på. Hon har bland annat en armé av analytiker till sitt förfogande, och via dem kan man stöta på färdigt dissekerade fynd.

På så sätt fick jag syn på UiPath. Företaget förblev lite av ett frågetecken, men jag fick en stark bild av att branschen och marknaden sväller som en bulldeg.

Det finns alltså efterfrågan på Digital Workforces utbud och det vore ett under om det inte skulle kunna växa. Frågan är bara hur mycket. Jag fick intrycket från Verneris intervju och företagspresentation att målen för tillväxt har sträckts ut med båda händerna. Möjligt, men det tål inga gropar på vägen.

Rekryteringsutmaningarna är stora, och vilket år kommer de att göra vinst för första gången? Alla växande teknikföretag har naturligtvis en risk för disruption, vilket VD:n också refererade till i videon när han svarade på en riskfråga från publiken.

Ändå verkade helheten inte alls dålig. Det finns bevis och de har hittat sin egen nisch. VD:n är erfaren och har varit verksam internationellt länge.

Det är en detalj, men en bra sådan, att LifeLine inte tänker sälja sina innehav, utan avser att förbli ägare. Den oundvikliga slutsatsen är att Finlands främsta inkubator för tillväxtföretag anser Digital Workforce vara lovande.

Om priset är rimligt, kommer jag att lägga IPO-deltagandet i kategorin “övervägs med intresse”.

18 gillningar

Hur ska du annars växa?

5 gillningar

Programvarurobotik är en av framtidens stora möjligheter och potentialen inom detta är stor. Nyckelfrågan är förmodligen att få rätt människor till företaget, det vill säga att få toppexperter att arbeta, även om det är för lite mer pengar. Medelmåttor inom denna genre kommer sannolikt inte att klara sig.

Jag tänkte själv ge mig in i detta; risken är förstås måttlig, men det är den ju med allt annat också.

2 gillningar

Den grundläggande frågan är enligt mig om denna verksamhet faktiskt är lönsam?

Bolaget kommunicerar att det är byggt för global tillväxt och skalbarhet. Verksamheten har nu byggts upp i 6 år, och tillväxt har skett, men den har varit förlustbringande. Tillväxtmålet till 2026 är cirka 5X, och kanske lönsamhet. Man kan undra varför bolaget inte har gått med vinst ännu, om affärsmodellen är skalbar? Varför skulle endast en mångfaldig verksamhet vara lönsam? Andelen kontinuerlig fakturering av omsättningen hade ökat något under Q1-Q3 2021, till 52,7 %. Men nästan hälften av omsättningen är fortfarande försäljning av konsulttjänster, vilket kan vara lågmarginal och varierande. Årets försäljningsmarginal är 35,7 %, och har ökat från 32,6 % 2020, men rörelseresultatet glider ännu mer in på minus. Huvuddelen av emissionen används för försäljning och marknadsföring, vilket i sig är förståeligt, men bolaget kommunicerar att det är en ledande aktör och har fått erkännande inom sitt verksamhetsområde, så varför fungerar inte djungeltrumman redan som en drivkraft för försäljningen?

Har lönsamhets- och tillväxtfaktorerna bedömts för optimistiskt i affärsplaneringen? Är till exempel automatiseringsgraden för optimistisk, det vill säga att kunderna nöjer sig med 20 % automatisering, trots att 80-100 % har beräknats som potential i olika funktioner, vilket torpederar skalfördelarna? Eller är konkurrensen helt enkelt så hård att bolaget säljer sina tjänster för billigt för att vinna anbudstävlingar, och på så sätt förblir verksamheten på minus? Idén att ersätta människor och använda befintliga traditionella system för automatisk datainmatning kan vara en bra idé, men enligt mig är det en begränsad lösningsprincip vad gäller skalbarhet utan extra kostnader för programvaruändringar. Är en snabb billig lösning med en robot bara en tillfällig lösning, och den verkliga effektiviseringen för kunden är traditionell dataintegration, som ger mer prestanda, och systemet fungerar 24/7, precis som en robot. Robotar som ersätter hundratals händer som tillfälliga avlastare av arbetsbördan är inte en hållbar och stabil affär, så den kontinuerliga faktureringen kan misslyckas även ur detta perspektiv, även om dessa berättelser ger bra marknadsföringsmaterial.

16 gillningar

Om vi talar om användargränssnittsautomatisering, ersätter robotarnas begränsade hastighet deras förmåga att arbeta 24/7, om vi bortser från systemunderhållsavbrott etc. En annan aspekt är datakvaliteten. Människor är felbara och skriver ibland in felaktiga data. Detta kan orsaka så kallade felaktiga förfrågningar till kundsupport och manuell korrigering därefter. Att mäta dessa fördelar är svårt på kort sikt.

Robotar kan användas för gränssnittslösningar, och nuförtiden är hybrider (användargränssnitt + API:er) ett vanligt sätt att påskynda implementeringen. Bildläsning görs mer sällan än man tror, eftersom källmaterialet nuförtiden i regel är strukturerat eller nativt digitalt. I Windows, till exempel, kan 99% av användargränssnittselementen fångas utan bildläsning.

I stora organisationer räknas robotens livslängd ofta i år, eftersom många projekt tävlar om budgetmedel och resurser. Genom företagsfusioner och förvärv kan programvaruportföljen få in material som man inte vill utveckla, men som man måste behålla tills en större arkitekturöversyn är klar. Robotar kan köpa tid för att genomföra de viktigare implementeringarna.

Inom den offentliga sektorn kan man vara bunden till viss programvara, eftersom det inte är rimligt att ersätta en sjukhusapparat X med en ny, eller så tvingar en tredjeparts programvara organisationen att agera på ett visst sätt. Problem/begränsningar som orsakas av tredje part är just den offentliga sektorns plåga. (Okej, till exempel programvarukompetensen och processerna hos små och medelstora företag som jag har stött på i Tyskland…puh…)

Om 80/20-regeln är tillräcklig för kunderna beror på verksamhetens volym och toppbelastningar. Om en toppbelastning inträffar årligen vid samma tidpunkt, är redan 20% robotisering en tillräcklig fördel, eftersom den egna personalen inte på något sätt räcker till för att hantera efterfrågan, och en lösning baserad på att anlita ett bemanningsföretag är arbetskrävande med personaltraining och andra omkostnader. Vanligtvis är procentsatserna annorlunda - 80% görs med robot och resten manuellt. Detta är enligt mina egna erfarenheter.

Jag håller med om att robotik på längre sikt (5+ år) inte ersätter och inte bör ersätta ett riktigt IT-systemprojekt. Verkligheten är dock en rörig massa av begränsningar som dikterar förändringstakten. Jag tar inte ställning till Digital Workforce eller deras verksamhet här, jag ville bara framföra min egen åsikt om hur robotikens livscykel kan se ut och varför de försvarar sin plats som ett lösningsalternativ för företag och organisationer.

Slutkommentar: Jag har fått mitt uppehälle från programvarurobotik i många år, så ovanstående bygger på praktisk erfarenhet med olika kunder. Jag är dock varken anställd av Digital Workforce eller deras kund. All kritik är välkommen!

42 gillningar