Consti - Från ett vändningsföretag till ett tillväxtföretag

Constis svårigheter fortsätter.
Konkurrensutsatt entreprenad inom renoveringsbyggande är ett hårt spel.
Den som lovar att göra det billigast är oftast den som ”tvingas” utföra entreprenaden.
Jag skrev avsiktligt ”tvingas”, eftersom vinnaren av en anbudstävling inom renoveringsbyggande i snitt får entreprenaden med mycket låga marginaler. Ofta är entreprenaden till och med förlustbringande.

Constis nackdel jämfört med konkurrenterna är företagets betydande administrations- och övriga koncernkostnader, som är massivt lägre hos smidigare aktörer.

En grundlig renovering i ett bostadsaktiebolag (t.ex. stambyte eller fasadrenovering) är ett typiskt exempel på en konkurrensutsatt entreprenad för Consti. På grund av mitt yrkesval har jag varit involverad i över 200 sådana renoveringar.

Det vanliga vid upphandlingar av dessa entreprenader har varit att cirka 40–50 % av de inkomna anbuden är ”rätt” prissatta. Det vill säga att de ligger prismässigt väldigt nära varandra. Man har räknat på allvar och fördjupat sig i anbudsberäkningen med omsorg. Som ett resultat av detta är gruppen som räknat rätt en tät klunga med en spridning på bara några procent.

Typiskt sett är cirka 40–50 % av anbuden ganska dyra, vilket innebär att deras prislapp sticker iväg 10–50 % högre än de ”rätt” prissatta anbuden.

Ofta finns det också ett anbud som har erbjudit entreprenaden till ett ”underpris” som sticker ut från de andra (jämfört med det ”rättvisa” marknadspriset). Vanligtvis är detta underpris 4–8 % lägre än den näst billigaste entreprenören. Alltså inte massivt, men ändå märkbart billigare. I en sådan entreprenad finns det inga marginaler kvar att tala om.

Sedan finns det ytterligare en grupp som dyker upp då och då i anbudstävlingar: Osunt underprissatta anbud. I dessa fall kan anbudet vara 10–20 % billigare än det näst billigaste.

Det som har varit iögonfallande är att dessa grova underprissättningar nästan undantagslöst har kommit i kuvert med Constis logotyp. Privata entreprenörer faller inte för sådana misstag. Där är det ju den egna plånboken som prövas hårt.

Var och en kan fundera på hur lönsamt renoveringsentreprenader är om man med ”rätt” beräknade anbud gör marginaler på t.ex. 3–5 %.
Om man nämligen räknar de tekniska raderna rätt och lägger in en marginal på t.ex. 8 %, kommer någon annan garanterat att ta hem entreprenaden. I en konkurrensutsatt bransch tvingas entreprenörer nöja sig med låga marginaler.

Consti har ganska dåliga förutsättningar att klara sig i konkurrensutsatt entreprenad med god lönsamhet. Kunden (t.ex. ett bostadsaktiebolag) köper vanligtvis där det är billigast, och det innebär mycket knappa marginaler för den som utför entreprenaden, om ens några marginaler alls. Branschen är konkurrensutsatt och man får in många anbud.

Jag tänker inte bli delägare i Consti i fortsättningen heller, eftersom mindre, lokala företag med en omsättning på 3–15 miljoner kan bedriva lönsam verksamhet med betydligt lägre projektmarginaler än denna jätte. Därför kommer de att fortsätta sätta press på Consti även i framtiden.

Har någon tankar om hur Consti skulle kunna vända denna press, som beror på en tyngre kostnadsstruktur, till en vinst?

Rätt beräknade entreprenader är förstås en väg, men man vinner inte särskilt många procent eller tiondelar av en procent på det, annars börjar mindre entreprenörer ta entreprenaderna framför näsan på en, eftersom deras verksamhet tål en lägre projektmarginal än Constis.

Edit:
Och Consti räknar förstås inte systematiskt eller ens vanligtvis sina entreprenader fel; mycket oftare blir de inte valda för att de hamnar i mellanskiktet av de mottagna anbuden.
Tydliga underprissättningar av entreprenader är dock, när de väl förekommer, oftast just Constis verk.

7 gillningar

Bra kommentarer och insikter, jag har inget klart svar på din fråga. Branschen är utmanande och hårt konkurrensutsatt i Finland, och Consti har enligt min mening inga betydande konkurrensfördelar eller möjlighet att uppnå höga marginaler i framtiden. Vi har också i prognosen att Consti på lång sikt endast uppnår en EBIT-marginal på 3 %, vilket är klart under bolagets eget mål på 5 %.

Jag skulle dock inte vara så kategorisk i alla dina bedömningar. “Den som lovar att göra det billigast får typiskt sett utföra entreprenaden.” Jag har själv suttit i två bostadsrättsföreningars styrelser och beslutat om en betydande fasadrenovering. I inget av dessa fall valde man den billigaste entreprenören för att genomföra projektet, och i det ena valdes Consti som utförare. Motiveringen var att den billigaste anbudsgivaren, baserat på årsredovisningsinformationen, var i dålig ekonomisk kondition och styrelsen hade ingen säkerhet att företaget skulle kunna genomföra en så betydande entreprenad. I slutändan vägde entreprenörens rykte och referenser tungt, samt att Consti samtidigt kunde utföra andra reparationsarbeten utöver fasadrenoveringen. Detta är säkert inte alltid fallet, men som exempel nu dessa.

När det gäller fasta kostnader är jag helt enig jämfört med små konkurrenter med några miljoner euro i omsättning. Dessa kan nästan alltid erbjuda billigare på grund av en lättare kostnadsstruktur. Dock har Constis faktiska fasta kostnader enligt vår bedömning endast varit 5-6 % av omsättningen de senaste åren, och detta anser jag vara konkurrenskraftigt mot konkurrenter med över 10 MEUR i omsättning.

3 gillningar

Det är i vissa fall en valsituation som styrelsen ställs inför, om de företag som ska väljas till anbudstävlingen inte redan har sållats med tillräckliga kriterier.

Anbudstävlingen bör alltid organiseras så att endast och enbart företag med de kvalitativa, ekonomiska och tekniska resurserna att utföra projektet väljs ut. Det vill säga att vilket som helst av de deltagande företagen kan väljas för att utföra projektet utan onödig spekulation. Varför ens inkludera ett företag i tävlingen som inte kan väljas på grund av sin dåliga ekonomiska ställning? Sådana bör lämnas utanför redan från början.

Efter en tävling med rätt typ av företag styrs valet i slutändan inte i betydande utsträckning av något annat än priset (visst finns det alltid skillnader mellan företag, men typiskt sett är det enklast för en bostadsrättsförenings styrelse att agera i en situation där urvalskriteriet är så enkelt som möjligt).

I värsta fall kan en delägare ifrågasätta det dyrare valet och, med all rätt, klaga på varför delägarnas pengar slösas bort genom att välja ett annat företag än det billigaste. Allt detta undviks om de deltagande företagen ursprungligen väljs noggrant.

Om det är utmanande att renovera, så är det ibland också utmanande att köpa renoveringstjänster :wink:

Utan att ha exakta siffror skulle jag säga att av de över 200 grundrenoveringar jag har varit involverad i, har styrelserna i 95 procent av fallen valt den entreprenör som lämnat det mest förmånliga anbudet.

1 gillning

{“content”:“I det här specifika fallet påverkades beslutsfattarna starkt av att bostadsrättsföreningen cirka 10 år tidigare hade beställt en omfattande stamrenovering (traditionell rörrenovering, ventilation, el och våtrum), där den billigaste möjliga leverantören valdes. Entreprenören gick sedan i konkurs mitt under rörrenoveringen, vilket orsakade betydande skada och kostnader för bostadsrättsföreningen. Efter detta var man mycket försiktig med fasadrenoveringen. Den slutliga prisskillnaden mellan entreprenörerna var också mycket liten, så majoriteten bestämde sig för detta.”,“target_locale”:“sv”}

1 gillning

Den billigaste av de bästa är ett bra urvalskriterium för entreprenörer.
Det är värt att följa.

Dåliga och acceptabla bör utelämnas ur hela processen.

Hesarilla har en artikel om objektet som orsakade Constis (möjliga) resultatvarning.

1 gillning

Är det inte redan mycket tveksam investerarkommunikation att inte tillräckligt noggrant redogöra för de faktorer/projekt som påverkat den negativa prognosen.

SRV verkade åtminstone ha kommunicerat svårigheterna med Redi ganska öppet till marknaden.

Visserligen kunde orsakerna till vinstvarningen ha kommunicerats bättre. I delårsrapporterna och presskonferenserna har ledningen varit mycket öppen med att berätta om problemen och de åtgärder som Consti har vidtagit. Det är viktigt att förstå att det aktuella projektet mer är ett symptom än en orsak till Constis problem. I bokslutet för 2017 sammanfattades väl vad dessa problem beror på:

“I synnerhet visade sig lönsamhetsproblemen i anslutning till genomförandet och ledningen av projekt inom byggnadsteknikbranschen vara betydligt större än vad som först uppskattades. Ytterligare utredningar lyfte fram tydliga problem relaterade till organisation, ledning och projektgenomförande. Vi identifierade också att lönsamhetsproblemen delvis berodde på personalomsättningen i projekten och priskonkurrensen inom branschen.”

Dessutom i Q3’18-rapporten: “Under rapportperioden fortsatte vi våra åtgärder för att förbättra projektens prestanda, med fortsatt fokus på att implementera verksamhetsmodeller som förbättrar styrningen och uppföljningen av projekten. Våra åtgärder har varit korrekta och vi har kunnat se deras positiva effekter på våra nya pågående projektleveranser. Under rapportperioden tvingades vi dock konstatera att våra korrigerande åtgärder ännu inte har implementerats på det önskade sättet i alla koncernens affärsenheter. För att säkerställa att projektens prestanda förbättras måste hela organisationen ta ett steg närmare byggarbetsplatsens genomförande.”

2 gillningar

Constis ständiga lågflygning verkar inte höja dess nivå till en flyghöjd som lockar investerare. Med stöd av mina ursprungliga teser är Consti inte ett “köp” nu, och inte heller i den närmaste framtiden.

Företaget skulle behöva hitta på något helt omvälvande som skulle skaka om grunderna för reparationsbyggande när det gäller lönsamhet, för att kunna generera intressanta avkastningar för investerare i den nuvarande konkurrenssituationen.

I väntan på dessa innovationer håller jag mina pengar någon annanstans än i Consti.

{“content”:“Jag har också haft att göra med Consti och de är förstås med i mycket, men förra året verkade det till exempel vara svårt för dem att få tag på kunnig arbetskraft på en viss ort. Detta skulle kunna underlätta om byggandet stannar av.\nJag vet inte om det skulle vara till så stor hjälp då.”,“target_locale”:“sv”}

Utvecklingen har verkligen varit svag. Även om lönsamhetsvändningen skulle komma nu, kommer marknaden sannolikt att kräva bevis på vändningen under flera kvartal innan den börjar prissätta denna vändning i aktien. Förra året är fortfarande i minnet, då Q2 2018 hade ett rimligt resultat, men därefter kom nya projektproblem, två vinstvarningar och resultatet sjönk igen till förlust :expressionless:

1 gillning

Statistikcentralen skapar en ny prisindikator för renoveringsbyggande. Svarsfristen för enkäten var den 30 augusti, så data borde komma ut under hösten.

Mina egna pengar har hållits långt borta från branschen, men det är ändå intressant att följa marknadens utveckling.

Lehto slutar bråka, hjälper det?

Påverkar negativt renoveringsmarknadens storlek om renoveringar inte görs när lån inte beviljas.

3 gillningar

Kommer det en coronarapport, @Jesse_Kinnunen? :blush:

Målet i den nuvarande situationen är en aktiv uppdateringstakt och att vi kommenterar coronans effekter på alla företag vi följer. Tyvärr kan vi inte meddela tidpunkterna för rapportpublicering i förväg.

1 gillning

Consti är enligt min mening en av de mest intressanta aktierna på börsen när det gäller värdering.

  1. Företaget verkar ha blivit av med sina problem, då det redan har visat 4 kvartal med resultatförbättringar utan skuggan av problemprojekt.

  2. Insiders och ledningen har köpt aktier mellan november 2019 och februari 2020 till en nivå på 5,1 - 8,1 euro. De visste säkert redan att problemen var bakom dem och har köpt aktier. Ledningen äger betydande mängder aktier.

  3. I ljuset av de senaste 12 månadernas realiserade siffror är värderingen attraktiv på den nuvarande börsen (P/E 12,8, EV/EBIT 10,0). Rörelseresultatet var 7,7 miljoner euro (EBIT-marginal 2,7%) och EV 78 miljoner euro och marknadsvärdet 67 miljoner euro. Dessutom har rörelseresultatet förutsättningar att förbättras ytterligare med s.k. grundläggande normalisering. Coronapandemin verkar inte påverka byggbranschens förmåga att generera resultat i någon större utsträckning. Företaget är verksamt inom reparationsbyggande, som är behovsstyrt och knappast cykliskt jämfört med nybyggnation där en stor del av byggföretagen huvudsakligen är verksamma. Utsikterna för reparationsbyggande i Finland är mycket positiva för de kommande 5 åren, bland annat på grund av behovet av reparationer av byggnadsbeståndet från 1970-1980-talet. Detta märker många investerare inte, och det återspeglas säkert i värderingen (företaget värderas som ett cykliskt företag). EBIT-marginalens genomsnitt var 3,6% 2013-2016 innan problemprojekten började (åren 2017-2018). När resultatet normaliseras till 3,6% med nuvarande omsättning, stiger EBIT till cirka 10 miljoner euro. Detta innebär cirka 1,03 EPS. Med nuvarande multiplar (LTM) skulle detta innebära en kurs på cirka 12 euro, vilket ger en uppsida på 35%. Inderes prognoser återspeglar denna grundläggande prestationsnivå, men Inderes är fortfarande ganska försiktiga med sina målkurs och rekommendationer. Multiplarna har dessutom förutsättningar att stiga från nuvarande nivå, särskilt om omsättningen får tillväxt och investerarnas uppmärksamhet riktas mot Consti. Byggsektorn har inte varit populär bland investerare de senaste åren på grund av dålig prestation inom hela sektorn (bl.a. Lehto, SRV), alla företag har haft problem, vilket återspeglas i värderingsnivån.

  4. Constis affärsverksamhet binder lite kapital, vilket innebär att större delen av resultatet ackumuleras som kassaflöde. Inderes utdelningsprognoser återspeglar inte detta nämnvärt. Ett normaliserat fritt kassaflöde på 7-9 miljoner euro vid nuvarande resultatnivå kan i princip delas ut som utdelningar. FCF/EV ligger på 9-12%. Med nuvarande kurs, om resultatet inte hittar investeringsmål (tillväxtinvesteringar är främst förvärv), kan det delas ut som utdelning.

  5. Constis finansiella mål indikerar att företaget i första hand strävar efter lönsamhet snarare än snabb tillväxt. (Målet om >10% omsättningstillväxt övergavs). Man vill växa snabbare än marknaden. Lönsamhetsmålet EBIT-% 5% bibehölls. Drivkrafterna för lönsamhet är sannolikt ett mycket selektivt projektval/anbudsförfarande samt kontrollerad tillväxt, vilket i viss mån möjliggör skalning av fasta kostnader. När Constis EBIT-marginal stiger till 5%, vilket Consti strävar efter, stiger rörelseresultatet till cirka 14 miljoner euro med nuvarande omsättning, vilket motsvarar cirka 1,45 EPS. Med nuvarande multiplar skulle detta innebära en kurs på 17-18 euro, alltså en dubblering av nuvarande kurs.

  6. Aktien noterades i slutet av 2015 till 9,50 euro. Härifrån steg den inom ett år till 17,5 innan problem med projekten började.

Sammanfattningsvis ser jag en betydande uppsida i Consti-aktien från nuvarande nivå på 8,8 euro, både i form av en högre värdering och ett förbättrat resultat. Nedåtrisken är enligt min mening begränsad och ligger i företagets egna händer. Det finns ingen betydande marknadsrisk då efterfrågan är ganska stabil. Riskerna är ganska diversifierade då medianstorleken på reparationsprojekt är några hundra tusen euro. Den största risken är att bredare lednings- och projektproblem återkommer, men jag tror att ledningens fokus och ägande i företaget kommer att säkerställa att samma problem inte upprepas i företagen.

10 gillningar

Bra analys, håller helt med om det mesta och började också titta på detta för ett år sedan. Jag vill dock se att det finns något konkret bevis på att vändningen har skett, och nu börjar det finnas från flera kvartal.

En stor sak som du inte berörde i din annars kvalitativa analys är skiljeförfarandet gällande St George-projektet. Jag skulle på något sätt se att marknaden fortfarande prissätter osäkerheten kring resultatet av skiljeförfarandet. Beslutet borde komma senast den 31.12.2020.

Ett EBIT-mål på 5 % är också ganska ambitiöst att upprätthålla över tid med tanke på branschen.

2 gillningar

Jag har själv tittat på Consti men det är anledningen till att jag inte har slagit till. Jag håller med Emilio om att marknaden prissätter beslutsosäkerheten. Jag funderade länge när aktien handlades under 7 euro men för mig var osäkerheten för stor. Nu tänker jag att den lilla risken hade varit värd det.

Har du @Sopuliville funderat på möjligheterna till en företagsomstrukturering i Consti nu när Lujatalo är den största ägaren?

Bra poäng. Jag ber om ursäkt för det långa svaret. Jag håller med om att St. George hotell-tvisten fortfarande återspeglas i Constis värdering. Min bedömning är att denna risk har prissatts för högt, och den är inte längre en särskilt relevant risk, särskilt med tanke på att Constis balansräkning har stärkts avsevärt under året i takt med att lönsamheten har förbättrats.

Baserat på informationen är fallet följande: Consti har fordringar att driva in från sin kund Kiinteistö Oy Yrjönkatu 13, som är det företag som äger St. George hotell. Kiinteistö Oy ägs av CapMans private equity-fond. Det handlar alltså om en tvist mellan Consti och en fastighet som ägs av Capmans fond. Consti valdes att renovera St. Georges hotellfastighet i slutet av 2015. Projektet skulle enligt meddelandet påbörjas i början av 2016 och vara klart sommaren 2017. Den totala omfattningen av projektet var enligt Constis börsmeddelande 2015 över 20 miljoner euro. Byggprojektet för Hotel St. George har slutförts och objektet har överlämnats till beställaren.

Ursprungligen har Consti sökt sina fordringar från sin kund via skiljedomstol. Consti har fortfarande en fordran på cirka 13 miljoner euro från Kiinteistö Oy Yrjönkatu 13 i sin balansräkning. Detta framgår av Constis årsredovisning för både 2019 och 2018. Kunden har av någon anledning inte betalat Constis faktura. Motparten (Constis kund) Kiinteistö Oy Yrjönkatu 13 har lämnat in en motfordran till skiljedomstolen på 10,4 miljoner euro från Consti. Det är svårt att bedöma grunden för motfordran. Capmans fonder har dock säkerligen en armé av jurister som strävar efter att minimera de skador/kostnader som uppstår för fonden. Min egen bedömning är att det är mer sannolikt att Consti får in en del av sin fordran, som bygger på ett avtal, och inte tvärtom, att Consti tvingas betala sin kund.

Avtalet som tvisten gäller är naturligtvis avgörande, men man måste komma ihåg att Consti inledde processen när man inte fick in sina fordringar. Consti har säkert bedömt att fordran skulle kunna fås in via skiljedomsprocessen. Det verkar osannolikt att Consti skulle behöva betala i denna process. Alltså, att förlora sin fordran och behöva betala). Insiders och ledningen har investerat på nivåer mellan 5,1-8,1 och de är säkert väl informerade om fallet, vilket också talar för att denna lösning inte är en kritisk negativ risk för Consti. Tvisten har pågått länge och skiljenämnden beslutade den 9.4.2020 att förlänga tidsfristen för att avge den slutliga skiljedomen till den 11.6.2021.

Resultatet är svårt att bedöma, men risken i samband med detta fall är i vilket fall som helst engångskaraktär och därmed inte särskilt relevant för aktiens långsiktiga värdering. I bästa fall får Consti hela sin fordran +13 miljoner euro + rättegångskostnader och räntor, och i sämsta fall skulle Consti behöva betala kundens motfordran -10,4 miljoner euro + rättegångskostnader och räntor. Det vill säga, i förhållande till aktiens värde är detta i bästa scenario +1,70 EUR/aktie och i sämsta scenario -1,36 EUR/aktie. Constis balansräkning skulle också klara av att finansiera det allra sämsta scenariot.

Min egen bedömning är att förväntningsvärdet för detta fall, ur Constis kassaflödesperspektiv, ändå är positivt (Consti får netto pengar i detta, som det har som fordran i balansräkningen). Detta baseras på:

  • Processens förlopp (Consti har en fordran från sin kund, som Consti har börjat driva in). Motparten har sannolikt lämnat in en motfordran för att minimera sina betalningar till Consti, eftersom den av någon anledning har varit missnöjd med prestationen.
  • Constis insiders har köpt aktier medan fallet pågick, vilket talar för att nedsidesrisken inte är betydande.

Om ett år får vi se hur det går…

8 gillningar